OM ÄLDREVISION
Äldrerevision är en metod för extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre.
Metoden bygger på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med äldre personer som tar del av olika samhällsinsatser. De som genomför intervjuerna är själva äldre, vilket innebär att hela processen genomsyras av ett äldreperspektiv. Intervjusvaren sammanställs därefter i en så kallad revisionsrapport som redovisas och överlämnas till den verksamhet som har beställt äldrerevisionen, tillsammans med utvecklingsförslag som verksamheten kan arbeta vidare med i sitt interna kvalitetsarbete för att förbättra verksamheten än mer.
En äldrerevision syftar till att lyfta och synliggöra såväl sådant som fungerar bra i en verksamhet som sådant som kan bli bättre.
Definition
En äldrerevision är en extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som utgår ifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen.
BAKGRUND
Äldrerevision har hämtat inspiration från den befintliga metoden brukarrevision som används inom psykiatri och socialpsykiatri, en metod som i sin tur har hämtat inspiration från den brittiska metoden User Focused Monitoring (UFM) som togs fram på 1990-talet. Syftet och målsättningen med UFM var och är bland annat att ge patienter och brukare som tar del av samhällets insatser en röst, och att säkerställa att patienter och brukare har ett aktivt inflytande vid planering och utformning av insatser.
I början på 2000-talet började metoden få fäste i Sverige då man från politiskt håll ville förbättra kvaliteten inom den psykiatriska vården och omsorgen. Medel tilldelades olika projekt som syftade till just detta, bland annat projektet Brukarinflytandeprojektet, inom vilket man började utveckla metoder för att brukare med egen erfarenhet skulle kunna arbeta som konsulter, utbildare och så kallade brukarrevisorer. Metoden testades av genom flera olika projekt och vissa blev mer framgångsrika än andra – bland annat Brukarstyrd brukarrevision i Västra Götaland genom NSPH Västra Götaland och Göteborg (tidigare NSPHiG – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg).
Några år senare, 2015–2018, genomfördes Arvsfondsprojektet Brukarrevisionsprojektet som drevs av RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) tillsammans med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), vilket bidrog till att metoden etablerades än mer. Inom brukarrevision är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa med och genomför brukarrevisioner för att utvärdera insatser som riktar sig till personer med psykisk ohälsa.
Vid framtagning av äldrerevision som metod har inspiration inhämtats från metoden för brukarrevision, för att därefter anpassas till målgruppen äldre och insatser som vänder sig till äldre.
INDIVIDEN I FOKUS
Delaktighet är en mänsklig rättighet och en grundläggande princip för all vård och omsorg. Ett av socialtjänstens övergripande mål är att främja människors aktiva deltagande i samhällslivet, men delaktighet handlar även om den enskildes rätt till inflytande över de insatser som ges. Enligt Socialtjänstlagen ska insatser utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. När en person är delaktig i den egna vården och omsorgen och får möjlighet att bidra med egna kunskaper och erfarenheter som kan bilda utgångspunkten för de professionellas arbete kan självkänslan stärkas. Det här kan i sin tur öka den enskildes motivation och förbättra dennes hälsa.
Vad säger Socialtjänstlagen?
2 kap. 1 § SoL anger att socialtjänsten med utgångspunkt i demokrati och solidaritet ska främja enskildas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet.
5 kap. 2 § SoL anger att socialnämnden systematiskt och fortlöpande ska följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.
10 kap. 3 § SoL anger att insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och enskilda organisationer.
Socialtjänstlag (2025:400)
Evidensbaserad praktik
Något som värdesätts högt idag är evidens och evidensbaserad praktik. Det här bygger på tre kunskapskällor som vägs samman, där alla betraktas som lika viktiga. Dessa kunskapskällor är:
-
Vetenskap
-
Egenerfarenhet
-
Profession
Dessvärre får vanligtvis inte alla dessa kunskapskällor lika stort utrymme. Insatser för äldre tas ofta fram med god avsikt, men sällan med äldres delaktighet när det kommer till utformning eller utveckling av insatser.
Mot bakgrund av det här har vi tagit fram äldrerevision som en metod för extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som sker utifrån ett äldreperspektiv, för att på så vis lyfta vikten av egenerfarenhet för att äldre ska kunna bli mer delaktiga och involverade i olika insatser och verksamheter som vänder sig till dem.
Det finns ett talesätt som säger att ”den som har skorna på sig vet var de skaver”. Den som tar del av en samhällsinsats bör, enligt detta talesätt, ha inflytande över dess utformning och innehåll. Det är här som metoden äldrerevision blir en viktig del i den evidensbaserade praktiken som rör insatser som riktar sig till äldre.
Bra att veta!
En äldrerevision handlar inte om att tilldela betyg eller bedöma huruvida den beställande verksamheten gör ett bra eller dåligt arbete.
Metoden bör i stället betraktas som en process där äldre får möjlighet att komma till tals och en möjlighet att påverka de insatser som de tar del av, samt en process där den beställande verksamheten får möjlighet att reflektera över sitt arbete och sina insatser. Resultatet av en äldrerevision kan fungera som ett bra underlag i den beställande verksamhetens interna utvecklings- och kvalitetsarbete.
Vill du veta mer?
Nedan har du ett antal knappar om du vill veta mer om äldrerevision. Vill du veta mer om vinsterna? Eller när och var en äldrerevision kan genomföras? Eller hur resultatet återkopplas? Nedan finns också en direkt länk för de som önskar att få ett prisförlag eller de som är intresserade av att bli äldrerevisorer.
