Harmoniskaparen Johannesört

Johannesört (Hypericum perforatum) är en perenn som använts för dess medicinska egenskaper i århundraden. Örten är framförallt känd för dess egenskap att verka rogivande och ångestdämpande, något som styrkts av ett flertal studier.

Studierna visar att johannesört hjälper hjärnan att producera signalsubstansen serotonin som förbättrar sömnen, ger ro samt minskar både oro och depressiva känslor.

Mindre känt är att johannesört även har muskelavslappnande egenskaper och kan med fördel användas i massageoljor och badvatten ifall man känner sig stel i kroppen.

Vidare kan johannesört hjälpa kroppen att reducera inflammationer i lederna och även lindra exempelvis psoriasis och eksem. Johannesört hämmar nämligen produktionen av cytokiner, det vill säga de molekyler som ligger bakom inflammationer i kroppen. Örten är även antibakteriell och johannesörtkräm kan minska rodnad och irritationer i huden. 

Gör en egen johannesörtolja

Johannesört växer gärna längs vägkanter. För att veta om det är äkta Johannesört som du har hittat så kan du testa att gnida en blomma eller blomknopp mellan fingrarna. Färgar blomman din hud lila så har du hittat rätt växt. 

  •  Plocka knoppar och blommor och lägg dessa i en mörk glasflaska eller glasburk. 
  • Täck blommorna med en neutral olja, exempelvis mandelolja.
  • Låt sedan stå i ett soligt fönster i ungefär 2 månader. 
  • Nu har du en olja som med fördel kan användas vid massage eller som badolja. 
  • Doftsätt oljan med några droppar eterisk olja såsom exempelvis rosmarin (Rosmarinus officinalis), tall (Pinus sylvestris) eller pepparmynta (Mentha x piperita) som samtliga har en cirkulationshöjande effekt vilket är skönt för trötta muskler.

Kan interagera med mediciner 

Om du använder Johannesört för invärtes så bruk tänk på att örten kan interagera med mediciner som:

  •  SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare)
  •  MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare)
  •  Läkemedel mot krampanfall
  • Blodförtunnande medel
  • Mediciner mot avstötning
  • Hjärtmedicin 
  • Xanax

Rådgör alltid med din läkare om du planerar att ta johannesört som kosttillskott.

 

Källor:

Johannesört

St Johns Wort

Boosta hälsan med hallon

Hallon (Rubus idaeus) är en halvbuske i familjen rosväxter som växer vilt i stort sett hela vårt land och har därtill odlats ända sedan renässansen. Hallon frodas på soliga platser som vägkanter och hyggen och tillhör en av de få arter som gynnas av kalhyggesbruk. Vid kalhyggesbruk brukar vanligen ekosystemen rubbas och växtbestånd minska men tittar man på kalhyggen som fått några år på nacken så har det ofta tillkommit några hallonbuskar där.

I Dalarna kallas hallon för fallbär eller fållbär dialektalt, vilket har sin förklaring i just detta, att hallon gärna växer på hyggen (dialektalt fall) där träden fällts för svedjebruk.

Det kanske inte kommer som en överraskning att en växt som är härdig nog att växa på ett kalhygge besitter en hel del hälsofrämjande egenskaper. Den är därtill näringstät vilket innebär att den innehåller mycket näring per enhet. 100 gram hallon innehåller exempelvis 40 procent av det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin. Gällande B-vitaminerna B1, B2, B3, B6 samt folsyra så får du i dig ungefär tjugo procent av det rekommenderade dagliga intaget om du äter 100 gram hallon. Bäret innehåller även fosfor, magnesium, zink, kalcium, kalium och järn. Kort sagt en riktig näringsbomb.

Som om detta inte vore nog så innehåller hallon även ellaginsyra, en polyfenol som är bakteriehämmande och förhindrar åderförkalkning samt Salicylsyra vilken har en antiinflammatorisk inverkan på kroppen samt hjälper blodet att flöda lättare vilket kan skydda mot blodpropp. 

