Riksföreningen Äldres Hälsas digitala konferens om Hälsoprojektet

Fredagen den 2 december höll Riksföreningen Äldres Hälsa sin första digitala halvdagskonferens med föreningens Arvsfondsprojekt Hälsoprojektet – för och av äldre i fokus.

 

Under konferensens gång presenterades material som tagits fram under projektet, vilka är:

 

Plötsligt kom ensamheten – nio röster om äldre ensamhet, en bok baserad på intervjuer.

 

Vägar ur ensamhet – för dig eller någon i din närhet, en informationsbroschyr.

 

Hälsoguiden – för ett hälsosamt åldrande, ett arbetsmaterial och studiecirkelmaterial.

 

Game of health – digitala spel för äldres hälsa och välbefinnande, ett inspirationsmaterial.

 

Konferensen bjöd även på intressanta gäster. Exempelvis så föreläste forskaren Lena Dahlberg om ensamhet. Bertil Jönsson och Hanna Hansson från två av projektets samarbetsorganisationer; Simrishamns kommun Örebro kommun, berättade om hur de arbetar med äldrefrågor. Samt så träffade vi två medlemmar, Inger Grotteblad och Öivind Toverud från det seniora mixlaget Silver Snipers som tävlar i datorspelet Counter-Strike.

 

Missade du konferensen eller vill du veta mer? Håll utkik på vår hemsida som kommer uppdateras inom kort med mer information eller kontakta oss på info@aldreshalsa.com.

 

Är du intresserad av något eller flera av våra framtagna material? Beställ här. Alla material är kostnadsfria.

 

Trots att projektet börja lida mot sitt slut kommer projektet och dess framtagna material leva vidare inom ramen för föreningens ordinarie verksamhet.

 

 

 

 

Nya informatörer

Riksföreningen Äldres Hälsa har utbildat nya informatörer under hösten 2022, vilket vi är väldigt glada över! 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa utbildade föreningens första informatörer 2019 och höll sedan föreningens andra utbildningstillfälle under hösten 2021. Nyligen har föreningen hållit den tredje utbildningsomgången för nya informatörer.

Föreningens tredje informatörsutbildning genomfördes i mitten av november på Freys Hotel i Stockholm, då vi även passade på att hålla en nätverksträff för både nya och befintliga informatörer. Det blev en mycket trevlig och givande helg med intressanta tankar och diskussioner.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa kommer att erbjuda fler utbildningstillfällen. När nästa tillfälle kan bli av är dock oklart i nuläget.

 

Informatörerna – föreningens ansikte utåt

Riksföreningen Äldres Hälsas informatörer är föreningens ansikte utåt och representerar föreningen på sin ort eller i sin region genom att exempelvis dela ut föreningens trycksaker och/eller delta i olika möten och sammanhang som representant för föreningen, eller genom att på annat sätt agera intressepolitiskt.

 

Ett stort tack till föreningens alla informatörer – nya som befintliga sedan tidigare!

 

 

 

 

Styrketräning för seniorer

Som vi nämnt flertalet gånger tidigare så är fysisk aktivering ytterst viktigt både för vår fysiska hälsa men även för att må bra mentalt. Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet baseras på WHOs globala riktlinjer. Riktlinjerna är forskningsbaserade och visar att fysisk aktivitet främjar hälsan, förhindrar sjukdom samt för tidig död.

FYSS 2021

I FYSS 2021, evidensbaserad kunskapsbas, en handbok om fysisk aktivitet för sjukdomsbehandling och sjukdomsprevention, tas nu styrketräning för åldersgruppen 65+ upp. 

I handboken tar man upp att alla äldre bör träna regelbundet och därtill minska stillasittandet. För betydande hälsovinster bör äldre träna pulshöjande aktivitet minst 150 minuter i veckan, helst mer. 

För ytterligare hälsofördelar bör äldre dessutom träna muskelstärkande fysisk aktivitet som involverar kroppens stora muskelgrupper. Detta för att bevara fysisk funktion och förhindra fallskador. Har vi starkare muskler så står vi stabilare och reagerar snabbare för att på så vis förhindra att vi faller. Vid styrketräning stärks även skelettet och vi kan därtill även förhindra benbrott om vi nu skulle falla.

Vad händer i kroppen när vi åldras?

