Lingon – det lilla superbäret med stor kraft

Under sensommaren och hösten kan vi svenskar hitta många skatter i skogen – en av många anledningar till att ge sig ut på en skogspromenad. En av dessa skatter är lingon som är ett litet men kraftfullt och näringsrikt bär – rent av ett av våra mest näringsrika bär. Forskning visar att lingon kan vara gynnsamt för hjärthälsa, blodsocker, urinvägshälsa och även för viktreglering.

Att plocka lingon är mer än en aktivitet – det är en stund av lugn, rörelse och frisk luft. En skogspromenad kan stärka såväl den fysiska som den psykiska hälsan i form av mjuk träning, minskad stress och även social gemenskap om man tar promenaden i sällskap med någon annan.

 

Antioxidanter som skyddar kroppen

Lingon är rika på antioxidanter, särskilt polyfenoler som antocyaniner och flavonoider (mer flavonoider än många andra bär) – ämnen som bekämpar oxidativ stress och inflammation i kroppen. De hjälper på så sätt kroppens egna antioxidanter att verka mer effektivt.

Lingon innehåller:

  • Kostfibrer som gynnar mage och tarm samt blodsocker och blodfetter.
  • Vitamin C och vitamin E som bland annat stärker immunförsvaret och hudhälsan.
  • Mangan som bland annat stödjer kroppens antioxidativa system.
  • Reservatrol som är ett polyfenol som är kopplat till god hjärthälsa och långlevnad. Läs mer om reservatrol här.

 

Stabilare blodsocker och vikt

Lingon har visat sig vara bra för hälsan av flera olika anledningar, exempelvis finns det flera studier som visar att lingon påverkar ämnesomsättningen positivt. Andra fördelar med lingon är:

  • De kan förbättra insulinkänslighet.
  • De kan bidra till stabilare blodsocker.
  • De har i djurstudier visat sig kunna minska viktuppgång och höga blodsockernivåer vid högfettkost – detta gör lingon intressanta i forskningen kring metabol hälsa. Läs mer om hur lingon stoppar effekten av fet kost här.

 

God munhälsa och friska urinvägar

Lingon har även visat sig vara gynnsamt för munhälsa och urinvägshälsa:

  • Lingon innehåller tanniner som har antimikrobiella egenskaper och dessa kan bidra till en god munhälsa.
  • Lingon innehåller proantocyanidiner som motverkar bakteriernas fäste i urinvägarna och kan därigenom utgöra ett naturligt stöd för personer som ofta drabbas av urinvägsbesvär.

 

Positiv påverkan på hjärt-kärlsystemet

Folkhälsostudier, bland annat vid Lunds universitet, visar att ett dagligt intag av lingon kan:

  • Minska inflammation i blodkärlen.
  • Förbättra blodfettnivåer.
  • På sikt minska hjärt-kärlrisk.

En anledning till dessa effekter tros bero på lingonens positiva påverkan på tarmfloran.

 

En skatt i våra skogar

Lingon är alltså mer än bara ett klassiskt svenskt bär som bor i våra skogar och är en värdefull del av vår traditionella matkultur. Dessa små bär är sprängfyllda med nyttigheter och stärker vår hälsa – hälsoeffekten sträcker sig från naturupplevelsen genom skogspromenaden till bärens nyttiga innehåll som når våra tallrikar och därefter våra magar. Så, varför inte inkludera lite lingon till måltiden eller desserten redan idag?

 

Källa:

Kurera

Varför är resistent stärkelse bra?

Det är ingen nyhet att grönsaker och rotfrukter är nyttiga för kroppen. De ger oss vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter (exempelvis vitamin C och E). Men visste du att grönsaker delas in i två grupper – stärkelserika och icke‑stärkelserika? Skillnaden ligger i mängden kolhydrater och kalorier, och det påverkar hur maten tas upp i kroppen. Sedan finns så kallad resistent stärkelse, vad är detta och varför är den bra för hälsan? Detta ska vi reda ut i det här blogginlägget. 

 

Stärkelse är den vanligaste kolhydraten i maten vi äter och ger oss snabb energi. Den består av sammanfogade sockermolekyler som snabbt bryts ner i tunntarmen och ger ett högre blodsockerpåslag. Stärkelse finns bland annat i pasta, flingor, ris och bröd – men också i vissa grönsaker och rotfrukter. De flesta grönsaker innehåller dock väldigt lite stärkelse och dessa kallas därför icke‑stärkelserika grönsaker – dem är rika på fibrer som ger längre mättnad, stabilare blodsocker och en mage som fungerar bättre.

 

Stärkelserika och icke‑stärkelserika grönsaker

Det är viktigt att komma ihåg att alla grönsaker och rotfrukter är nyttiga för oss, men det kan vara bra att veta att de påverkar oss på olika sätt. Skillnaden mellan stärkelserika och icke-stärkelserika grönsaker är mängden kolhydrater och kalorier där stärkelserika grönsaker kan innehålla upp till 2–3 gånger fler kalorier än icke-stärkelserika grönsaker.

