Hela Sverige säger HEJ – Ordet som kan göra stor skillnad

Människan är en social varelse. Att känna gemenskap, bli sedd och ha människor omkring sig är grundläggande för vårt välbefinnande. Trots det är ensamhet idag ett växande samhällsproblem. Enligt SCB saknar omkring 700 000 svenskar en nära vän att prata med.

 

I en tid som präglas av ensamhet, polarisering och utanförskap vill initiativet Hela Sverige säger HEJ lyfta fram kraften i något så enkelt som ett hej. Ett vänligt tilltal kan vara det första steget mot nya relationer, ökad gemenskap och en känsla av att höra till. För den som känner sig ensam kan ett hej göra större skillnad än vi kanske tror.

 

Världshejardagen uppmuntrar till möten

Bakom initiativet står bland annat Nätverket Stoppa Ofrivillig Ensamhet, Hej Främling och Citypolarna. Kampanjen uppmärksammas särskilt den 21 november, då Världshejardagen (World Hello Day) infaller. Dagen är en internationell manifestation som uppmuntrar människor att säga hej till minst tio personer för att visa vikten av dialog, gemenskap och mänskliga möten.

 

Världshejardagen har uppmärksammats sedan 1973 och började som ett initiativ för att främja kommunikation mellan olika världsledare i syfte att undvika krig och konflikt, som ett svar på en väpnad konflikt. Sedan dess är det många i världen som har engagerat sig och ställt sig bakom initiativet, såväl världsledare som kungligheter och organisationer. Idag deltar människor i över 180 länder världen över.

 

Gemenskap byggs i vardagen

Budskapet bakom Hela Sverige säger HEJ är att de små vardagliga mötena spelar en viktig roll i arbetet mot ensamhet. Precis som det är viktigt att världsledare talar med varandra för att förebygga konflikter, är det viktigt att vi som medmänniskor vågar mötas i vardagen.

 

Ett leende, ett hej eller en kort pratstund kan bidra till att någon känner sig sedd, välkommen och inkluderad.

 

Mer än en kampanj

Hela Sverige säger HEJ är inte bara en engångsinsats kopplad till Världshejardagen. Målet är att skapa långsiktig samverkan mellan organisationer, initiativ och människor som vill motverka ensamhet och stärka social gemenskap.

 

Ambitionen är att kampanjen ska återkomma varje år och fungera som en plattform för erfarenhetsutbyte, samarbete och nya gemenskapsfrämjande initiativ. Förändring skapas när många små handlingar växer till en större rörelse.

 

Så nästa gång du möter någon i trapphuset, på bussen eller under promenaden – våga säga hej. Det är ett litet ord med stor kraft.

 

 

Källa:

Hela Sverige säger HEJ!

 

Existentiell hälsa – en viktig del av vårt välbefinnande

Vad är det egentligen som får oss att känna mening i livet? Vad ger oss styrka när livet känns svårt, och vad hjälper oss att känna samhörighet, trygghet och hopp? Dessa frågor handlar om det som brukar kallas existentiell hälsa.

 

Begreppet har under senare år fått allt större uppmärksamhet inom folkhälsoarbetet. Enligt Folkhälsomyndigheten är existentiell hälsa ett komplext begrepp men handlar övergripande om frågor som rör livets mening, våra relationer (såväl till oss själva som till andra), vår kontakt med naturen och känslan av att vara en del av något större. Även om det inte finns en enda gemensam definition, finns det en bred samsyn kring att dessa faktorer har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

 

Mer än frånvaro av sjukdom

När vi pratar om hälsa tänker många främst på fysisk och psykisk hälsa. Existentiell hälsa handlar däremot om hur vi upplever våra liv och vår plats i tillvaron. Det kan handla om att känna mening, hopp, sammanhang och tillhörighet, men också om att hantera livets stora frågor – som förändringar, motgångar, åldrande och döden.

Existentiell hälsa är något som kan se olika ut för olika människor. För vissa är familjen och nära relationer den viktigaste källan till mening. För andra kan det vara naturen, fritidsintressen, kultur, en religiös tillhörighet, andlighet, upplevelser (exempelvis genom resor), volontärarbete eller möjligheten att bidra till samhället.

 

Vad ger människor mening och livskraft?

När Folkhälsomyndigheten frågade allmänheten vad som ger livslust, mening och återhämtning återkom flera gemensamma teman. Naturen nämndes ofta som en plats för lugn, reflektion och återhämtning. Många beskrev också betydelsen av familj, vänner och andra sociala sammanhang där man känner sig sedd och accepterad.