Med åldern avtar kroppens produktion av testosteron och vi får svårare att bygga upp muskler. Testosteron stimulerar proteinsyntesen och hindrar proteinnedbrytning. Testosteron fungerar alltså inte bara anabolt, dvs uppbyggande, utan även antikatabolt, dvs förhindrar själva nedbrytningen. Testosteron ökar även aktiveringen av så kallade satellitceller som behövs för muskeluppbyggnad.

Muskelmassa atrofierar, bryts ned, med stigande ålder och forskning visar flera kopplingar mellan sarkopeni dvs minskad muskelmassa och ett flertal sjukdomar. En svag muskelmassa sammankopplas med diabetes, nedsatt rörelseförmåga,  benskörhet, nedsatt kognitiv förmåga samt för tidig död. 

Förhindra kroppens nedbrytning genom styrketräning 

Denna nedbrytning kan dock förhindras genom att styrketräna. Muskelmassa behöver tränas annars atrofieras det. Var inte rädd för att ta i. Rekommendationer gällande styrketräning för åldersgruppen 65+ ligger på 2-3 gånger per vecka. Träningen bör bedrivas som helkroppspass. 

Två av dessa pass bör fokusera på övningar som involverar flera leder samtidigt med en intensitet på ca 70-85 % av den tyngsta vikt du kan lyfta. Det tredje passet kan fokusera på lättare vikter men med mer kraft och explosivitet. Genom att träna explosivitet så förbättras reaktionsförmågan, något som är viktigt för att kunna agera snabbt om man tappar balansen för att förhindra ett fall.

Det är alltid bra att bygga upp muskelmassan oavsett ålder egentligen då det gör både benen och nervsignalshastigheten starkare. Vid artros är det minst lika viktigt att styrketräna för att hålla uppe muskelmassan. 

Fördelar med styrketräning

  • Ökad muskelstyrka
  • Ökad muskelmassa
  • Ökad syreupptagningsförmåga
  • Ökad uthållighet
  • Lägre insulinkänslighet
  • Ökad ämnesomsättning
  • Ökad bentäthet
  • Ökad balans
  • Ökad mental hälsa
  • Minskad fettmassa
  • Lägre blodtryck
  • Lägre blodfetter
  • Lägre fallrisk
  • Minskad ledsmärta
  • Minskad ryggsmärta

Trots stark evidens för att styrketräning är effektivt för åldersgruppen 65+ är det fortfarande förvånansvärt få äldre som ägnar sig åt styrketräning. Det tycks finnas en gängse bild i samhället att äldre ska ägna sig åt fysisk aktivitet som är ”skonsam för lederna”. Exempelvis simning. En aktivitet som man kan dra många hälsofördelar från men som dessvärre inte stärker skelettet. Vid simning upplevs nämligen nästintill en tyngdlöshet. Vill du träna kondition och få ett starkare skelett är bättre motionsformer dem där ditt skelett utsätts för stötar såsom löpning, padel, tennis, dans eller hopprep. Därtill bör konditionsträning kompletteras med styrketräning.

Det tycks även finnas motstånd mot styrketräning hos äldre gällande rädsla, smärta och osäkerhet. Styrketräning är både ett roligt och ett enkelt sätt att hålla sig i form. Som nämnt tidigare så räcker det med 2-3 pass per vecka för att dra alla hälsofördelar som finns med styrketräning. 

20 studier gjorda på 2500 personer mellan 70-92 år rapporterade endast en skada, ett fall där en deltagare fått ont i en axel. Med detta sagt kan vi även konstatera att styrketräning är en säker aktivitet att utöva. Träningen bör dock vara kontrollerad. Är du osäker på hur du ska göra så finns det hjälp att finna både inom friskvården och sjukvården. Träningen bör anpassas så att den passar just din kropp och dina leder. 

Har du högt blodtryck, hjärtsjukdom eller diabetes så rådgör alltid med din läkare innan du lyfter tunga vikter. 

 

Källor:

FYSS

Föreläsning med Joakim Svedberg på Tränarakademin, Bosön den 8 oktober 2022

Folkhälsomyndigheten

Styrketräning för äldre

Idrottande äldre upplever minskad ensamhet och ökad lycka

Riksidrottsförbundet har nyligen presenterat två forskningsrapporter som visar att äldre som engagerar sig i en idrottsförening upplever minskad ensamhet samt ökad lycka.

Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, menar att detta resultat beror på flera faktorer. Som vi vet sen tidigare så är träning och fysisk aktivitet avgörande för vårt välmående. Men ett engagemang i en idrottsförening bidrar inte bara med fysiskt välmående utan bidrar även till en känsla av gemenskap och grupptillhörighet. Rapporterna tar även upp vikten av att lära sig något nytt som en avgörande faktor för att må bra.

