Behov av nya boendeformer för äldre
Vi har under de senaste veckorna fokuserat på boendesituationen för många äldre samt för- och nackdelar med den så kallade kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som de önskar. När man diskuterar detta ämne är det lätt att landa i slutsatsen att det behövs fler platser på särskilda boenden för äldre och även fler olika boendeformer.
Tre moderata debattörer lyfte boendefrågan för äldre i Svenska Dagbladet i januari 2016. Det är visserligen ett tag sedan men vi anser att det fortfarande är en aktuell diskussion och vill därför lyfta frågan här och nu.
En het fråga
De tre moderata debattörerna Bertil Persson, Margareta Olgart Holmberg och Inger René menar att den som vill bo kvar hemma självklart ska få göra det, men även att den som upplever ett starkt behov av trygghet och gemenskap också ska ha rätt till det. Debattörerna efterfrågar bättre lösningar för äldres boende.
Dagens samhälle förändras i snabb takt och livslängden ökar dramatiskt, samtidigt som näringslivet förändras och miljöhoten växer. Detta leder till ständigt nya utmaningar för samhället och politikerna vars främsta uppgift är framtidsplanering. Äldrefrågor har under senare år fått alltmer uppmärksamhet, och har uppmärksammats av både kvinnor och män oavsett partitillhörighet. Många anser att äldre har rätt till vissa förväntningar efter ett långt och strävsamt liv.
Att planera sin ålderdom
Debattörerna liknar denna fråga vid en ”tickande bomb” som med stor sannolikhet kommer att brisera under det kommande decenniet. Då dagens politiker inte riktigt vågar ta i denna fråga, vilket innebär att samhällets beredskap inte kommer att räcka till, bör, enligt debattörerna, varje svensk pensionär planera för ett fungerande boende inför sin kommande ålderdom. Som tidigare nämndes ökar livslängden dramatiskt. Sverige har idag två miljoner seniorer (65 år och äldre) vilket är nästan en tredjedel av väljarkåren. Idag ligger medellivslängden på 83 år och de som föddes år 2000 beräknas kunna nå en medellivslängd på 100 år. Detta är i sig något glädjande och positivt, och för fem års ökad livslängd kan detta innebära fyra friska år och ett sjukt år ytterligare. Detta innebär att en utveckling med fler äldre även innebär fler hjälpbehövande äldre.
Nya generationer äldre – med förväntningar och krav
Idag är alla s.k. ”fyrtiotalister” pensionärer och förväntas inom det närmsta decenniet att få ett ökat behov av hjälp från samhällets sida, något som sannolikt inte kommer att ske i tysthet. Denna generation är många till antalet men också, till skillnad från tidigare generationer äldre, mycket talföra och skrivkunniga. Dessa fyrtiotalister tenderar även att ha åsikter som de är vana att få gehör för. För fyrtiotalisterna blev det vanligare att skaffa sig en kvalificerad utbildning och göra karriär. Med fyrtiotalisterna framdrevs bättre fungerande samhällsservice, stabilare ekonomi och gynnsammare skatteregler. Det är därför inte förvånande att de också sannolikt kommer att ha vissa bestämda förväntningar på samhällsservicen för äldre.
Under ”ädelreformen” avskaffades alla långvårdsplatser och på senare år har över 30 000 platser i särskilda boenden avvecklats. I Sverige har vi tillämpat ”kvarboendeprincipen” då den har angivits vara ekonomiskt fördelaktig.
”Efterhand har den för alldeles för många utvecklats till ett tvång att bo kvar hemma så länge det över huvud taget är teoretiskt möjligt.”
Debattörerna menar att många äldre med stora hjälpbehov tvingas bo kvar i sina hem med städhjälp och en pottstol i vardagsrummet, och att detta skapar isolering och otrygghet. Debattörerna menar vidare att detta har skapat utrymme för en ny kriminalitet riktad mot ensamboende äldre. Samtidigt innebär detta ensamarbete, stress och ofta dålig arbetsmiljö för hemtjänstens personal. Vidare belastas anhöriga hårt, något som kan betraktas som ännu en kvinnofälla.
”Idag tvingas ca 140 000 medelålders kvinnor att gå ned i arbetstid eller att ta ut pension, bara för att vårda äldre anhöriga – med sämre ekonomi och pension som följd.”