 

Stärkelserika grönsaker:

  • Butternutpumpa
  • Majs
  • Palsternacka
  • Ärter
  • Potatis
  • Sötpotatis

 

Icke‑stärkelserika grönsaker:

  • Kronärtskocka
  • Sparris
  • Böngroddar
  • Brysselkål
  • Broccoli
  • Kål & blomkål
  • Selleri
  • Gurka
  • Aubergine
  • Svamp
  • Lök
  • Paprika
  • Sallad & spenat
  • Tomat
  • Morot
  • Zucchini

 

Den nyttiga resistenta stärkelsen

Utöver vanliga stärkelse finns det något som heter resistent stärkelse. Det som gör den så bra är att den är tätt sammanbunden med kostfibrer och därför inte bryts ner i tunntarmen, utan fortsätter hela vägen till tjocktarmen där den fungerar som prebiotika – det vill säga mat för våra goda tarmbakterier. Resistent stärkelse finns naturligt i bland annat linser, bönor, nötter, frön och omogna bananer.

 

Det finns även ett smart knep att ta till: När du tillagar potatis, ris, pasta eller havregryn och sedan kyler ner dem, omvandlas deras kolhydrater till resistent stärkelse. Perfekt för exempelvis potatis- eller pastasallad!

 

Några fördelar med resistent stärkelse

Det är, som sagt, bra för hälsan att få i sig resistent stärkelse. Här nedan listar vi ytterligare några fördelar med att få in mer resistent stärkelse i kosten:

 

  • Stabilare blodsocker – till skillnad från vanlig stärkelse så sänker resistent stärkelse blodsockernivåerna.
  • Mindre insulinpåslag – vilket avlastar kroppen och kan vara positivt vid diabetes eller insulinresistens.
  • Bättre tarmflora – prebiotika stärker de goda bakterierna som påverkar allt från immunförsvar till humör.
  • Lägre kaloriinnehåll – kan bidra till viktminskning eller viktstabilitet.
  • Förbättrade blodfetter – studier visar att resistent stärkelse kan ge mer hälsosamma nivåer.
  • Ökad mättnad – vilket gör det lättare att äta lagom mycket.
  • Minskad risk för tjocktarmscancer – tack vare den positiva effekten på tarmmiljön.

 

Ät grönsaker och låt maten svalna

Grönsaker – oavsett om de är stärkelserika eller inte – är en viktig del av en hälsosam kost. Men genom att förstå skillnaden mellan dem och genom att äta mer resistent stärkelse kan man få extra stöd för bland annat sitt blodsocker, tarmhälsa och mättnad. Små förändringar i vardagen, som att äta mer bönor eller att låta potatisen svalna innan den serveras, kan göra stor skillnad.

 

 

Källor:

 

Kurera

UCLA Health

Forskning.se

Healthline

Stärk dina leder med rätt kost

Brosk är kroppens egna stötdämpare – en mjuk, skyddande vävnad som gör att våra leder kan röra sig smidigt utan att ben skaver mot ben. Med åren kan brosket bli tunnare eller skadas, särskilt vid artros, vilket kan orsaka smärta. Men det fina är att vi kan påverka broskets hälsa genom vad vi äter. Genom att inkludera rätt livsmedel i vår kost när vi har ont i lederna kan vi få lindring.

Många äldre har besvär av värk i lederna, ofta orsakat av artros. Forskning visar att kollagen, som bygger upp brosket, kan minska både smärta och stelhet vid artros. För att kroppen ska kunna bilda kollagen behövs bland annat aminosyran L lysin – ett ämne som finns i flera vanliga livsmedel.

Sju råvaror som hjälper dina leder

Här är sju råvaror som kan hjälpa dina leder att må bättre – och som är enkla att få in i vardagen:

Granatäpple – Denna frukt är rik på antioxidanter och har i studier visat sig kunna skydda brosket vid artros. Extrakt från granatäpple kan reparera skadat brosk och minska nivåerna av inflammatoriska ämnen som annars bryter ned brosket. Ett glas juice eller några kärnor på yoghurten kan vara ett enkelt sätt att få i sig mer.

Mandlar – Dessa innehåller omega-3, vitamin E och mangan – tre ämnen som tillsammans kan stötta broskets återhämtning. Omega-3 dämpar inflammation, vitamin E skyddar cellerna från skadliga fria radikaler och mangan hjälper kroppen att reparera brosk mer effektivt.

Gurkmeja och ingefära – Dessa två rötter är välkända för sina antiinflammatoriska egenskaper. De kan bidra till att skydda det brosk som finns kvar och ge viss smärtlindring. En kopp ingefärste eller lite gurkmeja i maten är några exempel på hur man kan få i sig dessa nyttigheter.

Lök – Olika varianter av lök – vitlök, gul lök, purjolök och gräslök – innehåller svavelorganiska föreningar. Svavel är en viktig byggsten för brosk och kan bidra till att hålla lederna smidiga.

Kokosolja – Denna olja är rik på essentiella fettsyror som dämpar inflammation och smörjer kroppens vävnader och kan på så vis minska smärta. Kokosolja kan användas både i matlagning och direkt på huden.

