Psykisk sjukdom ökar risken för att dö i covid-19

 

Trots en påbörjad vaccinationssatsning håller pandemin än så länge ett hårt grepp om oss. Nu visar en ny studie att den som lider av en allvarlig psykisk sjukdom och är äldre än 60 år löper större risk att drabbas hårdare av covid-19.

 

En ny studie vid Karolinska institutet och Umeå universitet visar att personer som har en allvarlig psykisk sjukdom har en ökad risk att dö i covid-19, och de som är över 60 år löper nästan fyra gånger så stor risk jämfört med jämnåriga som är friska.

 

En svensk studie

I den aktuella studien har forskarna studerat data för hela den svenska befolkningen över 20 år under perioden 11 mars 2020 till 15 juni 2020. Bland de med allvarlig psykisk sjukdom avled under denna period 130 personer i covid-19, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga i gruppen. Bland personer som inte hade diagnos för allvarlig psykisk sjukdom var dödligheten knappt hälften på 0,06 procent.

 

Äldre extra utsatta

Det är framför allt efter 60 års ålder som de med psykisk sjukdom har högre överdödlighet jämfört med personer i samma ålder utan psykisk sjukdom. I åldersgruppen 60-79 år var dödlighet i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt bland personer med allvarlig psykisk sjukdom som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.

Martin Maripuu som är överläkare i psykiatri och forskare vid Umeå universitet förklarar:

”Vi ser en hög överdödlighet i covid-19 bland äldre med svår psykisk sjukdom som gör att man kan fundera över om denna grupp borde prioriteras för att få vaccin.”

Vad räknas då som allvarlig psykisk sjukdom? Inom ramen för denna studie räknas psykossjukdomar, så som schizofreni och bipolär sjukdom, som allvarlig psykisk sjukdom. Däremot ingår inte depression eller ångest i studien, även om dessa tillstånd också kan vara svåra.

Studien visar inte vad som är orsaken till överdödligheten, men enligt Martin Maripuu kan det bero på att en allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man åldras i förtid. Han förklarar:

”Det kan handla om att allvarlig psykisk sjukdom kan leda till att man också biologiskt åldras i förtid, att sjukdomen försämrar hälsan och immunförsvaret i största allmänhet eller att den här gruppen har andra riskfaktorer som exempelvis övervikt. Det är alltid viktigt att behandla både psykiska och kroppsliga ohälsan hos personer med dessa sjukdomar.”

I studien har nästan åtta miljoner individer inkluderats i underlaget och studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychiatry.

 

 

 

Källa:

www.umu.se – ”Ökad risk för död i covid vid svår psykisk sjukdom”

 

 

 

Olika kärleksspråk

 

Dagen till ära (Alla hjärtans dag) tänkte vi denna vecka ha ett kärlekstema här på bloggen. Det finns en teori om att det ska finnas fem olika kärleksspråk, något som kan vara värt att tänka på för den som befinner sig i en relation/äktenskap för att på bästa sätt kunna tillgodose varandras behov.

 

Vi människor är olika och har därför olika behov, även i parrelationer. Detta kan vara värt att tänka på om man strävar efter att tillgodose varandras behov för att stärka relationen.

 

De fem kärleksspråken

Enligt den amerikanske författaren och parterapeuten Gary Chapman finns det fem olika kärleksspråk som han för första gången beskrev i sin bok ”The Five Love Languages: How to Express Heartfelt Commitment to Your Mate” som kom ut 1992 och har sålt över 12 miljoner exemplar och översatts till 49 språk. Det handlar om vad som får var och en att känna sig uppskattad och älskad.

 

Kortfattat kan de fem kärleksspråken beskrivas som:

 

  1. Tid tillsammans – Du känner dig älskad när du tillbringar kvalitetstid tillsammans med din partner/maka/make.

 

  1. Bekräftande ord – Du känner dig älskad när du får bekräftande ord, beröm och uppmuntran.

 

  1. Tjänster – Du känner dig älskad när din partner/maka/make är omtänksam och gör saker för dig.

 

  1. Gåvor – Du känner dig älskad när du får konkreta, fysiska bevis på att din partner/maka/make älskar dig.

 

  1. Fysisk kontakt – Du känner dig älskad när din partner/maka/make kysser och kramar dig, eller när han/hon rör vid dig.

 

Skillnad mellan könen

Det sägs ibland att ”män är från Mars och kvinnor från Venus”, men är det verkligen så? Ja, det verkar faktiskt finnas vissa skillnader i kärleksspråken mellan könen. En del tyder på att fler män än kvinnor föredrar fysisk kontakt som kärleksspråk medan kvinnor överlag föredrar gåvor. Däremot verkar det inte finnas några större skillnader mellan de övriga ”kärleksspråken”, där är fördelningen mellan könen rätt jämn.

 

Varför är detta viktigt?

Om båda två i ett förhållande talar två olika kärleksspråk kan det leda till problem om detta resulterar i en känsla av att man ger och ger men aldrig får något tillbaka. Det är därför viktigt att båda ser och förstår varandra förklarar parterapeuten Ditte Winkel. Med hjälp av de fem kärleksspråken kan du lära dig att läsa av din partners behov och önskemål (om du inte redan har gjort det), så att ni kan förstå varandras sätt att visa kärlek.