Vidare menar debattörerna att man tenderar att missa ”osynliga kostnader” vid kvarboende i form av växelvård, korttidsvård, avlastning, dagvård och kvarliggare i sjukvården. Dessutom tenderar detta att resultera i en stagnerad bostadsmarknad.
”Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppskattar att tre fjärdedelar att de kostnader som kommunerna förväntas spara med detta system vältras över på landstingen, och närmare 20 procent på de äldres närstående.”
Dessutom motiverar ”flyttskatten” många äldre att bo kvar i sina hem av rent ekonomiska skäl, ibland stora bostäder som de äldre själva inte orkar sköta och som många barnfamiljer efterfrågar.
Nya boendeformer efterfrågas
Debattörerna menar att behovet av nya lösningar skulle kunna tillgodoses genom bra mellanformer av äldreboenden. Med detta menas inte så dyra bostadsrätter som byggbranschen gärna levererar idag med begränsad service och avsaknad av underhåll.
”När ’fyrtiotalisterna’ själva på 80-talet byggde bostäder åt sina egna föräldrar, blev dessa helt annorlunda. I de större städerna skapades rejäla serviceanläggningar med 250-400 små pensionärslägenheter, med restaurang, tillgång till personal dygnet runt, sjukvårdsmottagning, gym, bastu, simbassäng, samlings- och aktivitetslokaler, sociala aktiviteter, gästrum, park eller trädgård. Dessa har tyvärr sedan ofta lagts ned och sålts bort.”
Det är just den här typen av mellanform av äldrebostäder som vi nu behöver återskapa. Debattörerna menar att dessa inte innebär några oöverskådliga svårigheter när det kommer till aspekter såsom planeringsmässigt, ekonomiskt eller byggnads- och driftsmässigt. Dessa bostäder tenderar vidare att kunna erbjuda de boende en trivsam miljö, trygghet och välbefinnande. Samtidigt innebär en sådan boendeform att de äldres anhöriga avlastas. Då den här typen av bostadsprojekt inte prioriteras av byggindustrin krävs politiska beslut.
Ett växande behov
Enligt PRO:s beräkningar uppskattas ett behov av ca 350 000 nya äldrebostäder under de kommande 15 åren, varav 35 000 i särskilda boenden. Även ”Swedish National study of aging and care” drar slutsatsen att kvarboendeprincipen är alltför fyrkantig och konstaterar ett behov av mellanform av boenden med personal och service. Vidare visar en SOU (statlig offentlig utredning) om äldres boende likaså att det finns ett behov av en mellanform med service och gemenskap och menar att kvarboendeprincipen har drivits för långt.
En gynnsam bostadsmarknad
Om en utveckling med ovan nämnda boendeformer skulle ta fart hade detta i sin tur resulterat i att frigöra villor och stora lägenheter som många barnfamiljer efterfrågar. Debattörerna vill vidare se en utveckling där personer fyllda 80 år erbjuds en genomgång av hemtjänstbehovet och att personer fyllda 85 år erbjuds möjlighet till lämpligt äldreboende.
”Åtminstone vid denna ålder bör man anses gammal nog att själv kunna få påverka sitt boende. Tvångsvård i hemmen löser inga problem. Adekvata boendelösningar är nu ett måste.”
En fråga som inte kan vänta
Idag ser vi att många av de s.k. mellanformer av äldreboenden har avvecklats runt om i landet, samtidigt som vi idag kan konstatera ett stort och växande behov av just dessa boendeformer. Utvecklingen kan därför tyckas gå i fel riktning, något som nu behöver korrigeras. Om vi ska kunna lösa problemen för många äldre (men även indirekt andra målgrupper på arbetsmarknaden) kan vi inte längre blunda för problemet som grundar sig i bristen på lämpliga boendeformer för äldre. Kvarboendeprincipen i all ära, självklart ska den som vill bo kvar i sitt hem kunna göra det, men många äldre vill inget hellre än att flytta till en annan boendeform. Dessa äldre har inte alltid så pass omfattande omvårdnadsbehov att de uppfyller kriterierna för att få flytta till ett särskilt boende, men det betyder samtidigt inte att situationen alltid fungerar bra i hemmet. Många efterfrågar mer service, gemenskap och trygghet som de saknar i sitt eget boende, något som kan vara svårt att tillgodose med punktinsatser från hemtjänsten. Det är dags att prioritera boendefrågan för äldre – om vi inte tar tag i detta nu kommer problemen bara att växa, och det är en utveckling vi inte vill se!
Källa: Svd