Rapporterna visar tydligt hur ett engagemang inom idrott är viktigt oavsett ålder och Riksidrottsförbundet har nu fått statligt stöd för att satsa på målgruppen 65+. 

Gruppen äldre är den snabbast växande gruppen människor i Europa. 2030 beräknas 30 procent av Europas befolkning vara över 65 år. I Sverige är dock siffrorna något annorlunda. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning är idag över 65 år. Men även här växer åldersgruppen 65+ och beräknas år 2050 vara ca 25 procent av Sveriges befolkning.

I Sverige når drygt hälften av åldersgruppen 65+ de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. Det vill säga 150 minuters fysisk aktivering per vecka. Med fysisk aktivering avses här aktivitet som uppnår åtminstone 60-70 procent av maxpuls. Att man får upp ”flåset” så att säga.

En aktivitet för äldre inom idrotten är den relativt nyetablerade gåfotbollen. Studien Gåfotboll och föreningsidrott hela livet visar att de äldre gåfotbollspelarna upplever en stärkt social gemenskap, minskad ensamhet och en känsla av inkludering. Ensamhet bland äldre växte sig allt starkare under pandemin och studier som dessa visar starkt hur samhället och idrottsrörelsen ytterligare behöver satsa på målgruppen 65+.

Aktiviteter och träning behöver anpassas efter målgruppens behov och förutsättningar. Kunskapen hos dem som leder äldre behöver höjas och förutsättningarna för att äldre ska kunna engagera sig inom idrotten bör förenklas. Nya former såsom gåfotboll bör utvecklas så att fler äldre även kan påbörja ett idrottande. Där man på så sätt kanske kan återuppta ett gammalt ungdomsintresse. 

 

Källor:

Walking Football Sverige

Riksidrottsförbundet

Regeringen

Att hitta en djupare mening

Vi har nog alla någon gång funderat över meningen med livet. Nu finns det forskning som visar att sökandet efter en djupare mening ofta är förknippat med en strävan efter att hjälpa andra.

 

När man ser till olika hälsoeffekter så visar forskning att vi har mycket att vinna på att lägga fokus på att hjälpa andra. Ett sätt att göra det är att engagera sig ideellt.

 

Vikten av att ha betydelse

Hur kan man definiera meningen med livet? Enligt psykologi forskaren Brodie Dakin vid University of Queensland i Australien definieras meningen med livet på följande sätt:

 

Meningen med livet är en kombination av att ha ett mål, att uppleva sig ha betydelse och att känna sammanhang.

 

Det mest avgörande är, enligt Dakins forskning, aspekten om att uppleva sig ha betydelse för andra. Det innebär att ha en känsla av att ens eget liv har en betydelse och kanske rent av en positivt avgörande roll för andras liv. Det här innebär att det finns ett tydligt samband mellan sökandet efter mening och viljan att bidra till andras välmående.

 

Vidare kan prosociala beteenden bidra till en känsla av kompetens och stolthet. Att genomgå svåra strävanden tillsammans med andra kan även det bidra till en känsla av samhörighet och gemenskap som kan vara en viktig källa till mening.

 

Lycka vs meningen med livet

Men är lycka samma sak som att känna mening? Inte om du frågar Brodie Dakin. Han menar att lycka uppstår när närvaron av positiva känslor såsom glädje och njutning, kombineras med  frånvaron av negativa känslor såsom stress och sorg. En annan skillnad är att strävan efter lycka utgår från den egna individen. När det kommer till en strävan efter mening sker detta istället med en omsorg för andra.

 

En strävan efter lycka kan ironiskt nog resultera i mindre lycka, till skillnad från en strävan efter mening som är mer hoppfull då det uppmuntrar till att göra saker för att förbättra världen och livet för andra.

 

Nyckeln till att finna mening 

Nyckeln till att finna mening i livet handlar ofta om att tillbringa mindre tid och energi kring att oroa oss för vår egen situation och mer tid åt att aktivt bidra till andras välbefinnande genom prosociala handlingar. Ibland kan det till och med vara så att det som upplevs vara det svåraste och mest uppoffrande i livet kan bidra till mest mening.

 

Hitta en mening genom engagemang i civilsamhället

Delaktighet och inflytande i samhället är några av de mest grundläggande förutsättningarna för att bibehålla och stärka vår hälsa. Om vi inte upplever att vi kan påverka våra egna livsvillkor eller samhällsutvecklingen i stort kan detta resultera i en känsla av maktlöshet.

