Ensamhet ligger inte i vår natur

 

I förra veckans blogginlägg skrev vi om resultaten från den granskning som Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har gjort och som visar på allvarliga brister inom äldrevården under pandemin. Även denna vecka tänkte vi spinna vidare på detta ämne med covid-19, men inte bara genom att fokusera på brister utan även belysa den kreativitet som kan väcka glädjen till liv i svåra tider som dessa.

 

En tredjedel av de som avlidit i covid-19 i år dog ensamma utan någon vid sin sida, detta trots att rekommendationen är att ingen ska behöva dö ensam.

 

Att dö ensam

Ett vanligt år dör ungefär 15 procent utan varken anhörig eller personal närvarande. Under det här året har 33,4 procent av de som har avlidit till följd av covid-19 tvingats dö utan någon person närvarande i dödsögonblicket, enligt siffror från Svenska palliativregistret. Siffrorna gäller endast de som rapporterats till det frivilliga registret och som avlidit förväntat med covid-19 (alltså där patienterna varit så sjuka att vårdpersonalen förväntat sig att de kommer att dö). Det handlar om 1 149 personer som inte har fått det som anses vara viktigt i dödsögonblicket.

Enligt rapporter som handlar om symtom vid dödsfall och ensamhet vid dödsögonblicket skriver forskare bland annat följande:

”En döende människa har behov av att älska och bli älskad, att förlåta och bli förlåten, och att upprätthålla tillitsfulla och intima relationer. Därför är det vanligt att ha en önskan om att inte behöva dö ensam, även om vissa kan ha en önskan om det.”

 

Att ha någon vid sin sida

Socialstyrelsen instämmer att det är en kvalitetsfaktor att inte behöva dö ensam, vilket inte har lyckats så bra under pandemin.

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen förklarar:

”Jag tror att personalen har gjort sitt yttersta. Man vet att det är viktigt för en person att få ha sina nära omkring sig. Så även om det inte alltid fungerat så tror jag att man har gjort väldigt mycket för att det ändå ska kunna fungera.”

Vidare tror Thomas Lindén att personalen står bättre rustade nu framöver genom skärpta hygienrutiner, bättre lager med skyddsutrustning och kunskap om hur denna utrustning ska användas.

 

Att bryta ensamhet genom kreativa metoder i kristider

SVT Nyheter lyfte för en tid ett inslag från Italien med kreativa idéer. Det var ett behandlingshem i Castelfranco Veneto i provinsen Treviso, norra Italien, som personalen bestämde sig för att göra något åt den ca åtta månader långa isoleringen för de boende utan kontakt med nära och kära samt utan kramar eller någon som håller ens hand. Det som fick personalen att agera var att de uppmärksammade att patienterna blev allt mer nedstämda desto längre tid som gick. Detta resulterade i att de lät bygga upp coronasäkrade ”kram-rum”. Några rum byggdes för att hålla handen, andra med säkerhetsplast för kramar (likt transparenta duschdraperier).

I takt med att kramar utbyttes och armar slöts om varandra så märkte personalen att glädjen började återvända till boendet.

 

Fantastiska idéer som behöver spridas

I dessa kritiska tider behöver vi, mer än nånsin, hämta inspiration och lärdom från varandra. Vi anser att detta är fantastiska idéer som vi hoppas kommer att spridas så att fler kan få möjlighet att uppleva kramar och hudkontakt igen, även om detta får ske med plast emellan. Det virus som vi nu krigar mot, samt de åtgärder som många har fått vidta, har så tydligt visat på hur sårbara vi människor blir utan varandra och utan beröring. Vi kan helt enkelt inte överleva hur länge som helst utan beröring från en annan människa, det går emot vår natur, och därför är det nödvändigt att vidta alla möjliga åtgärder som på ett säkert sätt kan möjliggöra denna typ av kontakt.

 

 

 

Källor:

 

SVT Nyheter – ”Så många av covidpatienterna dog ensamma”

SVT Nyheter – ”Här kramas de för första gången på åtta månader”