Körsbär och andra bär – Färgrika frukter och bär, såsom exempelvis körsbär och blåbär, är fulla av antioxidanter – särskilt ämnet antocyaniner, som ger frukterna deras röda och blå färg. Antioxidanter hjälper kroppen att hantera inflammation och skyddar cellerna.

Gelatin – Gelatin liknar broskets egen kemiska struktur och kan därför stimulera uppbyggnaden av brosk i knän, höfter och andra leder. En enkel gelatinpudding eller buljong kokt på ben kan vara ett sätt att få i sig mer gelatin.

Rör på dig och ät rätt

Många känner säkert till hur betydelsefullt det är att röra på sig för att stärka lederna, men även kosten kan ha stor betydelse för våra leder. Genom att äta livsmedel som stödjer kollagenbildning och minskar inflammation kan du hjälpa brosket att hålla sig starkt längre. Även små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad över tid.

 

 

Källa:

Kurera

 

En förebild i Skåne

Bjuv är en liten kommun några mil utanför Helsingborg i Skåne. Likt andra kommuner har Bjuv begränsade resurser, men har trots detta lyckats väldigt bra med sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete – bland annat med hjälp av Riksföreningen Äldres Hälsas framtagna material och framtagna studiecirkel Hälsocirkeln.

I Bjuv har man sedan ca fyra år tillbaka bildat en förebyggande- och hälsofrämjande enhet med sju anställda som har olika funktioner, bland annat en seniorhälsokonsulent, en anhörigkonsulent och en samordnare för kommunens träffpunkter (som är tre till antalet).

 

Studiebesök i Bjuv

Vid ett studiebesök i Bjuv den 4 augusti 2026 träffade vi Anneli Larsson som är seniorhälsokonsulent i Bjuv sedan ca fyra år tillbaka. Hon berättar att kommunen erbjuder löpande föreläsningar med olika teman och även hjälp med teknik, digital vägledning och regelbundna dansträffar i samarbete med Tobias Karlsson som är professionell dansare och koreograf (har medverkat i underhållningsprogrammet Let’s Dance). Anneli berättar stolt att en Hälsokör har bildats tillsammans med Bjuvs församling, Svenska kyrkan. Likaså har en mansgrupp bildats som gör studiebesök på olika företag och verksamheter i kommunen.

 

 

Seniorhälsoskolan – en populär satsning

Kommunen har även startat upp något som heter Seniorhälsoskola som de nu har erbjudit under sex terminer och planerar att fortsätta med. Denna utgår från FINGER-modellen och Riksföreningen Äldres Hälsas framtagna studiecirkel Hälsocirkeln.

FINGER-modellen bygger på fem hälsofrämjande delar (fingrar): hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer. Som ett komplement till FINGER-modellen bygger Seniorhälsoskolan även på Riksföreningen Äldres Hälsas studiecirkel – Hälsocirkeln – med teman som utöver ovan nämnda ämnen tar upp teman som förundran, att ta hand om sig själv, känslor, att hantera och bryta ofrivillig ensamhet, årsrikedom och drömmar samt vägledning om vart man kan vända sig vid behov av stöd.

Enligt Anneli Larsson är Seniorhälsoskolan väldigt populär och består av 16 träffar, varav åtta är mer teoretiska (likt en studiecirkel) även om praktiska inslag förekommer och åtta är mer praktiska med fysiska aktiviteter av olika slag – exempelvis linedance, qi-gong/mindfullness, sång och musik samt gemensam matlagning. I slutet av varje Seniorhälsoskola får alla deltagare var sitt diplom och en chokladmedalj. Varje termin anordnar kommunen dessutom återträffar för alla tidigare deltagare, något som är mycket uppskattat.

Vi tackar Anneli och hennes kollegor för ett givande studiebesök i Bjuv och önskar dem lycka till med deras fortsatta arbete, och hoppas att deras arbete kan fortsätta inspirera fler kommuner.

 

Är du också intresserad av våra material och vår studiecirkel? 

Du kan beställa våra skriftliga material här. Dessa är kostnadsfria och portofria.

Om du är intresserad av vår studiecirkel och vill starta upp en egen cirkel utifrån vårt upplägg kan du anmäla dig till våra kommande utbildningar här. Dessa är digitala och kostnadsfria.

 

 

 

 

Bromsa kroniska sjukdomar med rätt kost

En långtidsstudie från Karolinska Institutet visar att kosten spelar en större roll än många tror. Det vi stoppar i oss i dag kan påverka vår långsiktiga hälsa – kosten kan till och med bromsa utvecklingen av flera kroniska sjukdomar.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar också antalet personer som lever med flera kroniska sjukdomar samtidigt, så kallad multimorbiditet. Högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och minnesbesvär är några vanliga exempel. Forskning visar dock att det här inte behöver accepteras som ett givet öde.

 

När maten blir medicin – en svensk studie

Forskare vid Karolinska institutet tittade i studien på hur fyra olika dieter påverkar risken för kroniska sjukdomar hos äldre vuxna. I studien följdes 2 400 äldre personer under en period på 15 år.