 

 

 

 

 

Källa:

www.kurera.se – ”Lär dig tyda de fem kärleksspråken”

 

 

 

 

 

 

Tacksamhet och dess betydelse för hälsan

 

Vi lever i en svår och prövande tid som för många präglas av oro för den egna hälsan och ovisshet inför framtiden. I veckans blogginlägg tänkte vi fokusera på tacksamhet, något som kan vara en utmaning att känna i svåra tider som de vi nu lever i men som har visat sig ha stor betydelse för hälsan och ett långt liv.

 

Okinawa är en japansk ö och en av världens så kallade blå zoner, områden där människor lever hälsosammare och längre än övriga delar av världen. Japan, som land, har världens i genomsnitt längsta förväntade livslängd på ca 84 år, enligt en studie från 2020.

 

Vikten av tacksamhet

En ny rapport, publicerad i tidskriften Anthropology and Aging belyser hur Japans äldre befolkning bibehåller såväl sin psykiska som fysiska hälsa, och en viktig del har visat sig handla om en känsla av tacksamhet och att visa tacksamhet gentemot andra.

Iza Kavedija, som har en doktorsexamen vid Universitet vid Exeter, ligger bakom rapporten som fokuserar på personer i 80- och 90-årsåldern via en långsiktig etnografisk fältstudie nära Osaka. Den äldre generationen tenderar att besitta en känsla av ”tyst hopp”, med en övertygelse om att saker och ting kommer lösa sig på något sätt (det japanska ordet är nantonaku). Med andra ord tenderar de att acceptera ovissheten inför deras egen framtid och låter inte detta hindra dem från att leva ett engagerat liv, vilket bidrar till ett lugn och en känsla av hopp och optimism.

Ett tacksamt förhållningssätt präglar äldre personers minnen från deras förflutna och hjälper dem att tänka positivt om deras nuvarande situation och även tänka positivt om framtiden, enligt Iza Kavedija. Olika förhållningssätt kan beskriva samma situation på helt olika sätt. Det är till exempel skillnad på en situation där individen fokuserar på andras välvilja att hjälpa, och en situation där samma individ fokuserar på erfarenheter av olika former av förlust även om situationen är densamma.

 

Vikten av tacksamhet i Japan

Enligt Iza Kavedija kan den utbredda tacksamheten i Japan ses som ett tecken på hur mycket individen förlitar sig på andras välvilja och hjälp under livets gång. Tacksamhet belyser känslor av ömsesidigt beroende i den sociala världen. I hennes forskning har många förklarat att de inte skulle vara den de är om det inte vore för andra personers inflytande i deras liv. Det finns två kända japanska uttryck för tacksamhet, det ena är arigatai(jag är tacksam) och kansha (tacksamhet).

Medan många japaner må tveka när det kommer till att uttrycka att de är lyckliga, uttrycks tacksamhet däremot regelbundet. Att vara beroende av andra betraktas, tack vare visad tacksamhet, inte enbart som en börda eller som något skamfyllt utan även som något djupt meningsfullt.

I andra kulturer kan den äldre befolkningen uppleva negativa känslor i samband med situationen att de blir alltmer beroende av andra i sitt liv. I Japan, däremot, finner många, enligt Iza Kavedija, olika sätt att uppskatta den beroendeställning de har hamnat i och uppskattar vad denna situation har för betydelse för deras sociala relationer.

 

Att integrera tacksamhet i sin vardag

Om man själv kämpar med att försöka ha ett mer tacksamt förhållningssätt finns det olika tips. Ett bra sätt att börja på är att ställa frågor till sig själv för att finna sin inre tacksamhet.

 

Några exempel på frågor är följande:

  • Vad tar jag för givet som jag egentligen är tacksam över?
  • Vilka insikter har jag fått som jag är tacksam över?
  • Vad i min omgivning är jag tacksam över?

 

Om du vill uttrycka mer tacksamhet gentemot dina nära och kära som finns såväl nära som på avstånd, och uttrycka vad de betyder för dig i ditt liv, finns det många sätt att göra detta på.

 

Några exempel på saker som du kan göra är följande:

  • Skriv och skicka ett brev.
  • Skicka en bok som påminner dig om dem.
  • Dela med dig av en text som säger något om vad det är som du gillar så mycket med dem.

 

En sak är säker, tacksamhet är hälsosamt för oss! Det kan hjälpa oss att fokusera på hopp och optimism, även i de svåraste av tider!

 

 

 

 

Källa:

www.mindbodygreen.com – ”How Gratitude Plays A Role In The Longevity Of Hope In Japan, According To A New Report”

 

 

 

 

Hjärngympa för bibehållen mental skärpa

 

Vi involverar vår hjärna i allt vi gör, därför behöver vi (precis som med allt annat) ta hand om den lite extra emellanåt. Inte minst när vi blir äldre blir det av stor vikt att aktivera hjärnan för att exempelvis förbättra minnet och vårt fokus. I veckans blogginlägg tänkte vi därför belysa några knep som vi kan ta till för att få in lite hjärngympa i vår vardag.

 

Forskning visar att det finns många sätt att träna hjärnan, oavsett ålder. Genom att träna hjärnan regelbundet kan du förbättra minnet, koncentrationen och ditt fokus vilket kan resultera i att du lättare och snabbare kan lösa vardagliga uppgifter.