På grund av hallonets rikliga mängd av antioxidanten vitamin C skyddar bären även kroppen och hjärnan mot oxidativ stress, som i huvudsak är en obalans mellan produktionen av fria radikaler och kroppens förmåga att bekämpa dessa. Oxidativ stress är orsaksfaktor bakom sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Hallon är även rika på flavonoider som hjälper till att förbättra koordination, minne och humör.  

Även hallonblad har en lång rad hälsofördelar. Bladen plockas med fördel när de är unga, då är de nämligen som mest näringsrika. Hallonblad innehåller flavonoider, C-vitamin och tanniner som kan lindra lös mage och balansera matsmältningen.

Med ovan nämnda tips så hoppas vi att du njuter lite extra av hallon i sommar.

 

Källor:

Hallonens helande krafter

7 anledningar till att hallon är så bra

Skydda dig mot mygg- och fästingbett på naturlig väg

Sommaren är här och med den sol, värme, ljusa kvällar och härliga stunder. För oss som bor i Sverige så är sommaren ofta en efterlängtad tid då vi spenderar mer tid utomhus, i naturen och i trädgården.

Sommarlivet känns ofta lite lättare, om det inte vore för vissa insekter förstås. Missförstå oss rätt, insekter är livsviktiga, de berikar våra jordar och pollinerande insekter står för så mycket som en tredjedel av maten vi äter. Men fästingar och myggor håller vi däremot gärna på avstånd. 

Traditionella insektsmedel kan dessvärre innehålla ämnen som är skadliga för kroppen såsom DEET, Dietyltoluamid. DEET är en aromatisk amid som utvecklades av den amerikanska armén 1944. Ämnet gör att mygg inte känner lukten av mänskligt svett och när de inte känner vår svettlukt så slutar de att vara intresserade av oss. DEET är dock skadligt för miljön, kan orsaka hudirritationer, ska absolut inte användas på barn, samt kan dessutom orsaka hjärncellsdöd hos djur, så det finns definitivt skäl nog att undvika ämnet.

Som tur är finns det naturliga sätt att hålla oönskade insekter borta och några av dessa kommer vi nu att gå igenom.

Naturliga myggmedel

Mygg reagerar ofta på dofter så ett tämligen enkelt sätt att hålla myggen borta, är således att omge sig med dofter som myggen inte tycker om. En doft som de flesta mygg avskyr är doften av mynta (Mentha) och pepparmynta (Mentha x Piperita) i synnerhet. För en myggfri afton testa därför att plantera eller placera mynta runt uteplatsen. Du kan även testa att gnida in din hud med mynta. Även persilja (Petroselinum crispum), rölleka (Achillea millefolium) och björkblad (Betula) är heta tips för en myggfri afton.

Myggor avskyr även doften av citron. Använd därför ljus med citrondoftande oljor såsom citronella på uteplatsen, gnid in huden med citron eller omge dig med plantor av citronverbena (Aloysia citrodora) och citronmeliss (Melissa officinalis).

Vitlök är en annan doft som ogillas av de flesta blodsugare inklusive mygg och fästingar. Det sägs att du kan hålla mygg och fästingar borta genom att gnida in dig med vitlöksolja. Ett enklare sätt är förstås att ha extra mycket vitlök i maten.

Ett lite mer svårtillgängligt tips mot mygg är att elda på en trädsvamp som björkticka (Piptoporus betulinus). Placera björktickan på grillen och låt den sedan glöda och pyra så håller sig myggen borta i flera timmar.

Håll fästingar borta på naturlig väg 

Enligt insektsforskaren Anders Lindström så avskyr fästingar doften av kokosolja eller rättare sagt  doften av fettsyran laurinsyra som finns i kokosolja. Testa därför att smörja in kroppen med kokosolja för att hålla fästingarna borta. 

Du kan även göra en naturlig spray som håller fästingarna borta genom att göra ett avkok på renfana (Tanacetum vulgare) och rölleka (Achillea millefolium) som växer överallt i naturen just nu.