Vad visade då resultatet? Jo, ett tydligt resultat visade att personer som åt en mer hälsosam och antiinflammatorisk kost i form av mycket grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, fisk, nötter och hälsosamma fetter bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar.

De som däremot åt en mer proinflammatorisk kost i form av bland annat rött och processat kött, raffinerade spannmål (till exempel vitt bröd) och söta drycker samt minskat intag av grönsaker, te och kaffe tycktes öka risken för kroniska sjukdomar.

 

Fyra kostmönster

Forskarna i den svenska studien analyserade fyra etablerade dieter:

  • MIND (Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay) – en diet som är framtagen för att skydda hjärnan och minska risken för demenssjukdomar. Dieten är rik på gröna bladgrönsaker, bär, fullkorn, baljväxter, fisk och nötter. Denna diet har visat sig kunna minska risken för demenssjukdomar.
  • AHEI (Alternative Healthy Eating Index) – en diet som mäter följsamhet till kostråd som minskar risken för kroniska sjukdomar i allmänhet. Dieten betonar vikten av frukt, grönsaker, fullkorn, fisk och omättade fetter och mindre intag av processat kött och sötsaker. Denna diet sägs ha en koppling till minskad risk för hjärtsjukdom och diabetes.
  • AMED (Alternative Mediterranean Diet) – en västerländsk variant av medelhavsdieten med fokus på växtbaserad mat, frukt, grönsaker, baljväxter, fisk och olivolja och minskat intag av kött och raffinerad mat. Denna diet är känd för sina positiva effekter på hjärta och kärl.
  • EDII (Empirical Dietary Inflammatory Index) – ett index som uppskattar kostens inflammatoriska risker. Denna diet fokuserar på inflammationsdrivande kost med mycket rött och processat kött, vitt bröd och sötade drycker samt minskat intag av grönsaker, te och kaffe. Denna diet förknippas med snabbare sjukdomsutveckling.

De tre första dieterna visade ett samband med bättre hälsa på lång sikt medan den fjärde dieten (EDII) visade det motsatta, det vill säga en tydlig koppling till snabbare sjukdomsutveckling. Särskilt starka samband såg man när det kommer till hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar och psykiatriska sjukdomar. Däremot såg man inte någon lika tydlig effekt för sjukdomar kopplade till muskler och skelett.

 

Kost påverkar oss olika

En av studiens mest intressanta slutsatser är att kosten inte påverkar alla på samma sätt. Effekten visade sig variera mellan kvinnor och män, och även mellan olika åldersgrupper. Vissa dieter gav starkare skydd hos kvinnor, andra hos män. Äldre deltagare kunde ibland ha större nytta av en kostomläggning än de som var yngre vid studiens start.

Utifrån studiens resultat kan kostråd i framtiden komma att se annorlunda ut jämfört med dagens generella rekommendationer – mer individanpassade råd där kostråden skräddarsys efter kön, ålder, livsstil och kanske även genetiska förutsättningar.

 

Små steg – stor effekt

Maten är en viktig nyckel för ett friskare åldrande, och forskarna bakom studien betonar att det aldrig är för sent att göra förändringar. Genom att göra medvetna val kan vi påverka vår framtida hälsa – oavsett om vi är 65 år, 75 år eller 85 år. Det handlar inte om att följa en strikt diet, utan om att ge kroppen det som den mår bra av, och att börja där vi står med små justeringar i vardagen som kan ge märkbara effekter över tid.

 

Några tips

Även om kost påverkar oss olika finns det ändå några generella tips för den som vill övergå till lite hälsosammare kostvanor (du kan även läsa mer om hur du kan optimera din hälsa genom kosten här):

  • Lägg till en extra näven grönsaker till din måltid.
  • Byt ut smör/margarin mot olivolja.
  • Ät fisk några gånger i veckan.
  • Minska mängden rött och processat kött.

 

Källor:

Karolinska institutet

Forskning.nu

Nature

Kurera

Sommaren – en tid för återhämtning

Sommaren förknippas ofta med vila och återhämtning, som en kontrast till årets övriga perioder som för många kan vara intensiva. Den är viktig för att både kroppen och hjärnan ska få en chans att ladda om. Återhämtning handlar om mycket mer än enbart vila på soffan och kan dessutom se helt olika ut för olika personer.  

 

Forskaren Lina Ejlertsson har skrivit boken Energireceptet och menar att återhämtning är mycket större än bara vila på soffan. Hon menar att återhämtning kan vara allt från att baka en kaka, krama en vän, lyssna på musik, gå en promenad i skogen, dansa, måla, styrketräna eller bara andas djupt en stund. Det viktiga är inte hur du gör – utan att det som du gör fyller på dina inre batterier.

 

Lina beskriver det så här:

 

”Om dina batterier inte är laddade är det inte konstigt att du inte kan fungera optimalt.”

 

Varför behöver vi återhämtning?

Lina lyfter två stora orsaker till dagens stress som många lider av, vilket påverkar vårt behov av återhämtning:

 

  • Ständig uppkoppling och informationsintryck – hjärnan får aldrig riktigt vila. Vi är ständigt uppkopplande och matas med information, vilket innebär att hjärnan inte får tillräckligt med tid för mental återhämtning.