 

13 sätt att träna hjärnan på

Nedan listar vi 13 evidensbaserade övningar som medför positiva effekter för hjärnan.

 

  1. Pyssla med pussel – Forskning visar att pyssel med pussel är hälsofrämjande när det kommer till visuospatialt (förmågan att med synens hjälp orientera sig i sin omgivning) kognitivt åldrande. När man lägger ett pussel behöver man titta på olika pusselbitar och lista ut var de passar i den stora bilden. Detta är ett väldigt bra sätt att utmana och träna hjärnan på!

 

  1. Spela kort – Forskning visar att mentalt stimulerande aktiviteter så som kortspel kan öka hjärnvolymen i vissa delar av hjärnan. Vidare finns studier som visar att kortspel kan förbättra minnet och tankeförmågan. Några exempel på kortspel är: patiens, bridge, poker och hjärter.

 

  1. Utöka ditt ordförråd – Forskning visar att flera delar av hjärnan är involverade i uppgifter som handlar om ord, speciellt de delar av hjärnan som är viktiga för syn- och hörselbearbetning. Ett tips är att ha ett anteckningsblock nära till hands när du läser. Skriv ner ett okänt ord, slå sedan upp ordet och vad det betyder för att därefter försöka använda ordet fem gånger dagen därpå.

 

  1. Dansa – Att lära sig nya danssteg kan hjälpa din hjärna att tänka snabbare och även förbättra ditt minne. Du kan exempelvis gå en danskurs eller se en film på internet med roliga danssteg som du kan försöka lära dig, hitta en partner eller vän som du kan dansa med.

 

  1. Använd alla dina sinnen – Att använda alla sina sinnen kan, enligt en forskningsstudie, stärka din hjärna. Om du verkligen vill träna din hjärna kan du försöka göra en aktivitet som involverar alla dina fem sinnen, exempelvis genom att baka, besöka en restaurang eller äta hemma och fokusera på att lukta, känna, smaka, se och höra – allt på en gång.

 

  1. Lär dig något nytt – Att lära sig något nytt är inte bara roligt och intressant, det hjälper även till att stärka kopplingarna i din hjärna. Att lära sig något nytt kan, enligt forskning, även förbättra minnet hos äldre. Finns det något som du alltid har velat lära dig? Exempelvis reparera bilen, använda något dataprogram eller någon annan aktivitet?

 

  1. Lär någon annan något nytt – När du har lärt dig någonting behöver du praktisera det. När du ska lära ut någonting till någon annan behöver du kunna förklara det hela som du har lärt dig, vilket aktiverar hjärnan.

 

  1. Lyssna på musik, eller spela själv – Musik kan öka hjärnans kreativitet. En studie visar att glad musik hjälper hjärnan att komma på innovativa lösningar, jämfört med tystnad, vilket innebär att glad musik gynnar kreativt tänkande. Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, så om du alltid velat lära dig spela något instrument är det ett perfekt tillfälle för detta nu.

 

  1. Ta en ny väg – Fastna inte i gamla mönster när du genomför dina dagliga uppgifter, utan var öppen för att göra samma saker på nya sätt. Ta exempelvis en ny väg hem om du har varit iväg. Denna enkla omväxling kan gynna din hjärna.

 

  1. Meditera – Daglig meditation kan ha en lugnande effekt på din hjärna, sakta ner din andning samt minska stress och oro. Utöver detta är det även gynnsamt för minnet och ökar hjärnans förmåga att bearbeta information. Sätt dig på en lugn plats och slut dina ögon, ägna fem minuter varje dag åt meditation.

 

  1. Lär dig ett nytt språk – Det finns många kognitiva fördelar med att kunna tala mer än ett språk. Enligt flera studier kan flerspråkighet bidra till bättre minne, förbättrade visuospatiala förmågor (att med synens hjälp orientera sig i sin omgivning, exempelvis bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader med mera) och ökad kreativitet. Att kunna växla mellan olika språk kan också hjälpa dig att lättare växla mellan olika uppgifter och kan dessutom bromsa in hjärnans åldrandeprocess.

 

  1. Tai chi – Att röra på sig är bra och tai chi kan gynna din hälsa (inte minst mentala hälsa) på många sätt. Det kan dessutom verka lugnande när man känner sig ur balans. Att praktisera tai chi kan minska stress, förbättra sömnkvaliteten och förbättra minnet. Den som har praktiserat tai chi en längre tid kan gynnas av strukturella förändringar i hjärnan och en ökad hjärnvolym. Ett tips för den som är nybörjare är att ta en kurs för att lära sig de olika rörelserna, men när du väl kan grunderna kan du praktisera tai chi när som helst och var som helst.

 

  1. Fokusera på en annan person – Nästa gång du interagerar med någon så notera fyra saker om personen. Kanske lägger du märke till färgen på något klädesplagg? Bär personen glasögon? Vilken hårfärg har personen? Har personen någon huvudbonad? Vilken typ i så fall? När du har bestämt dig för fyra saker, så notera detta mentalt och återkom sedan till detta senare under dagen och försök då att skriva ner vad du minns om de fyra sakerna.

 

 

Att fokusera på din hjärnhälsa är något av det bästa du kan göra för att förbättra din koncentration, ditt fokus, ditt minne och dina mentala förmågor – oavsett din ålder.

