Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Samtidigt som antalet personer över 85 år förväntas öka kraftigt de kommande åren har många kommuner svårt att både rekrytera och behålla personal. I denna verklighet spelar vikarier en avgörande roll då ungefär en femtedel av alla kommunalt anställda inom äldreomsorgen är vikarier. Nu har det dock kommit en studie som visar att vikarierna inom äldreomsorgen behöver bättre förutsättningar för att omsorgen ska bli trygg och kvalitativ.

En ny studie från Högskolan i Gävle, där 16 chefer inom kommunal äldreomsorg intervjuats, visar att tillfällig personal är en nödvändig del av verksamheten. Men studien pekar också på att vikarier behöver bättre förutsättningar för att kunna bidra till en trygg och kvalitativ omsorg.

Kontinuitet skapar trygghet

Äldreomsorgen är en verksamhet som pågår dygnet runt, året om. Därför är vikarier ofta avgörande för att verksamheten ska fungera. Men när nya personer ständigt kommer in i verksamheten kan det påverka både arbetsgrupperna och kontinuiteten för de äldre.

Enligt forskarna i studien lyfter nästan alla chefer fram vikten av att samma vikarier återkommer till verksamheten. När vikarier får möjlighet att lära känna arbetsplatsen, kollegorna och de äldre som får omsorg byggs både kompetens och trygghet upp över tid.

Vikariepooler kan vara en del av lösningen

Ett av förslagen som lyfts fram i studien är att utveckla vikariepooler. Tanken är att samma personer ska återkomma till samma eller liknande arbetsplatser i stället för att ständigt skickas till nya verksamheter.

Cheferna betonar också betydelsen av en bra introduktion och att enhetschefer får större inflytande över rekryteringen. På så sätt kan vikarierna bli en mer integrerad och långsiktig del av verksamheten.

Samtidigt framhålls att äldreomsorgen ser olika ut beroende på verksamhet och geografiska förutsättningar. Behoven inom hemtjänsten skiljer sig från dem på särskilda boenden, och lösningar som fungerar i städer passar inte alltid i glesbygd. Därför behöver beslut om bemanning ofta fattas nära den verksamhet där de ska genomföras.

Förändrade omsorgsbehov kräver nya lösningar

Människor bor idag kvar hemma längre än tidigare. När äldre väl flyttar till ett särskilt boende sker det ofta senare i livet och med mer komplexa vård- och omsorgsbehov.

Denna utveckling ställer högre krav på personalens kompetens. Flera av de intervjuade cheferna menar därför att äldreomsorgen behöver se över arbetsfördelningen och skapa nya yrkesroller. Ett exempel är servicepersonal som kan utföra arbetsuppgifter som inte kräver omsorgsutbildning. Det skulle kunna frigöra tid för undersköterskor och annan omsorgspersonal att fokusera på sina kärnuppgifter.

Rätt kompetens på rätt plats

Diskussionen om framtidens äldreomsorg handlar ofta om behovet av fler medarbetare. Men studien visar att frågan är mer komplex än så. Det handlar inte bara om att bli fler, utan också om att säkerställa rätt kompetens på rätt plats.

För att möta framtidens utmaningar behöver äldreomsorgen både attrahera och behålla personal, skapa kontinuitet och utveckla organisationen utifrån de förändrade behov som finns. Att ge vikarier bättre förutsättningar kan vara en viktig del av lösningen.

Information om studien

Forskarna intervjuade 16 chefer på fyra organisatoriska nivåer inom kommunal äldreomsorg i en svensk kommun. Hemtjänst och särskilda boenden ingick.

I studien undersöktes chefernas erfarenheter och uppfattningar. Den mätte inte hur olika bemanningslösningar faktiskt påverkar exempelvis vikariernas prestationer eller omsorgens kvalitet.

Studien ingår i forskningsprogrammet FlexA FLOC – Flexibelt arbete: möjligheter och utmaningar och har finansierats av Forte. Intervjuerna genomfördes 2023.

Källor:

Forskning.nu

Vetenskaplig artikel

När det kommer till suicidprevention är det viktigt att känna till både riskfaktorer och skyddsfaktorer. Utöver sådant som den som mår dåligt själv kan göra för att lindra sin smärta är det också mycket som samhället kan göra för att hjälpa personer som mår dåligt.