Gör din egen fästingspray:

  • Plocka ungefär en liter rölleka och renfana (bladen), 50/50 av varje. 
  • Koka upp en liter vatten och häll vattnet över bladen.
  • Låt sedan bladen dra i vattnet på låg temperatur i minst en halvtimme. 
  • Sila av vattnet och häll över tinkturen i en sprayflaska. Förvara flaskan i kylen. 

 

Källor:

Giftiga myggmedel

Anders Lindström om laurinsyra

 

 

Stor personalbrist inom äldreomsorgen

Enligt en rapport utförd av SKR, Sveriges kommuner och regioner, så kommer över 400 000 personer att behöva rekryteras inom välfärden de kommande åren. 

Dessa siffror grundar sig dels på att personalstyrkan inom välfärden behöver öka med 91 000 fler än i dagsläget, men räknar man även in de närmaste årens pensionsavgångar så mer än fyrdubblas siffran och landar på ett behov av ungefär 400 000 nyrekryteringar.

Störst behov finns inom äldreomsorgen där antalet anställningar kommer att behöva öka med nästan 30 procent. En åldrande befolkningen innebär nämligen att fler personer kommer att behöva vård och omsorg. Detta ställer krav på omsorgen och fram till 2030 så kommer ytterligare 150 000 personer att behövas inom äldreomsorgen.

Viktigt att göra äldreomsorgen mer attraktiv för personalen 

För att rekryteringsbehovet ska kunna lösas så är det viktigt att göra äldreomsorgen attraktiv för arbetstagaren såsom att kunna erbjuda tillsvidareanställningar samt hållbara scheman.

Fackförbundet Kommunal driver nu aktivt frågan och menar att om äldreomsorgen blir en mer attraktiv arbetsplats så blir det lättare att tillfredsställa det stora rekryteringsbehovet och samtidigt göra omsorgen tryggare för omsorgstagarna.

Kommunals förslag 

I dagsläget är både tidsbrist och bristande resurser stora problem inom äldreomsorgen. Kommunal föreslår därför att arbetsgivarna behöver omorganisera arbetet så att de anställda kan erbjuda en god och trygg vård och omsorg till omsorgstagarna. Detta är något som kräver både mer tid samt högre bemanning än vad som kan erbjudas i dagsläget. 

Idag arbetar många anställda inom äldreomsorgen under en enorm tidspress, där omsorgen sällan omfattar annat än det mest basala. Exempelvis så saknas ofta tid att sätta sig ner en stund hos den äldre eller att vara lyhörd för behov. Tidsbristen innebär även bristfällig rapportering och/ eller handledning. Alltför ofta är förflyttningstiden inräknad i scheman, vilket tar bort värdefull tid hos omsorgstagarna som istället hade kunnat ägnas åt omsorg till den äldre. Alltför ofta får den enskilda arbetstagaren prioritera bort insatser som den äldre har rätt till på grund av både tidsbrist och bristande arbetsledning och resurser.

Idag jobbar ungefär sex av tio personer inom äldreomsorgen deltid. Många har därtill otrygga anställningsavtal. Många är timanställda och står i standby i väntan på att arbetsgivaren ska ringa dem.  Scheman bygger dessutom ofta på en bemanning vilket innebär stor arbetsbelastning för arbetstagaren. Schemaläggning bör istället snarare utgå från den äldres behov av vård och omsorg.

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att det bör vara en prioriterad fråga för dagens politiker och andra beslutsfattare att redan nu planera för en hållbar vård och omsorg, för att på så sätt öka möjligheterna att tillgodose både dagens såväl som morgondagens behov av vård och omsorg. Detta skulle gynna anställda inom äldreomsorgen och framförallt omsorgstagarna. 

 

Källor:

400 000 behöver anställas i välfärden de kommande åren

Kommunal

Vi vill utveckla äldreomsorgen

Gruppen äldre klumpas ofta ihop och framställs som en homogen grupp – vilket inte kunde vara mer fel. Gruppen äldre är en stor heterogen grupp som sträcker sig från 65 år och uppåt till 100+ och består därmed av flera generationer. Då åldersspannet är så pass stort har gruppen givetvis olika förutsättningar. Därtill växer gruppen äldre  och prognosen visar att allt fler kommer att tillhöra denna framöver, inte minst gruppen äldre 80 år och uppåt.