Några fördelar med att engagera sig i civilsamhället:

  • Det är möjligt att engagera sig för ett särintresse som tilltalar en själv.
  • Man kan uppleva ett mervärde tack vare sitt engagemang.
  • Ideellt engagemang har visat sig kunna stärka den egna hälsan och även resultera i bättre självförtroende.
  • Engagemanget är viktigt för såväl den enskilde som engagerar sig som för mottagare av hjälpen och för hela samhället – alla vinner!

 

Volontärbarometern

Ytterligare studier visar positiva hälsofördelar med att engagera sig ideellt. Enligt Volontärbyråns årliga undersökning Volontärbarometern 2022 framgår att 93 % av volontärerna upplever att de påverkar samhället i en positiv riktning och 89 % mår bättre tack vare sitt engagemang. De menar att de kan göra skillnad för andra och får glädje tillbaka samt upplever att de själva utvecklas som personer.

 

Källor:

Det svenska civilsamhället – en introduktion, Johan von Essen m.fl., Ideell Arena, 2019.

Volontärbyrån

Psychology Today

 

 

Lagkrav om förebyggande av undernäring hos äldre

Den första november 2022 införs ett nytt lagkrav om förebyggande av undernäring hos äldre. Detta är en stark signal från våra myndigheter att det är av yttersta vikt att personal inom vård och omsorg uppdaterar sina kunskaper kring detta ämne. Alla som arbetar inom området har ett ansvar för att upptäcka och förebygga undernäring hos äldre.

Undernäring definieras som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller sjukdomsförlopp.

Undernäring är inte alltid synlig och förknippat med att vara mager, utan hittas även bland överviktiga personer.

Risk för undernäring klassas som ett medicinskt tillstånd där risken för sjukdom och för tidig död är hög. Man pratar även om sjukdomsrelaterad undernäring där bakomliggande sjukdom eller medicin är den bidragande orsaken till undernäring. Liksom icke sjukdomsrelaterad undernäring som snarare beror på socioekonomiska faktorer och/eller psykologiska faktorer.

Undernäring hos äldre medför ofta en nedbrytning av muskulaturen vilket i sin tur ökar risken för fallskador. En nedbrytning av muskulaturen bidrar även till minskad ork som i sin tur ofta leder till inaktivitet och därtill ytterligare nedsatt rörelseförmåga.

En person med antingen undernäring eller risk för undernäring behöver en särskild insats från socialtjänsten och/eller hälso och sjukvården där man tillsammans lägger upp en samordnad plan.

Personer som arbetar inom hemtjänsten bör vara mer uppmärksamma på tidiga tecken på undernäring såsom:

  • Mat som inte ätits upp
  • Gammal mat i kylskåpet 
  • Inhandlande av mat har minskat
  • Löst sittande kläder och klockor 
  • En försämrad aptit 

Grunden för god aptit sägs vara måltidsmiljön visar många undersökningar. Är det trevligt att äta så äter folk ofta mer och även bättre mat. 

Livsmedelsverket har tagit fram broschyren Bra måltider i äldreomsorgen där man lyfter betydelsen av en god måltid. Råden är avsedda som rekommendationer för hur äldreomsorg bör arbeta och tänka kring måltider. Det är även viktigt att tänka på personlig anpassning på individnivå.

Det är av yttersta vikt att hemtjänstpersonal samt personal inom särskilda boenden och övrig äldreomsorg utbildas specifikt inom området som rör nutrition. Dels rörande tidiga tecken på undernäring, varför det är viktigt att förbygga undernäring, vilka åtgärder som behöver göras vid misstanke om undernäring samt vikten av en trivsam måltidsmiljö. 

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar varmt detta lagkrav som vi anser inte bara kommer att höja kvalitén på hur äldreomsorgen fungerar men också öka tryggheten.

Källor:

Socialstyrelsen Kunskapsstöd

Socialstyrelsen Föreskrifter och allmänna råd

Fast omsorgskontakt inom hemtjänsten

År 2019 utsåg regeringen riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) till särskild utredare av fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Sedan den 1 juli 2022 blev det sedan lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten (så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt).

 

Syftet med lagkravet är att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodoses, för att på så sätt förbättra kvaliteten i hemtjänsten.

 

Varför behövs en fast omsorgskontakt?