Skyddsfaktorer för suicid handlar inte enbart om individens inre styrkor utan även om omgivningen runt individen – i form av möjligheten till stöd, struktur och tillgänglig vård. Du kan läsa mer om skyddsfaktorer här.

Vad kan samhället göra?

För att minska suicidalitet bland äldre krävs ett brett samhällsansvar. Några viktiga områden som framkommer inom forskningen är följande:

• Stärka vårdens förmåga att upptäcka och behandla psykisk ohälsa – Det handlar om vikten av att utbilda personal i primärvården, vilket beskrivs som en av de mest effektiva insatserna. Att tidigt identifiera riskfaktorer, screena för depression och remittera vidare vid behov är avgörande. Samarbete mellan flera vårdgivare är också betydelsefullt för att minska risken för suicidalt beteende.

• Utbilda nyckelpersoner i samhället – Det här handlar om samhällsbaserade program för att utbilda personer i äldres närhet så att dessa kan känna igen tecken på psykisk ohälsa, ensamhet och beroendeproblematik. Det kan handla om hemtjänstpersonal, frivilliga (volontärer), föreningsengagerade eller andra som möter äldre i vardagen.

• Skapa fler sociala sammanhang – Det här handlar om vikten av gruppaktiviteter som exempelvis samtalsgrupper för äldre, då detta kan minska isolering och stärka såväl de psykiska som de sociala skyddsfaktorerna. Regelbundna gruppterapisessioner har visat god effekt i forskningsstudier.

• Stöd till anhöriga – Denna punkt lyfter vikten av anhöriga och stöd till dessa då anhöriga spelar en viktig roll när det kommer till att upptäcka förändringar i äldres mående. Program och utbildning som ger anhöriga kunskap och stöd minskar belastningen och ökar tryggheten.

• Tillgängliga stödlinjer och digitala mötesplatser – Det här handlar om vikten av telefonrådgivning för äldre i riskzon för suicid och digitala mötesplatser – dessa kan vara livsviktiga, särskilt för de som har svårt att ta sig till fysiska aktiviteter.

• Riktade insatser i områden med höga suicidtal – Den här punkten lyfter vikten av breda samhällsbaserade insatser, framför allt i områden där suicidtalen är höga. Det kan handla om screening, utbildning av personal och hänvisning till behandling samt gruppaktiviteter för äldre. Dessa insatser kan göra stor skillnad.

Hur kan vi minska äldres suicidalitet?

Suicidtalen ökar med stigande ålder och är enligt statistiken högst bland äldre män. Så vad kan vi då göra åt saken? Som inom många andra områden välkomnas även här mer forskning. Med det sagt finns det ändå mycket som vi redan nu vet har effekt. Något av det viktigaste som vi kan göra för att minska äldres suicidalitet är att identifiera vilka riskfaktorer som finns och även att ta fram effektiva suicidpreventiva insatser. Om vi lyckas med det kan vi rädda många liv!

Källor:

Folkhälsomyndigheten – Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre

Folkhälsomyndigheten – Utblick folkhälsa

Det är högst mänskligt att ibland må dåligt, men om ditt mående börjar påverka hur du fungerar i vardagen så kan det vara dags att söka hjälp. Några tecken kan vara att du känner dig nedstämd, har svårt att sova eller saknar energi till saker som du vanligtvis tycker om.

När man mår dåligt är det vanligt att uppleva känslor av hopplöshet, koncentrations-svårigheter och/eller brist på motivation inför olika saker. Det kan även vara svårt att känna glädje inför sådant som tidigare upplevts som givande.

Hur vet man när det är dags att söka hjälp?

Om du svarar ”ja” på flera av följande frågor kan det vara bra att söka hjälp:

• Har du en känsla av hopplöshet eller oro?
• Upplever du en trötthet och brist på energi?
• Har du koncentrationssvårigheter?
• Besväras du av sömnproblem?
• Upplever du ångest och rastlöshet?
• Har du tappat intresse för saker som du tidigare tyckt om?

Om du beslutar dig för att söka hjälp kan ett första steg vara att våga berätta för någon om hur du mår – varje litet steg kan göra stor skillnad. Fler tips redogör vi för nedan.