Numera är även livslängden längre, att vi lever allt längre är i grunden positivt, men det ställer samtidigt höga krav på samhället för att kunna möta och tillgodose de behov som äldre har idag men också kommande behov framöver. Med en växande grupp förväntas behoven att öka, och då gäller det att samhället står redo för att kunna möta de ökade behoven.

Äldrerevision – extern utvärdering av insatser 

Riksföreningen Äldres Hälsa bedriver just nu ett Arvsfondsprojekt med titeln Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre, projektet syftar till att ta fram en metod för extern utvärdering av insatser som vänder sig till äldre där metoden utgår ifrån ett äldreperspektiv, då äldre medverkar i hela processen.

Vinster med metoden

Vi ser flera vinster med metoden, utifrån ett flertal perspektiv. Metoden bygger på att äldre personer, så kallade äldrerevisorer, intervjuar andra äldre som har olika typer av insatser från samhället, för att därefter analysera intervjusvaren och ta fram olika utvecklingsförslag. Inspiration har hämtats från den befintliga metoden brukarrevision som används framgångsrikt inom psykiatrin och socialpsykiatrin, där egenerfarna av psykisk ohälsa intervjuar patienter och brukare hos dessa verksamheter.

Syftet är att blottlägga vad som fungerar bra hos verksamheten och på så vis bekräfta att det de gör uppskattas, men också att blottlägga eventuella brister eller sådant som skulle kunna bli bättre utifrån målgruppens det vill säga omsorgstagarnas perspektiv. Det förekommer ofta att verksamheter genomför förändringar i all välmening och med omsorgstagarnas bästa i åtanke, men utan att tillfråga själva omsorgstagarna. De som faktiskt berörs mest av alla. Verksamhetens upplevda behov av förändring behöver inte alltid stämma överens med omsorgstagarnas upplevelser. Det finns ett uttryck som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”, och därför tänker vi att äldre som har insatser av olika slag från samhället är de som bäst vet vad som fungerar och vad som kan bli bättre.

Vi har utbildat våra första äldrerevisorer

Vi planerar nu för piloter under hösten hos två av projektets samarbetsorganisationer och ser med spänning fram emot dessa piloter. I början av juni höll vi vår första utbildning i Göteborg för en grupp äldrerevisorer och vi planerar för ytterligare en utbildning i Skåne längre fram under sommaren.

Vi tror på den här metoden och hoppas att den framöver ska kunna bidraga till stöd och utveckling för verksamheter som vänder sig till äldre, så att de kan arbeta vidare utifrån omsorgstagarnas behov och önskemål. Vi tror att en situation där omsorgstagarnas behov och önskemål kan tillgodoses på bästa möjliga sätt kan påverka personalens arbetsmiljö positivt och på vis resultera i positiva effekter för hela verksamheten.

Riksföreningen Äldres Hälsa anser att vi måste tänka smart framöver och utforma insatser och stöd utifrån hur behoven faktiskt ser ut, för att öka möjligheten att lägga tid och resurser där de verkligen behövs och efterfrågas. Vi hoppas att metoden äldrerevision kan bidra till att utveckla äldreomsorgen i en positiv riktning framöver – det vill säga utifrån äldres perspektiv. 

Nu skärps kraven mot privata aktörer inom hemtjänsten

Flera kommuner strävar efter att förbättra omsorgen för äldre. Ett exempel är Stockholms stad som tidigare i år genomförde en granskning av privata aktörer inom hemtjänsten. Till följd av denna granskning har kraven nu skärpts för att hemtjänsten ska bli tryggare för såväl omsorgstagare som personal.

För att skärpa kraven har Stockholms stad beslutat att alla privata aktörer inom hemtjänsten måste erbjuda sin personal tillsvidareanställning med heltid. Om bolagen misslyckas med att uppfylla detta krav så blir påföljden att de fråntas sin rätt att bedriva hemtjänst i staden.