 

 

 

Källa:

www.healthline.com – ”13 Brain Exercises to Help Keep You Mentally Sharp”

 

 

 

 

Hälsosam litteratur

 

Förra veckan belyste vi ämnet biblioterapi och dess fördelar, och vi tänkte även denna vecka fortsätta på temat litteratur och närmare bestämt den genre som brukar kallas ”feelgood” (må bra).

 

Att tillåta sig själv en verklighetsflykt för en stund med en bra bok är gynnsamt för hälsan genom att detta bland annat kan resultera i reducerad stress och minska smärta.

 

Bättre än läkemedel?

I förra veckans blogginlägg skrev vi om litteraturvetaren Cecilia Pettersson som är litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Hon förklarar att biblioterapi är en terapiform som går ut på att man läser och samtalar kring böcker. Cecilia Pettersson tror att det skulle finnas möjligheter att införa biblioterapin i sjukvården, och till och med att den i vissa fall skulle kunna ersätta medicinering för de som lider av bland annat psykisk ohälsa. Cecilia har förklarat detta:

”Många människor reagerar inte som de ska till exempel på antidepressiva läkemedel så det är mycket möjligt att biblioterapin skulle kunna ersätta viss behandling, men oftast ser man det som ett komplement till antingen medicin eller vanlig samtalsterapi.”

Cecilia Petterssons första studie byggde på en grupp sjukskrivna kvinnor som visade sig få både stärkt självkännedom och förståelse, men även en ökad känsla av avslappning och minskad smärta, av skönlitterär läsning. Cecilia Pettersson menar att genre inte är det viktigaste, utan att det viktigaste är att litteraturen inte är skriven på ett för komplicerat språk eller ha för långa texter.

 

Många fördelar med genren ”feelgood”

Enligt Selma stories (www.selmastories.se) finns det dock en hel del fördelar med just genren ”feelgood”. Dessa fördelar är följande:

 

  1. Ökad empati – När du kliver in i en annan persons situation ökar din förmåga till empati. Det finns studier som visar att vissa delar av hjärnan aktiveras till att se nya perspektiv när den får föreställa sig historier och miljöer.

 

  1. Motverkar stress – att få sjunka in i en berättelse och glömma sin egen tillvaro en stund resulterar i en (ibland) välbehövlig paus som gör att du därefter orkar fortsätta med dina egna göromål igen. forskning från universitetet i Sussex visar att läsning är det mest effektiva sättet att motverka stress, enligt denna studie har läsning till och med bättre effekt än musik och promenader. Dessutom visade det sig att det, enligt denna studie, räckte med sex minuters läsning för att få hjärtrytmen att sjunka och muskler att slappna av (upp till 68 %).

 

  1. Bättre sömn – kvällsrutiner är väldigt viktigt för att bygga upp ett hälsosamt sömnmönster. Där kommer läsningen in som ett perfekt sätt att varva ner och glömma alla måsten och grubblerier.

 

  1. Förbättrade relationer – livet är ofta komplicerat och det finns sällan några enkla svar eller lösningar på olika situationer eller när det kommer till många relationer. Böcker kan dock bidra till att vi får idéer som kan leda till förändring.

 

  1. Du blir lyckligare – en studie som omfattade 1 500 läsare i England visade att 76 % av dem tycker att läsningen förbättrar deras liv och hjälper dem att må bra. Låt dig därför sjunka ner i soffan eller en favoritfåtölj med lite verklighetsflykt i bokform, detta kommer sannolikt att göra dig gott!

 

Några feelgood-boktips från Selma stories

Sidan www.selmastories.se slår ett slag för feelgood-genren och tipsar om några böcker inom just denna genre (även om det finns många andra böcker också), dessa är följande:

 

  1. I hjärtats bibliotek av Phaedra Patrick

 

”Martha Storm ångrar att hon aldrig skaffade familj. Hon är drygt 40 och orkar inte ta tag i sitt liv. Hon älskar att läsa och skriva, men vikariatet på biblioteket är osäkert. En dag får hon en mystisk bok med posten. Den innehåller en hälsning från hennes mormor. Men mormor Zelda har varit död sedan länge … Martha bestämmer sig för att ta reda på sanningen, och när hon börjar nysta i det förflutna upptäcker hon familjehemligheter som kommer att förändra hennes liv.”

 

  1. Solsken och parmesan av Christoffer Holst

 

”I Solsken och parmesan får vi följa två personer som bokat in sig på en matlagningsresa till Toscana som inte riktigt blir som de tänkt sig. Det är Rasmus, en avdankad dansbandsstjärna som försöker komma över sitt ex, och Hilda som älskar matlagning men som inte får utlopp för sina drömmar på förskolan där hon är kock. På Arlanda får de ett oväntat besked: hotellet i Italien har brunnit ner och istället ska kursen hållas på ett pensionat i Öregrund, i Roslagen. Väl där kommer kursdeltagarna allt närmare varandra, och känslor blommar upp. Men alla bär de på hemligheter, som när som helst riskerar att avslöjas under den värmande sommarsolen …”

 

  1. Familjen Bridgerton – Ett minnesvärt frieri av Julia Quinn

 

”Nu kommer Julia Quinns femte och fristående del i bokserien om de åtta syskonen i 1800-talets England. I Ett minnesvärt frieri skriver Eloise Bridgerton ett brev till Sir Philip för att beklaga hans frus plötsliga bortgång. Det det blir början på en lång brevväxling mellan dem, men när Sir Philip frågar Eloise om hon vill gifta sig med honom blir hon chockad. Inte kan kan hon väl gifta sig med en man hon aldrig har träffat?! Eller kan hon det? I september kommer den sjätte delen och under året får boksuccén premiär som Netflix nya kostymdrama!”