Många bor i dag kvar hemma trots stora vård- och omsorgsbehov med insatser från både socialtjänstens omsorg och olika professioner inom hälso- och sjukvården, även svårt sjuka i stället för att vårdas på sjukhus. Detta innebär att dessa personer möter personal från olika yrkesgrupper, verksamheter och aktörer i sin vardag, vilket ställer krav på en fungerande samverkan och samordning.

 

För många kan det kännas tryggt att få stöd och hjälp av personal som de känner igen och har en relation till. Det kan dessutom bidra till att öka delaktigheten och självbestämmandet för den enskilde som har insatser från hemtjänsten, samtidigt som det även kan öka tryggheten för den enskildes anhöriga.

 

Något som är avgörande för en god kvalitet i hemtjänsten är att den enskildes olika behov tillgodoses. Det kan vara behov av:

 

  • Trygghet
  • Kontinuitet
  • Individanpassad omsorg
  • Samordning när hemtjänstinsatser genomförs

 

Enligt det nya lagkravet som trädde i kraft från och med den 1 juli 2022 ska den som har hemtjänst, mot bakgrund av ovan nämnda anledningar, erbjudas en fast omsorgskontakt förutsatt att det inte bedöms vara uppenbart obehövligt (exempelvis vid insatser i form av enbart trygghetslarm, matlådor och/eller hjälp med städning/inköp). Från och med den 1 juli 2023 får endast den som är undersköterska utses till fast omsorgskontakt.

 

Många har redan i dag en namngiven kontaktperson inom hemtjänsten, men syftet är ändå att göra omsorgen mer individanpassad och att främja personalkontinuitet. Vidare är ett syfte att verka för en mer enhetlig tillämpning av funktionen i hela landet.

 

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifter för den fasta omsorgskontakten kan bestå av:

  • Omsorgsarbete – det vill säga att utföra beviljade hemtjänstinsatser (allt från städning och inköp till personlig hygien).
  • Att planera och följa upp genomförandet av omsorgen – genom bland annat en så kallad genomförandeplan (en överenskommelse mellan omsorgstagaren och enheten om hur omsorgstagarens hjälp ska genomföras utifrån beviljade insatser) samt vid behov revidera genomförandeplanen.
  • Utgöra en länk i vården och omsorgen – både i det förebyggande arbetet och vid olika uppföljningsmöten.
  • Verka för samordning med andra yrkesgrupper runt omsorgstagaren – dock med beaktande av regelverken om sekretess och tystnadsplikt.
  • Informera och samverka med anhöriga, arbetslaget i hemtjänsten, andra utförare och aktuella yrkesgrupper som är delaktiga i den äldres vård, omsorg och tandvård.

 

Utöver detta kan den fasta omsorgskontakten bidra till att bryta isolering och känslan av ensamhet hos omsorgstagaren.

 

Viktigt stöd för anhöriga

Anhöriga tar många gånger ett stort ansvar och vet inte alltid vem de kan kontakta när deras närstående behöver hjälp. Inte sällan upplever anhöriga att de behöver ansvara för samordningen av den närståendes insatser. Att omsorgstagaren får en fast omsorgskontakt kan därför bidra till att även anhöriga kan uppleva avlastning och känna trygghet. Anhöriga vet då vem de kan kontakta, och att denna någon känner omsorgstagaren väl.

 

Riksföreningen Äldres Hälsa betraktar detta lagkrav som ett steg i en positiv riktning för att höja och säkra kvaliteten inom hemtjänsten genom bättre anpassad hjälp för den enskilde, stöd för anhöriga och tydligare arbetsfördelning för personal inom hemtjänsten. Vi betraktar personalkontinuitet och personkännedom som viktiga nyckelfaktorer för en bättre kvalitet inom äldreomsorgen.

 

Kom ihåg!  

Till sist vill vi skicka med några punkter som kan vara värda att tänka på:

 

  • Socialnämnden är huvudman för äldreomsorgen och har en skyldighet att säkerställa att den som får hemtjänst erbjuds en fast omsorgskontakt. Hur detta ska bedrivas i praktiken är upp till varje socialnämnd att närmare beskriva i riktlinjer, rutiner eller andra styrdokument.

 

  • Omsorgstagarens egen syn på behovet behöver beaktas i bedömningen. Om omsorgstagaren exempelvis har få insatser men kanske har ett begränsat socialt nätverk eller kognitiv nedsättning kan en fast omsorgskontakt behövas oavsett typ eller mängd beviljade hemtjänstinsatser.