Ett ytterligare sätt att säkerställa en tryggare omsorg är att Stockholm Stad numera tar in referenser från andra kommuner när ett nytt bolag vill etablera sig i staden. Det här innebär att staden kan avslå ansökningar från aktörer som tidigare misskött sig.

Fyra bolag sägs upp

Granskningen har föranlett att Stockholm Stad nu sagt upp avtalet med fyra aktörer. Torun Boucher (V) som är äldreborgarråd i Stockholm förfasar sig över de brister som fanns inom bolagen och hoppas nu att granskningen ska resultera i tryggare anställningar för personalen och en tryggare hemmiljö för omsorgstagarna. Granskningen har exempelvis belyst vikten av säker nyckelhantering och vikten av rutiner gällande tvätt av personalkläder för att minimera risken för att personalen bär med sig smitta.

Men hur går det då till i praktiken om en hemtjänstaktör inte uppfyller de skärpta kraven? Enligt Torun Boucher får företaget en möjlighet att rätta till sina brister, men om dessa brister ändå inte korrigeras blir företaget uppsagt. Stockholms stads trygghetsjour och äldrelotsar slussar då berörda kunder vidare till Stockholms stads hemtjänst och även andra hemtjänstaktörer.

Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på att kommuner granskar och arbetar aktivt för att förbättra omsorgen för äldre – vi anser helt enkelt att en trygg och säker omsorg ska vara en rättighet.

Källor:

Hårdare krav på hemtjänsten i Stockholm

Stockholm stad säger upp fyra hemtjänstbolag

Seniorer som ÄTUP inspiratörer- Förebygger undernäring och fall bland andra seniorer

Sedan den 1 november 2022 är det lagstadgat att alla som bedriver vård och omsorg för äldre ska ha rutiner för att upptäcka och förebygga undernäring. Idag riskerar ungefär 50 procent av Sveriges seniorer inom äldreomsorgen att drabbas av undernäring. Detta är orimligt säger Janina Blomberg, som tillsammans med Marie-Louise Ankersson grundat ÄTUP.

Janina Blomberg menar att det är lätt att förebygga undernäring hos äldre, det gäller bara att ha rätt kunskap. ÄTUP’s vision går ut på att erbjuda kunskapslyft om hur lätt det är att förebygga undernäring och behålla styrkan högt upp i åldern. Janina förklarar att undernäring är den vanligaste bidragande orsaken till de flesta fallolyckor eftersom undernäring ofta resulterar i att man tappar i muskelstyrka och står mindre stabilt. Om vi lär oss att förebygga undernäring så kommer vi därmed även att förebygga fallolyckor.

Inom initiativet ÄTUP har man tagit fram ett digitalt kunskapslyft för personal inom äldreomsorgen – yrkesverksamma som möter äldre personer inom hemtjänsten, på träffpunkter och/eller dagverksamhet. Personalen får under utbildningen lära sig vilken typ av mat en 80-åring behöver. En sak som tas upp är behovet av protein. Janina utvecklar:

”Det är inte många som förstår att en 80 åring är i större behov av protein än en 20 åring som tränar regelbundet. Detta är kunskap som de flesta behöver känna till.”

ÄTUP-metoden används nu av 40 äldreboenden och hemtjänstverksamheter där alla medarbetare arbetar tillsammans för starkare seniorer och minskad undernäring. 

Sollentuna kommun utbildar seniora ÄTUP inspiratörer

Som första kommun i Sverige har Sollentuna kommun nu utbildat seniora ÄTUP-inspiratörer. Tanken är att de ska inspirera andra seniorer om mat som förebygger undernäring och fallskador. 

Christine Tell som är verksamhetschef på en av Sollentuna kommuns träffpunkter berättar att projektet är väldigt populärt. Utbildningen blev fullsatt direkt och projektet bidrar även till social hälsa.

Christine beskriver att träffpunkternas vision är att alla ska få leva ett bra och meningsfullt liv i trygghet. Deras arbete sker både ute på träffpunkterna och genom uppsökande verksamhet. Arbetet utgörs av en kombination av att arbeta hälsofrämjande och att sträva efter att motverka ofrivillig ensamhet bland kommunens seniorer.