Andra viktiga faktorer var fysisk aktivitet, kreativitet, kulturupplevelser, lärande, självutveckling, engagemang i föreningsliv och möjligheten att göra skillnad för andra människor. Flera uttryckte att känslan av att vara behövd och kunna bidra till något större än sig själv skapar mening i vardagen.

 

Relationer spelar stor roll

En tydlig slutsats från både allmänhetens svar och fördjupade intervjuer är att relationer är avgörande för den existentiella hälsan. Familj, vänner, arbetskamrater, föreningsgemenskaper och andra sociala nätverk bidrar till trygghet, stöd och känslan av sammanhang. Att bli accepterad för den man är lyfts fram som särskilt viktigt.

Samtidigt betonar många också värdet av egentid. Att ibland få vara ensam, reflektera eller bara vila från vardagens krav kan vara en viktig källa till återhämtning och balans.

 

Vad utmanar den existentiella hälsan?

Precis som det finns faktorer som stärker den existentiella hälsan finns det sådant som kan försvaga den. Tidsbrist, stress, ensamhet, ekonomisk osäkerhet och känslor av otillräcklighet nämns ofta som hinder för välmående. Även oro för samhällsutvecklingen, klimatförändringar, krig och andra globala kriser påverkar människors känsla av trygghet och framtidstro.

Många beskriver också att existentiella frågor blir särskilt aktuella vid livsförändringar, exempelvis sjukdom, förlust av en närstående eller i samband med åldrande. Då kan behovet av stöd, gemenskap och meningsskapande bli extra viktigt.

 

En viktig del av folkhälsan

Existentiell hälsa bör inte betraktas som något enskilt utan som kopplat till hälsan i stort, som både kan påverka och påverkas av både fysisk och psykisk hälsa och ohälsa. Av den anledningen kan det vara gynnsamt att inkludera existentiella perspektiv i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Genom att uppmärksamma frågor om mening, relationer, sammanhang och delaktighet kan samhället skapa bättre förutsättningar för både psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Genom att ge utrymme för reflektion, skapa möjligheter till gemenskap och värna människors behov av mening och sammanhang kan vi stärka hälsan på individnivå och samtidigt stärka folkhälsan på samhällsnivå.

 

 

Källa:

Folkhälsomyndigheten

Stärkt skydd mot övergrepp i äldreomsorgen – flera nya åtgärder på gång

Trygghet och respekt är grundläggande rättigheter för alla människor, oavsett ålder. Ändå förekommer våld, övergrepp och andra missförhållanden inom äldreomsorgen, vilket är oacceptabelt. Nu vill politikerna se en förändring. Riksföreningen Äldres Hälsa är partipolitiskt obundna men för samtidigt en intressepolitik, detta innebär att vi lyfter sakfrågor oavsett vilket parti som föreslår dem.

 

För att stärka skyddet för äldre har regeringen under 2026 genomfört och initierat flera åtgärder med fokus på ökad säkerhet, bättre kontroll av personal samt större inflytande för de äldre själva.

 

Skärpta kontroller av personal

Sedan den 1 mars 2026 har kommunerna fått ett tydligare lagstöd för att begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret innan någon anställs inom äldreomsorgen. Syftet är att förhindra att personer som kan utgöra en risk för äldre får arbete inom verksamheten.

 

Det förs också diskussioner om att göra sådana kontroller obligatoriska och att möjliggöra uppföljande kontroller även under pågående anställning.

 

Ökat inflytande för äldre

En av de mest uppmärksammade åtgärderna är en ny statlig utredning som ska undersöka hur äldre kan få rätt att välja, eller välja bort, kvinnlig eller manlig personal vid intima omsorgssituationer.

 

För många äldre handlar detta om integritet, trygghet och självbestämmande. Förslaget syftar även till att minska risken för övergrepp och stärka den enskildes känsla av säkerhet i vardagen.

 

Bättre rutiner för att upptäcka och förebygga övergrepp

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilket stöd som behövs för personer som utsatts för övergrepp och deras anhöriga. Myndigheten ska även utveckla nationella kunskapsstöd och rutiner som hjälper personal och chefer att upptäcka, förebygga och hantera missförhållanden.

 

Samtidigt har Brottsförebyggande rådet (Brå) fått i uppdrag att kartlägga brottsligheten inom äldreomsorgen för att skapa bättre kunskap om problemets omfattning och orsaker.

 

Förslag om hårdare straff

Det finns också politiska förslag om att skärpa straffen för omsorgspersonal som utnyttjar sin ställning för att begå övergrepp mot äldre. Bland annat har det föreslagits att våldtäkter mot äldre i beroendeställning oftare ska bedömas som grova brott och att möjligheten till straffrabatter ska begränsas.