 

  • Höga krav – många upplever höga krav på effektivitet och tillgänglighet både från omgivningen och från oss själva.

 

Det här gör att många har svårt att prioritera återhämtning, eller så väljer vi fel sorts vila. Ibland behöver vi inte mer stillhet utan snarare rörelse, kreativitet eller social kontakt. För att välja rätt typ av återhämtning behöver vi veta vilken typ av trötthet vi besväras av. Ibland är det kroppen som är trött, ibland är det hjärnan som är trött och ibland är det hjärtat.

 

Sju sorters trötthet – och sju sorters vila

I Energireceptet beskriver Lina sju olika typer av trötthet: mental, emotionell, fysisk, sensorisk, social, kreativ och själslig trötthet. Först när vi förstår vilken trötthet vi känner kan vi välja rätt sorts vila.

 

För att fånga upp vilken typ av trötthet du känner, och därmed vilken typ av vila du behöver, kan du fråga dig själv följande:

 

  • Är jag mentalt trött?
  • Är det känslorna som är överfulla?
  • Är kroppen slut?
  • Har jag fått för mycket intryck?
  • Behöver jag ensamhet/avskildhet – eller tvärtom?

 

Allt vi gör under dagen påverkar oss och ibland behöver vi stanna upp och känna efter. Var/på vilket sätt känner jag mig trött? Du kan också fråga dig själv vilket ditt mål är; vill du bli lugn eller behöver du energi? En grundregel är att tänka tvärtom. Har du varit social hela dagen? Välj då egentid. Har du suttit still en längre stund? Rör då på dig. Har du tänkt mycket? Gör då något rutinmässigt som inte kräver så mycket tankeförmåga.

 

Vanliga myter om återhämtning

Det finns flera myter om återhämtning som inte stämmer och här nedan är några myter:

 

  • Återhämtning är bara vila.”

Svar: Nej – återhämtning kan vara allt som ger energi, glädje eller lugn.

 

  • ”Återhämtning måste ta lång tid.”

Svar: Nej, även mikropauser på några sekunder kan ibland räcka.

 

  • ”Återhämtning är en belöning efter prestation.”

Svar: Detta är fel, återhämtning behöver vara en del av vardagen – varje dag.

 

Återhämtningstips

Enligt Lina finns det alltså många olika typer av återhämtning och här nedan är hennes bästa tips. Välj det som laddar just dina batterier just nu!

 

Här är några exempel på återhämtningstips:

  • Ta några djupa andetag
  • Dansa eller sjung till din favoritlåt
  • Läs en bok som du har längtat efter
  • Krama någon som du tycker om
  • Baka något gott
  • Skriv ner något som du är tacksam för
  • Titta på grönska – ute eller inne
  • Gör något kreativt

 

 

Njut av sommaren

Sommaren en bra tid för reflektion och återhämtning, oavsett om du behöver lugn eller aktiviteter – så njut av sommaren och den återhämtning som du behöver just nu!

 

Källa:

 

Kurera

 

Hälsovinster med en paus från alkohol

Sommaren är här och för många är alkohol ett vanligt inslag under sommaren. Alkoholkonsumtionen har under det senaste decenniet ökat bland äldre (främst äldre kvinnor), men samtidigt har det i befolkningen i stort blivit allt vanligare att ta en så kallad vit månad, det vill säga att man tar en paus helt och hållet från alkohol under en period (exempelvis en månad). Anledningen till att det här har blivit vanligare är bland annat för att många vill känna sig piggare, eller återhämta sig efter en långhelg med mycket festande. Vad är det då som händer i kroppen när vi tar en paus från alkohol?

 

Vi har tidigare skrivit om risker med hög alkoholkonsumtion när man är äldre (läs mer här) och forskning visar att en ”vit månad” kan ge flera tydliga hälsofördelar. Alkoholforskaren Sara Wallhed Finn vid Karolinska Institutet menar att både levervärden och glukosvärden förbättras när vi slutar dricka alkohol.

 

Effekter i kroppen kan märkas snabbt

Hur stora vinsterna blir genom att avstå från alkohol är individuellt, beroende på hur stor förändringen blir – dricker man vanligtvis mycket och sen avstår så blir förändringen och effekterna större. Men även den som normalt sett inte dricker några större mängder kan känna tillfredsställelse i känslan av att ta kontroll över sin egen hälsa och av att ha lyckats nå ett uppsatt mål.

 

Många upplever snabbt effekter i kroppen när de tar en paus från alkohol. Vissa effekter kan märkas redan efter en vecka utan alkohol. Många äldre upplever dessutom en ökad mental skärpa, stabilare blodsockernivåer och minskade magbesvär. Den största vinsten är dock att kroppens organ får en chans att läka från alkoholens belastning.

 

Positiva effekter med en ”vit månad”

Den som normalt sett enbart dricker blygsamma eller måttliga mängder alkohol kommer förmodligen inte att märka av några större effekter genom att ta en vit månad, även om det kan vara en fördel för hälsan ändå att avstå från alkohol. Däremot kommer den som dricker mer än den rekommenderade maximala mängden för alkoholintag under en vecka (upp till ett standardglas per dag för kvinnor respektive två glas för män) att märka av tydligare effekter.