7 tips att komma ihåg

Suicide Zero är en ideell förening som grundades 2013 och som arbetar för att påverka politiker och beslutsfattare att genomföra insatser som kan rädda liv genom suicidprevention. Suicide Zero har tagit fram sju tips som den som mår dåligt kan följa:

1. Ta ett första litet steg – Det första tipset handlar om att våga berätta för någon om hur du mår. Det här är viktigt för att du inte ska riskera att fastna i en bubbla där dina egna övertygelser och tankar tar överhanden. När vi mår dåligt tenderar vi nämligen att låta negativa tankar ta över och då är det lätt att tro att situationen inte kan förändras eller att problem aldrig kan lösas. Genom att berätta för någon annan hur du mår (även om du inte berättar allt som du känner) så kan den negativa bubblan spräckas.

2. Medmänskligt stöd – Det andra tipset handlar om medmänskligt stöd. Genom att våga berätta för någon om ditt mående kan du få distans till ditt negativa tankemönster och se dig själv utifrån. Om det känns svårt att prata med en vän kan ett första steg vara att kontakta en stödlinje anonymt. Ibland kan det vara lättare att prata med någon som vi inte känner, som inte står oss nära. Det kan även vara ett bra sätt att öva sig på att uttrycka sig om sitt mående, för att det därefter kan bli lättare att berätta för en vän eller anhörig om sitt mående.

3. Skifta perspektiv – Det tredje tipset är att skifta perspektiv, vilket brukar bli lättare när vi berättar för någon om vårt mående. Genom att skifta perspektiv får du en chans att se dig själv utifrån. Personen som du berättar om ditt mående för får även möjlighet att bidra med egna kunskaper och erfarenheter som kan vara hjälpsamma för dig. Ofta kan vi med stöd från andra se att våra tankar och känslor inte nödvändigtvis är sanna och eviga – de finns där, men du behöver låta dem definiera dig.

4. Formulera problem – Det fjärde tipset handlar om att formulera problemen som du upplever. När du berättar för någon om hur du mår behöver du sätta ord på och beskriva vad du upplever som problematiskt. Det här gör problemen mer konkreta och därmed ofta möjliga att lösa, eller åtminstone få hjälp med att lösa även om det får ske i små steg (ett i taget).

5. Att hitta tillbaka – Det femte tipset handlar om att hitta tillbaka till det som du tidigare har varit intresserad av. När vi fastnar i negativa tankemönster under en längre tid tar det mycket av vår energi, det är tröttande och hämmande. Vi blir till sist utmattade, och då är det svårare för oss att se vad vi tidigare tyckte var värdefullt i livet. Om du pratar med någon kan ni tillsammans gå igenom vad du gillade att göra tidigare och hur du stegvis kan hitta tillbaka till det. Kanske är det också möjligt att göra något som du tidigare tyckte om att göra på ett nytt sätt?

6. Ha självmedkänsla – Det sjätte tipset handlar om att ha självmedkänsla. När vi mår dåligt är vi ofta mer dömande mot oss själva än vad vi skulle vara mot en vän eller någon annan. I dessa lägen är det bra att vända på perspektivet och påminna oss själva om hur vi skulle möta en närstående som mår dåligt eller någon annan som har det svårt. När du berättar för någon om hur du mår blir det lättare att upptäcka den här typen av nedvärderande förhållningssätt, och därmed ge dig själv möjlighet att börja vara snällare mot dig själv.

7. Professionellt stöd – Det sista och sjunde tipset handlar om vikten av att söka professionell hjälp om du får tankar om att skada dig själv eller att ta ditt liv. Om det känns övermäktigt att göra det själv kan du be någon i din närhet om hjälp.

Hit kan du vända dig

Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta och du kan vara anonym. Här är exempel på bra stödlinjer:

Hjälplinjen – öppet dygnet runt, alla dagar, tel. 90 390

Självmordslinjen – öppet dygnet runt, varje dag, tel. 90 101

Äldrelinjen – öppet vardagar kl.08.00–19.00, helger 10.00–16.00, tel. 020-22 22 33

Jourhavande präst – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00 via 112

Jourhavande medmänniska – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00, tel. 08-702 16 80

SOS-linjen – öppet vardagar kl.13.00–21.00, helger kl.16.00–21.00, tel. 0771-800 650

Regnbågslinjen – för HBTQIA+ personer och deras närstående. Öppet tisdagar och torsdagar kl. 18.00–21.00, tel. 0770-55 00 10