 

  • Den fasta omsorgskontakten bör ha god personkännedom om omsorgstagaren och ha en helhetsbild av dennes situation. Det kan vara en bra idé att utse en vice omsorgskontakt för att på så sätt lättare kunna upprätthålla personalkontinuitet när den ordinarie omsorgskontakten är ledig eller frånvarande av andra skäl.

 

 

 

 

 

 

 

Källor:

 

Regeringskansliet

Regeringskansliet

Socialstyrelsen

 

 

 

Vårdskulden

Med coronapandemin fick hela vården ställas om. Denna omprioritering innebar att ett otal planerade operationer och nybesök fick ställas in. Omställningen med inställda besök och operationer innebär nu en vårdskuld där vårdköerna är längre än aldrig förr.

Statistik visar att det genomfördes 90 000 färre planerade operationer och vårdbehandlingar under den första pandemivågen jämfört med samma period föregående år. Redan innan pandemin stod 100 000 personer i kö för operation. I augusti 2020 hade det ökat till 150 000. 

Köerna är heller inte statiska, utan det tillkommer hela tiden nya människor i behov av vård. Den lagstadgade vårdgarantin, som innebär att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på operation eller åtgärd, kunde uppfyllas endast till 60 % av fallen under december 2021.

Antalet vårdplatser har minskat kraftigt i Sverige genom åren och Sverige har nu lägst antal vårdplatser per 1000 invånare bland alla OECD länder. Denna minskning är en följd av bland annat besparingar men också brist på personal.

Läkarförbundets medlemmar pekar nu ut bristen på vårdplatser som sitt största arbetsplatsproblem. En tredjedel av alla läkare som jobbar på sjukhus upplever en hög eller väldigt hög stressnivå på sin arbetsplats. Denna stress beror till stor del på att för mycket tid måste ägnas åt att hitta en plats till patienten. Tid som istället hade kunnat ägnas åt att vårda patienten. 

Stressen leder till personalflykt på alla nivåer, där kompetent personal lämnar sin arbetsplats. Detta i sin tur leder till ännu färre vårdplatser.

Det är stora skillnader mellan regionerna i Sverige. I Stockholm får 22,5 % vänta på specialistvård i mer än tre månader. I Värmland är det hela 44 % som är tvungna att vänta mer än tre månader.

Så hur vill politikerna lösa detta?

Flera av riksdagspartierna vill först och främst öka kompetensförsörjningen i vården. Bristen på vårdpersonal kan lösas genom bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö. Även en bättre lön kan vara en lösning för att fler ska söka sig till vårdyrken och därtill stanna kvar. 

Ett annat förslag som många av partierna tar upp är tillgången till en fast läkarkontakt, vilket kan öka effektiviteten av vården samt patienttryggheten.

Att bygga ut primärvården är något som tas upp av två partier. På så vis kan sjukhusvården avlastas så att människor snabbare får vård och inte fastnar i vårdköer.

Ett samarbete mellan regionerna är något som flera partier pratar om. Många anser att vårdkrisen inte är något som kan lösas på regional nivå utan att staten behöver nu ta sitt ansvar. 

Många av partierna anser att det är människan som ska stå i centrum. Att tillgång till god vård ska vara en rättighet för alla människor och inte att vinster ska styra huruvida man har tillgång till snabb effektiv vård eller inte. Vårdbehoven ska styra vården, inte marknaden eller plånboken.

Ett parti tar även upp att satsningen på folkhälsan bör stärkas för att på sikt minska antalet som blir sjuka. Även att öka tillgången till vård för psykisk ohälsa är central för detta parti.

Ett annat parti anser att vårdskulden inte alls beror på coronapandemin, plats- och personalbrist utan snarare beror på Sveriges invandrarpolitik. 

Flera partier anser att digital vård kan vara ett komplement till den övriga vården. På så vis kan den övriga vården avlastas då vissa åkommor kan lösas på distans. Detta kan även vara praktiskt om man exempelvis bor på glesbygden och har långt till närmaste vårdcentral.

Läkarförbundets förslag till att minska vårdköerna 

SLF, Sveriges Läkarförbund, anser att staten ska ta ett större ansvar för vården med gemensamma mål för alla regioner. De anser att fler läkare bör vara chefer så att verksamhet bedrivs med medicinska mål vilket ger ett vårdeffektivt arbetssätt. Läkarförbundet tror även att en satsning på folkhälsa samt medicinsk forskning skulle innebära att färre skulle vara tvungna att söka vård.