Caroline Helenius, som är hälsopedagog i Sollentuna kommun, berättar att mat är något som ofta lockar fram gamla minnen och intressanta samtal. Många seniorer lever ensamma och upplever att det inte är lika roligt att varken äta eller laga mat längre. Det är där de så kallade ”matlagen” kommer in i bilden. Matlagen består av ungefär åtta seniorer som träffas och lagar mat tillsammans. Fokus är proteinrika och hälsosamma livsmedel. Matlagen har blivit väldigt populära och blir fullbokade snabbt. Här får seniorerna möjlighet att träffas och inspireras av varandra och bli en del av ett större sammanhang.

ÄTUP-initiativet välkomnas varmt av oss på Riksföreningen Äldres Hälsa och vi hoppas att fler kommuner implementerar ÄTUP’s kunskapslyft så att undernäring och därtill fallolyckor kan förhindras.

Källor:

ÄTUP

Webbinarie med ÄTUP 22 maj 2024

Framtidens seniorer

För några år sedan genomfördes en konferens på temat Hur vill morgondagens seniorer bo? Vid sidan av konferensen startades forskningsprojektet DIABAHS (Dialog bygg hållbart för seniorer)  som undersöker hur hållbara bostäder för seniorer kan skapas i dialog med lokalsamhället.
Läs mer

Bygg ut äldreomsorgen för morgondagens behov

En internationell jämförelse visar att Sverige är det land med minst antal vårdplatser på sjukhus i hela Europa.

Det är flera faktorer som ligger bakom detta. Dels har Sverige, tillsammans med Nederländerna, den största andelen vårdplatser i långtids- och hemsjukvård, vilket har påverkat behovet av vårdplatser på sjukhus. Men även en förbättrad folkhälsa samt medicinsk utveckling har lett till att behovet av vårdplatser på sjukhus har minskat. Många hälsoproblem som tidigare krävde sluten sjukhusvård kan idag istället förebyggas eller skötas i öppna vårdformer. En positiv utveckling, men som även har inneburit ett minskat antal budgeterade vårdplatser. 

Hur påverkas äldreomsorgen av ett minskat antal vårdplatser?

Ett lågt antal budgeterade vårdplatser rimmar dessvärre illa med en åldrande befolkning. SCB:s befolkningsprognoser visar att antalet personer över 80 år beräknas öka med nästan 50 procent till 2032. För åldersgruppen 80 år och äldre innebär detta istället ett kraftigt ökat behov av vårdplatser. Detta ställer höga krav både på tillgängliga vårdplatser men även på tillgänglig personal. Ungefär 60 000 fler anställda kommer att behövas till år 2032.

En åldrande befolkning innebär även en ökning av personer med demenssjukdomar. Enligt Socialstyrelsen förväntas antalet personer med en demensdiagnos öka från dagens cirka 140 000 till 190 000 år 2032. Detta ställer ytterligare krav på omsorgen. 

Idag finns det cirka 88 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. I och med den åldrande befolkningen behöver antal vårdplatser på särskilda boenden utökas med ungefär 28 000 nya platser till år 2032. 

Det är inom de närmaste åren som befolkningen beräknas öka som snabbast. Uppskattningsvis handlar det om en ökning med hela 30 000 personer över 80 år varje år. Detta innebär ett behov av ungefär 3 000 nya platser per år. Dock är det inte enbart behovet av vårdplatser på särskilda boenden som beräknas öka, även vårdbehovet genom hemtjänst beräknas öka.

För att matcha behovet av fler platser på särskilda boenden så är lösningen tämligen enkel – det behöver byggas fler äldreboenden. Om behovet är 28 000 nya vårdplatser till 2032 så innebär det ungefär 460 nya äldreboenden. Många äldre och deras anhöriga upplever redan idag lång väntan för en plats på ett särskilt boende. En väntan som många gånger är förknippad med oro och stor arbetsbelastning för de anhöriga. Denna platsbrist som redan nu råder förväntas således öka med åren, med ännu längre väntan som följd. Det behövs därför åtgärder redan nu för att lindra den platsbrist som råder och förväntas bli värre framöver. 