 

Det finns många fördelar med att ta en paus och avstå från alkohol. Några positiva effekter är:

 

  • Levern får vila (levervärden förbättras snabbt när alkoholen försvinner ur systemet)
  • Bättre sömn och mer energi (man sover djupare och mer sammanhängande, detta resulterar i mindre trötthet och förbättrar balansen och kan på så sätt förebygga fallolyckor)
  • Stabilare blodtryck (alkohol höjer blodtrycket och belastar på så sätt hjärt-kärlsystemet)
  • Lägre diabetesrisk (glukosvärden stabiliseras när kroppen slipper alkoholens påverkan)
  • Lägre risk att drabbas av cancer (samband finns mellan alkohol och flera olika cancerformer – matstrupe, huvud och nacke, lever, bröst och ändtarm)
  • Mindre ångest (stresshormoner minskar när alkoholen försvinner)
  • Mindre risk för läkemedelskrockar (många äldre tar flera olika mediciner, exempelvis blodtrycksmediciner, sömntabletter och smärtstillande där alkohol kan interagera och försämra medicinernas effekt eller skapa oväntade biverkningar)
  • Minskad vikt (alkoholen är energität och påverkar kroppens förbränning vilket gör att många går ner i vikt när de tar en paus)

 

En chans att reflektera över sina vanor

En vit månad handlar inte bara om kroppen utan kan också bli ett tillfälle att fundera över sin relation till alkohol: Hur känns det att avstå? Vilka situationer är svårare? Vad saknar man, och vad saknar man inte alls?

 

Att stanna upp och reflektera över sina vanor kan vara ett viktigt steg i en större livsstilsförändring.

 

Värt att tänka på!

Om du dricker mer än den rekommenderade mängden alkohol kan det gynna din hälsa mer att dra ner på ditt alkoholintag generellt, snarare än att ta en vit månad för att sedan återgå till att dricka mycket igen (alternativt att ta flera månaders paus från alkoholen för att kroppen ska kunna återhämta sig ordentligt).

 

När bör du vara försiktig?

Om du är van att dricka dagligen och plötsligt slutar att dricka alkohol är det klokt att vara uppmärksam på eventuella abstinensbesvär (såsom skakningar, oro, svettningar eller stark ångest) under de första dagarna. För dig kan det vara bättre att minska intaget gradvis i stället för att sluta tvärt, om din alkoholkonsumtion har varit hög. Du kan alltid ta kontakt och rådgöra med din läkare.

 

Du kan läsa mer om hur alkoholen påverkar kroppen och få stöd för att ändra dina vanor på Systembolagets hemsida eller IQ-initiativet.

 

Njutning i lagom dos

Du måste inte avstå alkoholen helt, men det kan vara bra att känna till riskerna med hög alkoholkonsumtion – hur alkoholen påverkar kroppen och hälsan i stort samt hur det gynnar kroppen och hälsan positivt när du avstår från alkoholen. Njut av sommaren och av alkohol om du så önskar, men kom ihåg: lagom är bäst!

 

 

Källor:

 

Systembolaget

Kurera

Mielenterveystalo

 

När alkoholen möter åldrandet

Sedan mer än tio år tillbaka har det skadliga bruket av alkohol bland äldre personer som har insatser genom hemtjänsten ökat kraftigt bland både kvinnor och män. Mörkertalet misstänks också vara stort. Äldre är den enda åldersgruppen där alkoholkonsumtionen ökar och personal inom hemtjänsten står dessutom ofta utan verktyg, rutiner och stöd för att möta svåra situationer som de kan ställas inför. I slutändan innebär detta att äldre riskerar att inte få den omsorg som de behöver.

 

Äldre personer är mer känsliga för alkoholens effekter än yngre personer. Det här beror på att kroppen förändras med åren – muskelmassan minskar, mängden kroppsvätska sjunker och alkoholen får större effekt (samma mängd alkohol ger högre promillehalt och större påverkan på hälsan). Samtidigt ser vi en tydlig trend: alkoholkonsumtionen minskar i alla åldersgrupper utom bland äldre. Ökningen är störst bland äldre kvinnor och allt fler drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar.

 

Äldre extra sårbara för alkohol

Ofta försämras balansen och koordinationen med åldern och då kan även små mängder alkohol öka risken för fallolyckor. För den som redan har nedsatt balans blir riskerna ännu större.

 

Alkohol kan dessutom förvärra eller orsaka sjukdomar som exempelvis:

  • Hjärt‑kärlsjukdomar – ökad belastning på hjärta och kärl
  • Diabetes – påverkan på blodsockret
  • Cancer – alkohol är en känd riskfaktor
  • Demenssjukdom – alkohol kan skada hjärnan över tid

 

För personer med exempelvis leversjukdom eller magsår är alkohol direkt olämpligt.

 

När läkemedel möter alkohol

Många äldre använder läkemedel och ibland flera läkemedel samtidigt.