Även en läkarstödd äldreomsorg skulle bidra till större kompetens inom äldreomsorgen där färre skulle läggas in och fler skulle kunna få komma hem tidigare. Läkarförbundet föreslår även att bygga ut primärvården. Detta skulle innebära att fler sjukdomstillstånd skulle behandlas och förebyggas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvistelse.

God tillgänglig vård oavsett var man bor

Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar en satsning på vården för att få bukt med de långa vårdköerna. Bra bemötande, kontinuitet kring patientens vårdkontakter och framför allt tillgången till god och likvärdig vård oavsett var i landet man bor är några punkter som vi belyser i vårt intressepolitiska program. För mer information om Riksföreningens intressepolitiska program, klicka här.

 

Källor:

Sveriges Läkarförbund Vår politik

Vårdköer i Sverige

Så vill politikerna förbättra vården, parti för parti

 

Hälsotips vid en lägre budget

I takt med att både matpriser och elpriserna har stigit så upplever många att man har en mer begränsad budget än tidigare. Att äta hälsosamt med en mindre budget kan vara en utmaning då näringsrik mat ofta har ett högre pris än mat som är näringsfattig såsom helfabrikat. Hälsa och välmående kan komma att bli en ekonomisk fråga, men det behöver inte bli så.

Vi kommer nu att gå igenom lite tips att tänka på så att hälsan och välmåendet stärks under kristider. 

Ät mer vegetariskt. Bra kött är ofta dyrt och ett mer budgetvänligt alternativ är att byta ut en del av måltiderna till vegetariskt. Baljväxter såsom bönor och linser är fullproppade med både makro- och mikronutrienter som våra kroppar behöver för att må bra. Grönsaker och frukt innehåller mängder av vitaminer och antioxidanter. En vegetarisk kost är dessutom ofta snål på dåliga fetter så har man problem med exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar kan man skörda många hälsofördelar genom att äta mer växtbaserat.

Frysta grönsaker innehåller lika mycket näringsämnen såsom färska grönsaker. Frysta grönsaker har oftast även ett lägre pris än färska.

Ät säsongsbetonat. Detta kanske låter självklart för många. Men vi anser att det är nödvändigt att påminna även om detta. Äter vi säsongsbetonat så håller vi utgifterna nere och dessutom så undviker vi att stödja långväga import av frukt och grönsaker vilket i sin tur är bättre för miljön och klimatet.

Bönor och linser i torkad form är oftast billigare än på konserv. Dessutom kan baljväxter groddas. Det sägs nämligen att den största mängd näring kommer från fröet, grodden och roten.

Bli självhushållande. Försök att odla det du kan. Om du har trädgård – grattis! Om du inte har trädgård så kan du ändå odla mycket även på balkongen eller till och med på fönsterbrädan. Nu i oktober är en ypperlig tid att sätta lökar inför våren. 

När vi ändå är inne på odling så vill vi slå ett slag för örter! Örter är ofta lätta att odla samt är ofantligt näringsrika. Dra ner på kaffekonsumtionen och brygg istället en kopp örtte. Har du inte gröna fingrar eller tålamod till odling så har örtteerna som finns i butiken fortfarande ett betydligt lägre pris än kaffe. Yerba mate är ett exempel på ett örtte som har en liknande centralstimulerande effekt såsom kaffe pga sin höga koffeinhalt.

Hitta alternativa vägar för träning. Träning behöver inte innebära dyra gymkostnader. Effektiv träning kan lätt fås till hemma såsom vi nämner i detta inlägg.

Långa promenader är ett lågintensivt sätt att träna vilket är effektivt för fettförbränning. 

Löpning är ett underbart sätt att träna hela kroppen mer eller mindre gratis då egentligen det enda man behöver är ett par bra skor. Alla kan lära sig att springa. Det motstånd folk ofta stöter på är antingen nedsatt muskelfunktion eller dålig kondition. Är det konditionen som är problemet kan denna övas upp genom att alternera gång med löpning. Du går en minut och sen springer du en minut. Sen trappar du upp detta. Märker du att det snarare är en muskel som stramar så ta reda på vilken muskel det är. Därefter tar du reda på muskelns rörelse. Öva därefter upp styrkan i muskeln genom att göra denna rörelse kombinerat med att göra motsatt rörelse för att stretcha ut den. 

Har du artros i exempelvis knä eller höft kan istället cykel vara ett bättre alternativ då det är mer skonsamt för lederna. Så varför inte ta cykeln istället för bilen i den mån det går, om du har möjlighet? På det sättet håller du dessutom eventuella bensinkostnader nere.