SOS alarm – om situationen är akut, tel. 112

SPES – för efterlevande anhöriga, öppet alla dagar tel. 19.00–22.00, tel. 020-18 18 00

Källor:

Suicide Zero

Karolinska Institutet

Ett långt liv kan liknas vid en väv där trådarna representerar erfarenheter, relationer, förluster, glädjeämnen och alla de små handlingar som tillsammans formar en människas förmåga att stå kvar när livet skakar. Motståndskraft, eller resiliens som det också kallas, handlar om just detta – förmågan att stå emot motgångar, som sjukdom eller förlust, och ändå behålla den psykiska hälsan. Resiliens handlar om inre styrka, livserfarenhet (att tidigare i livet ha klarat av att hantera motgångar kan hjälpa en i nuet) och acceptans (att ta livets förändringar som de kommer).

Som äldre har man sannolikt en erfarenhet av att i någon utsträckning ha hanterat motgångar av olika slag – kanske ekonomiska, kanske hälsomässiga (i form av sjukdomar), kanske separationer av olika slag eller kanske motgångar i arbetslivet. Alla erfarenheter som har bidragit till att man har tagit sig igenom en svår situation med bibehållen psykisk hälsa kan stärka ens resiliens inför framtida motgångar.

Skyddsfaktorer

Att bli äldre medför ofta både hälsomässiga och sociala förändringar i form av exempelvis fysiska hälsobesvär, försämrad funktionsförmåga, förlust av närstående och minskat socialt nätverk. Allt detta kan utmana den psykiska hälsan. Som tur är finns det flera skyddsfaktorer som kan stärka det psykiska välbefinnandet.

Några skyddsfaktorer för att stärka den psykiska hälsan och resiliensen är:

• Social gemenskap och stöd (exempelvis att ha någon att vända sig till)
• Bra levnadsvanor – fysisk aktivitet, bra matvanor (gärna i sällskap med andra) och sömn/vila
• Trygghet i boende och ekonomi
• Meningsfull sysselsättning i vardagen
• Sociala sammanhang och tillhörighet (exempelvis engagemang i föreningar eller andra sociala sammanhang)
• Delaktighet och att känna inflytande i vardagen
• Att känna sig behövd

Utöver dessa skyddsfaktorer handlar resiliens även om inre processer i form av:

• Bra självkänsla
• Upplevelse av kontroll
• Acceptans
• Livsinställning och optimism (exempelvis förmågan att kunna tolka svåra situationer som övergående, tillfälliga och något som man kan påverka)

Vad kan samhället göra?

För att stärka äldres psykiska hälsa och resiliens är det viktigt att samhället arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Det kan betraktas som en investering då det både kan minska sjukdomsbördan och samtidigt stärka äldre som den resurs de är – det blir med andra ord en vinst för såväl samhället som för individen.

Några exempel är:

• Fler mötesplatser och sociala sammanhang
• Gruppaktiviteter där äldre kan lära av varandra om livsförändringar
• Digital delaktighet (stöd i den digitala världen för att känna trygghet)
• Fysiska möten

Utöver detta är det viktigt att bjuda in äldre och göra dem delaktiga i insatser och aktiviteter som rör dem då äldre är experter på sina behov och sin situation.

Några exempel är:

• Genom workshops där äldre bjuds in
• Seniortorg (öppen mötesplats)
• Öppna upp olika aktiviteter för alla åldersgrupper (sätt inte ”ålderslås” på aktiviteter)

Det fina samspelet

Samhället – kommunen, regionen och civilsamhället – har tillsammans ett ansvar att skapa förutsättningar för att äldre ska kunna må bra. Det handlar i det stora hela bland annat om att erbjuda olika typer av aktiviteter och möjliggöra utevistelse i naturen, erbjuda bra boendemiljöer samt erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård vid behov av stöd och hjälp. Det handlar dessutom om att i ett tidigt skede identifiera psykiska hälsobesvär hos äldre som ofta yttrar sig i form av fysiska besvär som exempelvis viktnedgång, trötthet och sömnbesvär.