Vi välkomnar en utbyggnad av äldreomsorgen för att kunna möta dagens och morgondagens behov, dock är det viktigt att vården och omsorgen som erbjuds är av god kvalitet.

 

Källor:

Fakta om vårdplatser

Stort behov av nya platser på äldreboenden

Sällskapsboendet SällBo – vänskap över generationsgränserna

Sedan några år tillbaka driver Helsingborgshem sällskapsboendet SällBo, ett projekt där unga vuxna delar boende med grannar som är 70 år eller äldre. Tanken bakom boendeprojektet är att möjliggöra bättre integration, inkludering och socialt umgänge vilket kan förebygga socialt utanförskap, ensamhet och isolering.

Boendeformen är helt unik och möjliggör möten mellan människor från helt olika generationer och kulturer. Människor som med stor sannolikhet aldrig skulle umgåtts annars. En sak har de dock gemensamt; behovet av att känna tillhörighet, gemenskap och att inkluderas.

Bakgrund

Projektet tog sin form efter flyktingkrisen 2015-2016 då Helsingborg hade tagit emot flertalet ensamkommande ungdomar. För att göra plats för de ensamkommande ungdomarna så byggdes ett HVB-hem. Under samma veva var staden även i behov av ett nytt serviceboende för folk över 70 år. 

Man tittade närmare på de två grupperna och en idé började gro när man insåg att båda grupperna hade samma behov av ökad trygghet, gemenskap och social inkludering. Varför inte sammanföra grupperna i ett och samma boende? Idén växte vidare och sällskapsboendet tillika integrationsprojektet SällBo var fött. Efter en rad workshops beslutade man sig även för att inkludera svenskfödda ungdomar i boendeformen. De svenskfödda ungdomarna var i samma ålder som de ensamkommande ungdomarna men hade samma kultur som de äldre och kunde därför verka som viktiga brobyggare mellan de två grupperna. 

De boende flyttar in

I december 2019 kunde de första boende flytta in. De boende bestod av 60 procent äldre, 20 procent ensamkommande ungdomar från andra delar av världen och 20 procent ungdomar med bakgrund i Sverige. 

Alla i boendet har en egen lägenhet men tanken går ut på att man socialiserar med sina grannar i husets speciellt utformade sällskapsytor. Det finns exempelvis yogarum, restaurangkök och fussballbord. För att lyckas finansiera allt så fick de vara kreativa. Man har exempelvis reparerat det man kan reparera och köpt begagnade möbler till de gemensamma utrymmena. 

”Hade vi byggt ett nytt boende av den här typen så hade det blivit för höga hyror. I det här fallet kunde vi renovera och köpa begagnade möbler och hålla nere kostnaderna. På så vis fick vi till ett bra pris som gör att alla har råd att bo där.” förklarar Lars Hansson (C), dåvarande styrelseordförande i Helsingborgshem.

Ett framgångsrikt projekt

Hittills är projektet en framgångssaga. De äldre har exempelvis hjälpt ungdomarna att ta körkort och ungdomarna hjälper de äldre med att flytta saker eller att gå och handla. 

Många av ungdomarna var i behov av vuxna i sitt liv som varken var myndighetspersoner eller personal. Samtidigt så var många av de äldre i behov av fler sociala kontakter i vardagen utanför deras egen generation berättar Dragana Curovic, projektledare för SällBo på Helsingborgshem.

De som bor på SällBo har kommit varandra nära och har blivit som en liten familj. När några av ungdomarna som bor på sällskapsboendet tog studenten för ett par år sedan så hade de inga som välkomnade dem på skolgården, men däremot när de kom hem till SällBo så överraskade deras grannar dem med en studentfest.

Riksföreningen Äldres Hälsa hoppas att Sällbo som projektidé kan inspirera fler kommuner och verksamheter att tänka ”utanför boxen” och över generationsgränserna då detta blir en ”win-win” för alla inblandade.

Källor:

Sveriges kommuner och regioner

Sällskapsboendet SällBo blir permanent

Helsingsborgshem