 

Några risker med att kombinera läkemedel och alkohol är:

  • Alkoholen kan förstärka eller försvaga läkemedlens effekt
  • Kombinationen kan öka berusningen
  • Alkoholen kan göra det svårare att sköta medicineringen

 

För vissa är alkohol helt olämpligt – till exempel vid psykoaktiva eller lugnande mediciner, minnesproblem, dålig balans eller oregelbunden hjärtrytm.

 

Tecken på att någon dricker för mycket

Alkoholproblem hos äldre kan vara svåra att upptäcka.

Några tecken kan vara:

  • Humörsvängningar eller kognitiva svårigheter
  • Sömnproblem
  • Obetalda räkningar
  • Bristande hygien eller stökigt hem
  • Balansproblem utan tydlig medicinsk förklaring

 

Om en person misstänks överkonsumera alkohol kan en läkarundersökning vara nödvändig, och ibland även kontakt med kommunens missbruksenhet.

 

Stöd och hjälp – en gemensam uppgift

Alla äldre som dricker har inte problem. Men de som påverkas i sin hälsa, får svårt att klara av sitt vardagsliv eller svårigheter med att upprätthålla sina sociala relationer behöver stöd. Vilka kan då erbjuda stöd och hjälp?

 

  • Socialtjänsten ansvarar för socialt och psykosocialt stöd
  • Hälso‑ och sjukvården ansvarar för medicinsk behandling
  • Äldreomsorgen spelar en viktig roll i att upptäcka signaler och motivera till hjälp

 

Den som arbetar inom hemtjänst eller vid ett särskilt boende kan vara den som först ser att något inte stämmer och har därför en viktig roll.

 

Källa:

Kunskapsguiden

 

 

 

Resor – hälsofrämjande för kropp och själ

Visste du att en stor andel av samtliga resenärer är 60+? Enligt buckelist.nu var hela 37 % av alla resenärer 60 år eller äldre (2023). Det här visar att resor är något som många äldre tycker är viktigt. Att resa behöver inte innebära långa flygresor eller stora äventyr – det kan lika gärna handla om en bussutflykt, en weekend i en storstad eller ett besök hos en vän på en annan ort. Oavsett typ av resa kan resor spela en viktig roll för äldres hälsa. De kan bidra till glädje, variation, gemenskap och nya perspektiv – olika aspekter som alla är viktiga för hälsan och välbefinnandet.

 

Att resa behöver inte handla om att prestera eller uppleva så mycket som möjligt. Det kan snarare handla om att fortsätta vara nyfiken, känna glädje, skapa minnen och vara en del av världen. Resor – stora som små – kan stärka hälsan på flera plan.

 

Några fördelar med att resa

Att byta miljö, även för en kort stund, kan ge en positiv effekt på både den fysiska och den psykiska hälsan.

  • Mer rörelse gynnar hälsan – promenader, museibesök, naturupplevelser och små utflykter innebär ofta mer fysisk aktivitet än hemma. Det stärker balans, kondition och muskelstyrka.
  • Mental stimulans – nya intryck (syn, dofter, ljud och smaker) håller hjärnan aktiv och kan gynna den kognitiva hälsan. Vidare kan resor bidra till nya perspektiv och ibland få oss att reflektera över livet.
  • Minskad stress och ökad livsglädje – miljöombyte kan ge återhämtning, inspiration och en känsla av frihet. Detta skapar meningsfullhet – något att se fram emot, uppleva och minnas.
  • Stärkt självkänsla – att klara av en resa kan ge en känsla av självständighet och kompetens. Detta stärker känslan av att fortfarande vara en person med drömmar, intressen och möjligheter.

 

Social gemenskap – en av resandets största vinster

En av de viktigaste hälsoeffekterna av att resa som äldre handlar om gemenskap.

  • Resor skapar ofta naturliga möten och samtal.
  • Gruppresor eller föreningsutflykter kan minska ensamhet och isolering.
  • Att dela upplevelser med andra kan stärka relationer och resultera i nya vänskaper.
  • Resor kan stärka känslan av att vara delaktig i samhället.

Att fortsätta resa – på sina egna villkor – kan vara ett sätt att visa att livet fortsätter att vara rikt, levande och fullt av valmöjligheter.

 

Vad bör jag tänka på om jag vill ut och resa?

Allt fler äldre väljer att resa själva och det innebär att trygghetsaspekten blir allt viktigare. Även tillgängligheten är för många viktig, oavsett om de reser själva eller inte.

Om du vill göra resandet enklare är några tips att:

  • Välja boende och aktiviteter som är anpassade för olika funktionsnivåer.
  • Resa i grupp eller med en förening om det känns tryggare.
  • Planera in pauser, vila och flexibla dagar.
  • Använda hjälpmedel som rullator, gångstavar eller reseanpassade hjälpmedel.
  • Kolla upp försäkringar, mediciner och eventuella intyg i god tid (intygen ska helst vara på engelska).
  • Digitala verktyg kan underlätta planering – och många bibliotek erbjuder gratis digital hjälp.

 

Kan jag resa om min ekonomi är begränsad?