Om du befinner dig en svår ekonomisk situation finns det hjälp att få. Här följer några tips:

Om du är över 65 år och upplever att din pension inte räcker till har du möjlighet att ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, detta görs till Pensionsmyndigheten. Din boendekostnad, inkomster, tillgångar och familjesituation avgör om du har rätt till detta samt avgör omfattningen av bostadstillägget. Pensionsmyndigheten prövar alltid om du har rätt till äldreförsörjningsstöd när du ansöker om bostadstillägg.

Om du upplever att du har fastnat i skulder och en svår ekonomisk situation att ta dig ur kan du även vända dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun, där du kan få hjälp att överblicka din ekonomi och få praktiska tips om hur du kan prioritera dina skulder eller få hjälp att ansöka om skuldsanering. Kommunens skuldrådgivare har tystnadsplikt och hjälpen är kostnadsfri. Ta kontakt med din kommun för mer information!

 

Källor:

Ekonomiskt stöd

Budget och skuldrådgivning

 

Självmedkänsla

Enligt terapeuter härstammar många fall av psykisk ohälsa och problem från en ovana att vara snäll mot sig själv.

Relationen till oss själva är viktig och något som dessvärre oftast tas för given. Att lugna ned ens inre kritiker och känna medkänsla till sin egen person är något som vi tog upp i detta inlägg och vi tänkte nu spinna vidare på temat.

Här är tre saker man kan tänka på för att vara lite snällare mot sig själv och med det även stärka relationen till sig:

Var lika snäll mot dig själv som du är mot andra 

Detta kanske låter självklart men är ofta något som många glömmer bort. Vi har svårt att säga nej till våra närmaste och har lätt för att vara medgörliga för att inte uppfattas som besvärliga. Trots att det gäller situationer som egentligen skaver lite. Känns det igen? Självklart är det viktigt att kompromissa men att gång på gång ställa upp på saker som inte är något man själv vill innerst inne kan bryta ner ens egen person.

Att ta hand om sig genom egenvård, såsom vila, ta hand om sin kropp eller bara göra något för njutningens skull har fortfarande en klang av lathet eller egocentrism. Det är ofta lättare att kritisera sina val och på så sätt sätta sig själv sist än att vara snäll mot sig själv och våga följa sin inre röst. 

Forskning visar nu att just självmedkänsla och att vara snäll mot sig själv hjälper oss mer med våra mål i livet än en inre kritiker som hela tiden påpekar vad vi kunde gjort annorlunda. 

Så nästa gång något inte blivit som man tänkt sig försök att se situationen ur ett annat perspektiv. Ställ dig själv frågan ”Hur har jag blivit en bättre människa av denna situation?” 

Att ta hand om oss själva hjälper oss inte bara genom svåra tider utan hjälper oss även att vara mer närvarande och njuta av goda tider.

Respektera den individuella inlärningsprocessen

Våra förväntningar kring tiden det tar att lära sig något nytt är ofta orealistisk. Vi har satt upp ett orimligt krav på oss själva vilket innebär att när vi märker att saker tar längre tid än vi trott, så känner vi oss misslyckade. När vi börjar tänka på det här sättet så är det viktigt att ta ett steg tillbaka. Och istället känna medkänsla kring vår egen inlärningskurva, att lära sig något nytt tar tid. Tänker vi inte så här så är det lätt att ge upp. Att lära sig något är en steg-för-steg process . För att citera Bill Gates ” De flesta överskattar det de hinner göra på ett år, men underskattar det de hinner göra på tio år”.

Att glömma saker är en del av processen och inget vi ska slå ner på oss själva för. Det är inte meningen att vi ska minnas allt. Genom att glömma saker så hjälper vi hjärnan att systematisera och katalogisera information så att vi lättare kan förstå omvärlden.

Att vara flexibel i sitt sätt att vara

Med tiden är det lätt att vi fastnar i ett specifikt sätt att vara och bete oss. Detta gäller både rutiner och hur vi utformar våra hobbies. Rutiner är i sig överlag bra då de ofta hjälper oss i vardagen, men om de börjar göra oss oroliga, ängsliga eller deprimerade kan det vara på sin plats att se över dem. Kanske finns det något vi kan eller bör göra annorlunda för att vi ska kunna uppleva mer glädje i livet?

Källor:

6 science based self care tips

Be nicer to yourself