 

 

 

Källor:

www.kurera.se – ”Därför är feelgood-böcker bra för hälsan”

www.selmastories.se – ”5 skäl till att feelgood-böcker är bra för hälsan”

 

 

 

 

 

Biblioterapi

 

I förra veckans blogginlägg redogjorde vi för olika copingstrategier. I veckans blogginlägg tänkte vi lyfta ämnet biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur. Detta har visat sig kunna ha en läkande kraft och påverkar därför välbefinnandet positivt, men har även visat sig kunna påverka självförtroendet och den existentiella hälsan positivt och dessutom på ett sätt som inte medicinering kan.

 

Biblioterapi – att läsa och samtala om litteratur – har länge använts för en rad sjukdomar och ohälsotillstånd, och med gott resultat dessutom. Intresset för detta ämne växer och snart startas landets första universitetsutbildning i biblioterapi vid Göteborgs universitet.

 

Kan man läsa sig frisk?

Biblioterapi har som sagt visat sig ge positiv effekt som behandling, eller komplement vid medicinsk behandling, vid en rad sjukdomar och ohälsotillstånd såsom exempelvis:

  • Depression
  • Ångest
  • Stress
  • Cancer
  • Olika former av drogberoende
  • För att bearbeta olika livskriser såsom en separation eller förlust av anhörig/vän

Cecilia Pettersson är litteraturvetare vid Göteborgs universitet och har forskat om biblioterapi sedan 2011 och skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Hon har nyligen skrivit det första större vetenskapliga verket om biblioterapi, hälsofrämjande läsning, på svenska. Intresset växer för biblioterapi, vilket innebär att allt fler börjar få upp ögonen för detta ämne. År 2017 startades landets första akademiska utbildning i biblioterapi och under våren 2021 startas den första universitetsutbildningen i biblioterapi vid Göteborgs universitet. Litteraturvetaren Cecilia Pettersson är kursansvarig för denna utbildning.

 

Ökat intresse

Vad är det då som har gjort att så många har börjat få upp ögonen för detta ämne? En anledning kan, enligt litteraturvetaren Cecilia Pettersson, vara den pågående debatten om ökad psykisk ohälsa, men också för att det finns en kritik mot samhällets starka tro på mediciner och läkemedel. Hon menar vidare att ytterligare en förklaring till det ökade intresset kan vara att biblioterapi är en ofarlig behandlingsform i det här sammanhanget utan allvarliga negativa biverkningar.

I både USA och Storbritannien är biblioterapi känt sedan länge och har även praktiserats under en längre tid, därmed finns också mycket forskning om detta. Det finns flera studier som visar att biblioterapi kan hjälpa i olika utsträckning mot depression. Den kvalitativa forskningen visar att biblioterapi kan påverka både psykiskt och socialt välbefinnande och bland annat leda till minskad social isolering, ökad självförtroende, stärkt identitet och förmågan att utföra olika vardagsaktiviteter.

 

Vissa skeptiska

Litteraturvetaren Cecilia Pettersson menar att det finns de som förespråkar evidensbaserad forskning som inte tar den kvalitativa forskningen kring biblioterapi på allvar, något som hon menar är synd då man genom intervjuer och observationer (som är den kvalitativa forskningens metoder) får kännedom om vad exakt det är med biblioterapin som gör den verksam. Finland är det nordiska landet som sticker ut, där biblioterpai har praktiserats sedan 1980-talet.

Den svenska skepsis mot nya, alternativa och komplementerande behandlingsmetoder kan förklara att det har tagit tid för denna behandlingsform att få ett fäste i Sverige. Enligt Cecilia Pettersson kan det även bero på okunskap hos många yrkesgrupper om hur det är möjligt att bedriva biblioterapi som terapiform. Hennes förhoppning är att den nya universitetsutbildningen kan råda bot på detta.

 

 

 

Källa:

Kurera – ”Läs dig frisk från depression”

 

 

 

 

Emotionsfokuserade copingstrategier i oroliga tider

 

 

Med allt som händer runt omkring oss kan det upplevas som att vi, minst sagt, lever i oroliga tider just nu. Men hur kan vi då hantera svårigheter som drabbar oss personligen, eller oss människor på grupp- och samhällsnivå? I veckans blogginlägg tänkte vi fokusera på några emotionsfokuserade copingstrategier som man kan ta till i oroliga tider, som till exempel i de tider vi lever i nu.

 

Du kanske redan har strategier för att handskas med problem som oväntat kan dyka upp och som du brukar lösa på ungefär samma sätt, du kanske rent av är en problemlösare som brukar gå rakt till källan för att reda ut problemet tills det är åtgärdat eller till dess att din stress är nere på en mer hanterbar nivå. Eller så är det inte din starka sida att omedelbart agera, du kanske brukar försöka hantera dina känslor utifrån olika perspektiv eller vända dig till nära och kära för att få stöd. Vi har alla våra strategier för att hantera olika problem.

 

Två former av copingstragier

Copingstrategier kan delas in i två olika former; problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping.