Källor:

Folkhälsomyndigheten – Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer

Socialstyrelsen – kunskapsguiden

Folkhälsomyndigheten – Skydds- och riskfaktorer påverkar din psykiska hälsa

Äldre i centrum

Det är ingen nyhet att grönsaker och rotfrukter är nyttiga för kroppen. De ger oss vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter (exempelvis vitamin C och E). Men visste du att grönsaker delas in i två grupper – stärkelserika och icke‑stärkelserika? Skillnaden ligger i mängden kolhydrater och kalorier, och det påverkar hur maten tas upp i kroppen. Sedan finns så kallad resistent stärkelse, vad är detta och varför är den bra för hälsan? Detta ska vi reda ut i det här blogginlägget. 

Stärkelse är den vanligaste kolhydraten i maten vi äter och ger oss snabb energi. Den består av sammanfogade sockermolekyler som snabbt bryts ner i tunntarmen och ger ett högre blodsockerpåslag. Stärkelse finns bland annat i pasta, flingor, ris och bröd – men också i vissa grönsaker och rotfrukter. De flesta grönsaker innehåller dock väldigt lite stärkelse och dessa kallas därför icke‑stärkelserika grönsaker – dem är rika på fibrer som ger längre mättnad, stabilare blodsocker och en mage som fungerar bättre.

Stärkelserika och icke‑stärkelserika grönsaker

Det är viktigt att komma ihåg att alla grönsaker och rotfrukter är nyttiga för oss, men det kan vara bra att veta att de påverkar oss på olika sätt. Skillnaden mellan stärkelserika och icke-stärkelserika grönsaker är mängden kolhydrater och kalorier där stärkelserika grönsaker kan innehålla upp till 2–3 gånger fler kalorier än icke-stärkelserika grönsaker.

Stärkelserika grönsaker:

• Butternutpumpa
• Majs
• Palsternacka
• Ärter
• Potatis
• Sötpotatis

Icke‑stärkelserika grönsaker:

• Kronärtskocka
• Sparris
• Böngroddar
• Brysselkål
• Broccoli
• Kål & blomkål
• Selleri
• Gurka
• Aubergine
• Svamp
• Lök
• Paprika
• Sallad & spenat
• Tomat
• Morot
• Zucchini

Den nyttiga resistenta stärkelsen

Utöver vanliga stärkelse finns det något som heter resistent stärkelse. Det som gör den så bra är att den är tätt sammanbunden med kostfibrer och därför inte bryts ner i tunntarmen, utan fortsätter hela vägen till tjocktarmen där den fungerar som prebiotika – det vill säga mat för våra goda tarmbakterier. Resistent stärkelse finns naturligt i bland annat linser, bönor, nötter, frön och omogna bananer.

Det finns även ett smart knep att ta till: När du tillagar potatis, ris, pasta eller havregryn och sedan kyler ner dem, omvandlas deras kolhydrater till resistent stärkelse. Perfekt för exempelvis potatis- eller pastasallad!

Några fördelar med resistent stärkelse

Det är, som sagt, bra för hälsan att få i sig resistent stärkelse. Här nedan listar vi ytterligare några fördelar med att få in mer resistent stärkelse i kosten:

• Stabilare blodsocker – till skillnad från vanlig stärkelse så sänker resistent stärkelse blodsockernivåerna.
• Mindre insulinpåslag – vilket avlastar kroppen och kan vara positivt vid diabetes eller insulinresistens.
• Bättre tarmflora – prebiotika stärker de goda bakterierna som påverkar allt från immunförsvar till humör.
• Lägre kaloriinnehåll – kan bidra till viktminskning eller viktstabilitet.
• Förbättrade blodfetter – studier visar att resistent stärkelse kan ge mer hälsosamma nivåer.
• Ökad mättnad – vilket gör det lättare att äta lagom mycket.
• Minskad risk för tjocktarmscancer – tack vare den positiva effekten på tarmmiljön.

Ät grönsaker och låt maten svalna

Grönsaker – oavsett om de är stärkelserika eller inte – är en viktig del av en hälsosam kost. Men genom att förstå skillnaden mellan dem och genom att äta mer resistent stärkelse kan man få extra stöd för bland annat sitt blodsocker, tarmhälsa och mättnad. Små förändringar i vardagen, som att äta mer bönor eller att låta potatisen svalna innan den serveras, kan göra stor skillnad.

Källor:

Kurera

UCLA Health

Forskning.se

Healthline