Ekonomin kan vara en begränsning, men det finns många prisvänliga alternativ:

  • Kolla efter seniorrabatter på tåg, bussar och museer.
  • Kolla efter kommunala aktiviteter och subventionerade utflykter.
  • Kolla efter resor via pensionärsorganisationer.
  • Kolla om det finns kortare dagsutflykter i ditt närområde.
  • Naturupplevelser är gratis – exempelvis parker, vandringsleder, sjöar mm.

 

Hur kan jag hitta resesällskap och gruppresor?

För dig som vill resa men inte har någon att resa med finns det några tips:

  • Pensionärsorganisationer erbjuder resor, utflykter och olika aktiviteter.
  • Studieförbund kan ordna temaresor, kulturresor och grupputflykter.
  • Kommuner erbjuder ofta senioraktiviteter, träffpunkter och ibland dagsresor.
  • Volontärmöjligheter kan kombineras med resor, exempelvis att hjälpa till på evenemang och olika kulturaktiviteter eller att hjälpa till i någon/några förening/föreningar.

 

Världen väntar på dig – vart vill du resa? 

Möjligheterna är många, så fundera över vart just du vill resa (när eller fjärran) och undersök vilka möjligheter som finns. Kom ihåg att du inte måste resa runt halva jordklotet, även mindre utflykter kan vara väldigt givande och hälsofrämjande!

 

 

Källor:

 

Folkhälsomyndigheten – Samma behov – andra förutsättningar

bucketlist.nu

PRO

SPF Seniorerna

60-plusbanken

1177 – Resa med läkemedel

1177 – Reseråd och vaccinationer

DigidelCenter

 

Små steg för ett friskare åldrande

Att leva ett långt och friskt liv handlar sällan om en enda stor förändring. Det handlar om många små och kloka val i vardagen. Ett av de viktigaste valen handlar om vad vi stoppar i oss, men också hur vi tillbringar våra dagar.

 

Det är många faktorer som påverkar vår hälsa och upplevda välbefinnande. Kosten, sömnen och att vi rör på oss regelbundet är några faktorer som påverkar oss i hög grad.

 

Satsa på en färggrann tallrik

Att äta rätt är viktigt under hela livet, inte minst på äldre dagar. Genom att äta bra mat får vi tillräckligt med energi och näring som stärker vår kropp och vårt välbefinnande. Genom bra kost kan vi även motverka sjukdomar och stärka vårt välmående.

 

För den som kan tugga och äta som vanligt är ett tips att fylla tallriken med färgglada grönsaker, bär och frukter. Krispigt, fräscht och varierat ger både näring och matglädje. En god olivolja kan lyfta smaken och bidra med nyttiga fetter, ett bra mått är att försöka få i sig tre matskedar varje dag. Om man vill kan man lägga till ekologisk C8 MCT-olja, ca 1–2 matskedar varje morgon i sitt te eller kaffe. C8 MCT-olja kallas även kaprylsyra, som är en fettsyra som tas upp extra snabbt av kroppen där den omvandlas till energigivande ketoner utan att lagras som fett, den utvinns ofta från kokosolja och bidrar till mer energi både för fysisk och mental prestation). Ekologiska varor är att föredra om det är möjligt, exempelvis när det kommer till kött, eller vildfångad fisk och skaldjur. Ät sedan i lugn och ro och tugga ordentligt för att underlätta matsmältningen, för en glad och lugn mage så att risken för problem med tarmen minskas.

 

För den som saknar tänder eller har svårt att tugga är tipset att i stället mixa favoritråvaror till näringsrika och goda smoothies som kan avnjutas i lugn och ro.

 

Frisk luft, rörelse och stimulans

Fysisk aktivitet och dagsljus gör underverk för kroppen och förbättrar också sömnen, vilket i sig är gynnsamt för hälsan. många äldre vittnar om hur en daglig promenad ger energi, bättre humör och en lugnare natt. Det är dock inte bara kroppen som behöver stimulans, utan även hjärnan. Ett tips är därför att läsa böcker och utmana sig själv så att hjärnan får arbeta. Detta kan också resultera i bättre nattsömn.

 

Vanliga näringsbrister hos äldre

När vi blir äldre förändras kroppens behov. Det är därför bra att vara uppmärksam på vanliga näringsbrister som många äldre upplever.

 

Det är vanligt att äldre får brist på:

  • Vitamin D
  • Omega-3
  • Goda tarmbakterier
  • Vätska (vätskebrist)
  • Vitamin B
  • Vitamin C

 

Att vara uppmärksam på eventuella näringsbrister kan göra stor skillnad för ork, immunförsvar och välbefinnande.

 

Några enkla vanor för att hälsosamt åldrande

Genom att förändra våra vanor till det bättre kan vi stärka vår hälsa och vårt välbefinnande.

 

Några tips är att:

  • Äta lagad mat från grunden varje dag
  • Variera kosten
  • Promenera dagligen – gärna flera korta turer
  • Styrketräna två gånger i veckan
  • Umgås och vara social
  • Göra något som man tycker om varje dag

 

Genom små steg kan vi uppnå stora vinster. Det är aldrig för sent att börja.

 

 

Källor:

 

Kurera

Svenskt kosttillskott

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.