 

  • Problemfokuserad coping – detta involverar att hantera stress genom att agera för att lösa orsaken till problemet.

 

  • Emotionsfokuserad coping – detta innebär att reglera känslor och emotionell respons gentemot problemet istället för att fokusera på själva problemet i sig.

 

 

Emotionsfokuserad coping

Båda strategierna har sina fördelar, men emotionsfokuserad coping kan vara särskilt användbar i vissa situationer, särskilt om du vill bearbeta oväntade eller smärtsamma känslor och reaktioner. Detta innebär att fokus ligger på att hantera egna känslor, snarare än att fokusera på externa omständigheter. Denna strategi hjälper dig inte att omedelbart lösa ett problem, men denna strategi kan vara ett bra verktyg att ta till för att hantera stressiga situationer som du inte kan ändra på eller kontrollera.

När du kan hantera dina känslor och reaktioner vid en särskild situation kan detta påverka hela upplevelsen av situationen, eller åtminstone göra dig mer rustad för att hantera den. Enligt studier från 2015, från amerikanska PubMed Central som är en högt respekterad databas av National Institutes of Health, tenderar personer som praktiserar emotionsfokuserad coping att vara mer motståndskraftiga mot stress och upplever generellt sett ett ökat välbefinnande.

 

7 emotionsfokuserade copingstrategier

Hur praktiserar man då emotionsfokuserad coping? Jo, detta ska vi redogöra för närmare. Nedan följer sju emotionsfokuserade copingstrategier.

 

  1. Meditation – detta lär dig att uppmärksamma och sitta med alla dina tankar och erfarenheter, även de som är svåra. Det handlar om att känna igen tankar, acceptera dem och därefter låta dem försvinna igen utan att fastna i dem eller döma dig själv för att ha dessa tankar. Denna strategi är praktisk då den kan utövas var som helst och när som helst, dessutom är den gratis. Det som dock kan vara bra att känna till är att det kan kännas märkligt i början om du inte är van, eventuellt även som att strategin inte hjälper, men fortsätt ändå även om det inte känns helt naturligt. Om du håller fast vid denna strategi kommer du förmodligen att uppleva fördelar inom kort.

 

  1. Skriva dagbok – detta är ett perfekt sätt att hantera svåra känslor. När något går fel upplever du kanske många komplicerade och motsatta känslor på en och samma gång, något som kan vara förvirrande och känslomässigt utmattande. Ibland kan det till och med vara svårt att sätta ord på sina känslor. I dessa stunder kan det vara hjälpsamt att försöka skriva ner vad man känner, oavsett hur röriga eller komplexa känslorna upplevs. Att skriva ner sina känslor är ofta ett första steg för att bearbeta dem. Några tips är följande:
  • Skriv varje dag, även om du bara har fem minuter över
  • Skriv vad som helst som dyker upp i tankarna, censurera inte dig själv!
  • Håll koll på förändringar som du upplever vad gäller humör eller känslor och faktorer som kan bidra till olika mönster (t.ex. hur aktiv du är, särskild mat eller särskilda relationer)

 

  1. Positivt tänkande – optimism löser sällan själva problemet, men det kan åtminstone stärka ditt emotionella välbefinnande. Med optimism eller positivt tänkande menas inte att ignorera upplevda problem, utan det handlar snarare om att finna styrka att hantera dem. Här är några tips:
  • Stärk dig själv genom att tala positivt till dig själv istället för att tala nedvärderande till dig själv
  • Uppmärksamma och påminn dig själv om dina framgångar istället för att fokusera på ”misslyckanden”
  • Skratta åt misstag
  • Påminn dig själv om att du alltid kan försöka igen

 

Allt detta är lättare sagt än gjort, men med lite övning kommer det att kännas mer            naturligt och gå allt lättare.

 

  1. Förlåtelse – det är lätt att fastna i känslor som hänger samman med orättvisa när man upplever sig bli illa behandlad. Ibland kan man dock inte göra något åt själva situationen, skadan är skedd och det finns inte något annat att göra än att släppa taget om de svåra känslor man upplever för att kunna gå vidare. Förlåtelse kan hjälpa dig att släppa taget om smärtan och börja läka. Förlåtelse är självklart inget som kommer lätt, det kan ta tid innan du har bearbetat din smärta tillräckligt för att vara redo att förlåta. Det kan dock vara intressant att veta att förlåtelse i sig medför en rad fördelar för det emotionella välbefinnandet i form av:
  • Minskad stress och minskad ilska
  • Ökad medkänsla
  • Ökad empatisk förmåga
  • Stärkta relationer

 

  1. Omramning – när du omramar en situation innebär det att du betraktar den utifrån ett annat perspektiv, något som ka hjälpa dig att se hela bilden istället för att kanske fastna i vissa detaljer. Det handlar också om att försöka se fördelarna i en situation som spontant upplevs eller betraktas som negativ, d.v.s. inget ont som inte för något gott med sig (oftast kan man hitta någon fördel mitt i eländet).

 

  1. Tala ut – att förtränga negativa känslor brukar inte lösa situationen, även om det kan fungera ett tag om du anstränger dig för att tränga bort dem så tenderar de att förr eller senare dyka upp och göra sig påminda. Detta kan yttra sig i form av:
  • Humörsvängningar
  • Ångest
  • Fysiska symtom så som muskelspänningar eller huvudvärk

 

Generellt sett är det bra att prata om sina känslor med andra som är involverade i en viss situation som du har svårt att bearbeta. Dessa personer är kanske inte ens medvetna om att de har påverkat dig om du inte berättar det för dem. Att prata om sina känslor med någon som står dig nära kan också få dig att må bättre, speciellt om det inte finns någon bra lösning på ditt problem. Vänner och familj kan ofta erbjuda socialt och emotionellt stöd genom att lyssna empatiskt och validera dina känslor.

 

  1. Kontakta en terapeut – man kan ibland drabbas av ångest när man befinner sig i svåra situationer, särskilt när man upplever att man inte kan göra något för att förändra sin situation. Det kan handla om en separation, en livshotande sjukdom eller att hantera sorg. Att då hantera sina svåra känslor när man själv inte kan påverka omständigheterna kan vara svårt. Det finns dock hjälp att få, och någon att bearbeta dessa svåra känslor tillsammans med. En terapeut (eller psykolog eller annan professionell samtalspart) kan hjälpa dig att hantera svåra känslor genom att guida dig genom någon av de ovan nämnda strategierna, eller erbjuda mer personligt anpassat stöd för just dig.

 

I en perfekt värld skulle vi alla kunna lösa alla våra problem med en gång. I verkligheten är det dock inte alltid så enkelt då många problem ligger utanför vår kontroll. Emotionsfokuserad coping kan hjälpa oss att hantera dessa utmaningar och stärka oss.

 

 

 

 

Källa:

www.healthline.com – “7 Emotion-Focused Coping Techniques for Uncertain Times”

 

 

 

 

Gott Nytt År!

  

 

Det märkliga året 2020 är till ändå och vi välkomnar det nya året 2021 med en förhoppning om ett bättre och friskare år, och hopp om en tillvaro där vi återigen kan mötas utan krav på fysisk distansering.

 

Gott Nytt (bättre) År 2021 önskar Riksföreningen Äldres Hälsa!

 

 

 

 

 

En annorlunda jul

 

Julen närmar sig med stormsteg och för många blir det i år en mer ensam jul än vanligt. Det som dock kan vara viktigt att veta är att allt inte är inställt, något som ändå inger ett visst mått av hopp!

 

Vid den här tidpunkten på året kan känslan av ensamhet bli extra påtaglig, inte minst ett år som detta, och i vanliga fall är det många som söker sällskap och stöd hos exempelvis kyrkan (eller annan religiös aktör) eller Stadsmissionen.

 

Kyrkan – finns nu även digitalt

Trots att detta är ett ovanligt år kommer kyrkorna att hålla öppet för att, som vanligt, erbjuda en plats för ensamma och behövande. Andreas Holmberg, biskop i Svenska kyrkan, förklarar för SVT Nyheter att vi människor är skapta för gemenskap och behöver det för att kunna leva och därför kommer de att fortsätta kämpa för gemenskap och för att bryta ensamhet. En förändring är dock att även de digitala kyrkdörrarna i år står öppna. Biskop Andreas Holmberg förklarar:

”Många kyrkor har förlängda öppettider eftersom det är så många som vill komma in en stund. Men vi finns också digitalt, så vi kan ta del av musiken vi förknippar med jul och advent.”

Svenska kyrkan har märkt att fler än vanligt hör av sig nu under den pågående pandemin, inte minst sedan vi under hösten såg en ökad smittspridning. Med anledning av hårdare restriktioner kommer det sannolikt inte att bli några vanliga gudstjänster under julen, däremot menar Andreas Holmberg att det är möjligt att ändå komma inom kyrkan pö om pö eftersom kyrkorna är stora och att det därmed är möjligt att vistas i en kyrka på ett smittsäkert sätt.

Enligt Andreas Holmberg handlar det inte om att ställa in utan att ställa om för att fortsätta kunna erbjuda närvaro, öppenhet, hopp och gemenskap som många förknippar kyrkan med.

 

Stadsmissionen: ”Viktigt att hålla öppet”

Även Stadsmissionen har märkt en ökad oro inför den stundande julen och de har, likt kyrkan, länge bedrivit arbete för att motverka ensamhet under julen. Stina Kelly von Essen, socialchef vid Stadsmissionen, förklarar:

”Vi ser ökad psykisk ohälsa och fler människor i ensamhet. Den sociala arena många hade finns inte kvar. Det gäller både de äldre, de ensamma och de hemlösa. Det är därför det är så viktigt att vi och andra organisationer faktiskt håller öppet.”

Stadsmissionen gör bland annat hembesök hos äldre som inte vågar ta sig ut av rädsla för att bli smittade av coronaviruset. Det kan handla om att leverera en matlåda eller jultallrik, eller helt enkelt att ringa upp och prata. Stina Kelly von Essen intygar att den mänskliga kontakten är väldigt viktig.

 

Med önskan om en God Jul

Oavsett om du som läser detta blogginlägg är ensam eller ej, är vi många som i år firar julen på ett annorlunda sätt – många i ensamhet. Vi hoppas att du, oavsett hur du tillbringar julen, ändå kan få en fin jul!

 

 

 

 

 

 

Källa:

SVT Nyheter – ”Svenska kyrkan: ’Människor behöver gemenskap för att kunna leva’”

 

 

 

Strategier för att må bra i vintermörkrets pandemitider

 

 

Med anledning av den pågående Coronapandemin, och en ökad smittspridning, har vi under hösten fått vänja oss vid skärpta råd och restriktioner. Detta är nödvändigt för att minska smittspridningen, men samtidigt är detta någonting som kan påverka många psykiskt. Vad kan man då göra själv för att försöka må så bra som möjligt?

 

Under våren slog Coronapandemin till som en chock och många försökte hitta tillfälliga lösningar för att vänta ut pandemin. Nu när pandemin har tagit ett nytt tag om oss behöver vi tänka mer långsiktigt.

 

Tips från psykologen

Filip Arnberg är expert på katastrofpsykologi och menar att det är viktigt att fortsätta hålla sina rutiner, i den mån detta är möjligt. Vidare kan det vara bra att fundera över man kan göra för att det ska bli så bra som möjligt på sikt, och gärna försöka få till en vardag som på något sätt innehåller en paus från den här pandemin.

Filip Arnberg betonar vidare vikten av att ta hand om sig själv både fysiskt och psykiskt för att få goda effekter på sikt. Det han exempelvis handla om att försöka få till någon form av fysisk aktivitet under dagarna och försöka utnyttja det lilla dagsljus som vi har så här års, försöka upprätthålla goda sömnrutiner och även försöka hålla kontakten med andra personer på olika sätt.

 

Husdjur är räddningen för många

Vi har tidigare belyst vilka hälsofördelar som husdjur medför, något som även bekräftas av en ny studie. Under pandemin när vi rekommenderas att hålla fysisk distans till varandra, och därmed berövas den närhet till andra människor som vi behöver för att må bra, kan våra lurviga små vänner vara räddningen (något som många också har tagit fasta på under pandemin).

Vi behöver positiv beröring för att må bra. Det som händer i kroppen vid beröring är att kroppen utsöndrar en cocktail av ”må bra”- hormoner som dopamin, serotonin och oxytocin. Dessutom minskar beröring stresshormonet kortisol.

Pandemin, och den fysiska distansering som vi uppmanas att upprätthålla, gör att många nu saknar hudkontakt och beröring. Enligt en ny studie kan husdjur till stor del kompensera för detta. Janette Young, forskare i medicin vid University of South Australia och författare till studien, förklarar:

”Relationen till djuren kan motverka de effekter som berövandet av hudkontakt medför under pandemin. När nästan halva befolkningen på jorden har djur, så kan de vara en av de största hälsoresurserna vi har nu under denna tid.”

 

Husdjur viktiga för vårt välbefinnande

Forskaren Janette Young har i sin studie intervjuat 32 australiensiska husdjurägare till djur som hundar, katter, fåglar och reptiler (inklusive en krokodil). Husdjurägarna uppgav att djuren gav dem tröst, avslappning och en känsla av förtrolighet, och 90 procent av deltagarna påpekade att just hudkontakten var det som var avgörande för att kunna uppleva dessa hälsofördelar. Flera uttryckte att de kände sig omhändertagna av djuren, och att djuren bara visste när något inte stod rätt till. I dessa stunder blev det en tröst att gosa med djuren eller bara ha dem nära.

Vidare uppgav många att det fanns en ömsesidighet i relationen med djuren, vilket även det bidrog till att stärka husdjurägarnas välmående. Det kunde till exempel handla om en fågels glada kvitter, en hunds blick som uttryckte ”jag älskar dig” eller en ödla som stängde ögonen av välbehag. Genom hudkontakt med djuren blev dessa inkluderade i familjen som familjemedlemmar.

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet, menar att studien är intressant och även särskilt relevant för Sverige eftersom vi har flest ensamhushåll i världen, samtidigt som vi inte känner oss mer ensamma än andra. Ingmar Skoog förklarar:

”Det kanske beror på att många i ensamhushåll träffar andra, går på museum och gör en massa aktiviteter. Men nu under pandemin finns det en risk att ensamheten blivit större bland de ensamboende eftersom man inte kan behålla kontakterna och närhet med vänner och bekanta.”

Ingmar Skoog menar därför att husdjur kan spela en viktig roll för de som bor ensamma. Vidare menar han att vårt grundläggande behov av närhet till djur kanske inte är så märkligt att förstå sig på, utan att det kan finnas en evolutionär förklaring långt tillbaka i tiden. Han utvecklar:

”Beröring var ett sätt att hålla ihop gruppen. Att röra varandra är ett sätt att visa att man är vänner och är nära varandra. Har man inte fått beröring på lång tid då betyder det att man hamnat utanför.”

 

Sammanfattning – tips för att må bra under pandemin

  • Upprätthåll rutiner i möjligaste mån
  • Försök att få en paus från allt fokus på pandemin
  • Ta hand om dig själv – fysiskt och psykiskt
  • Försök att ägna dig åt någon form av fysisk aktivitet under dagarna
  • Utnyttja det lilla dagsljus vi har
  • Försök att upprätthålla goda sömnrutiner
  • Försök att hålla kontakten med andra på olika sätt
  • Kela med ditt husdjur om du har något

 

Slutligen vill vi passa på att önska trevlig Lucia!

 

 

 

Källor:

SVT Nyheter – ”Psykolog: ’Ta hand om dig fysiskt och psykiskt’”

SVT Nyheter – ”Husdjur spelar viktig roll under pandemin”