 

Satsningar på kompetens och kvalitet

Utöver de direkta trygghetsåtgärderna genomförs satsningar på kompetensutveckling inom äldreomsorgen. Genom en förlängning av Äldreomsorgslyftet och skärpta språkkrav ska personalens kompetens stärkas, vilket kan bidra till både högre kvalitet och ökad trygghet för äldre.

 

Ny utredning ska lämna förslag senast 2027

Den utredning som nu tillsatts har ett brett uppdrag att se över hur tryggheten inom äldreomsorgen kan stärkas ytterligare. Bland annat ska den:

 

  • föreslå hur äldre kan få större inflytande över vem som utför omsorgsinsatser,
  • analysera hur övergrepp och missförhållanden kan förebyggas, upptäckas och hanteras,
  • undersöka om personalens utbildning behöver utvecklas,
  • lämna förslag på nya lagändringar och andra åtgärder för ökad säkerhet.

 

Utredningens resultat ska redovisas senast i juni 2027.

 

Ett viktigt steg för en tryggare äldreomsorg

De nya åtgärderna visar att frågan om äldres trygghet får allt större uppmärksamhet. Registerkontroller, förbättrade rutiner, ökad valfrihet och satsningar på kompetens är exempel på insatser som kan bidra till att förebygga övergrepp och stärka äldres rätt till en trygg och värdig omsorg.

 

Att känna sig säker, respekterad och lyssnad på ska vara en självklarhet, även när man är beroende av stöd och omsorg från andra. Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar därför den tillsatta utredningen och inväntar med intresse dess resultat.

 

 

Källor:

Regeringskansliet – Regeringen stärker tryggheten och säkerheten för äldre

Regeringskansliet – Tydligt lagstöd för registerkontroller i äldreomsorgen inför anställning

Moderaterna

Regeringskansliet – Äldre ska få välja mellan manlig eller kvinnlig hemtjänst

Regeringskansliet – Rättsliga dokument 

Regeringskansliet – Uppdrag till Socialstyrelsen att stärka förutsättningarna att förebygga och upptäcka våld eller andra övergrepp inom äldreomsorgen

 

 

 

 

 

Fler äldre får fast omsorgskontakt men utmaningar kvarstår

Socialstyrelsens senaste undersökning av läget i äldreomsorgens verksamheter 2026 visar flera positiva utvecklingar, men också områden som behöver fortsatt uppmärksamhet. Bland annat får fler äldre inom hemtjänsten erbjudande om en fast omsorgskontakt, samtidigt som fasta omsorgskontakter och sjuksköterskor på särskilda boenden får ansvar för allt fler personer.

 

En fast omsorgskontakt fungerar som en trygg och kontinuerlig kontaktperson för den äldre och kan bidra till ökad delaktighet, bättre kommunikation och större trygghet i vardagen. Du kan läsa mer här.

 

Fler får en egen omsorgskontakt i hemtjänsten

Andelen äldre personer med hemtjänst som erbjuds en fast omsorgskontakt har ökat från 74 procent år 2024 till 77 procent år 2026. Även andelen som tackar ja till erbjudandet har ökat, från 69 till 72 procent.

Det är en positiv utveckling som visar att allt fler äldre ser värdet av att ha en person som känner till deras behov och situation. Samtidigt har antalet personer som varje omsorgskontakt ansvarar för ökat. I genomsnitt ansvarar en omsorgskontakt nu för 5,05 hemtjänsttagare, jämfört med 4,66 hemtjänsttagare år 2024.

Homan Amani är utredare på Socialstyrelsen och ser positivt på att allt fler äldre erbjuds fast omsorgskontakt, men menar samtidigt att det är viktigt att de fasta omsorgs-kontakterna inte ansvarar för allt för många personer. Arbetsbelastningen behöver vara rimlig.

 

Mer individanpassad omsorg

Fler verksamheter har idag rutiner för att samverkan med anhöriga för att få en bättre förståelse för den äldres särskilda behov. Sedan 2019 har andelen särskilda boenden med sådana rutiner ökat från 48 till 54 procent. Inom hemtjänsten har ökningen varit ännu större, från 44 till 56 procent.

När anhöriga involveras på ett genomtänkt sätt kan det bidra till en mer personcentrerad omsorg där den äldre får större möjlighet att leva sitt liv utifrån egna förutsättningar och önskemål. Enligt utredare Homan Amani är samverkan med anhöriga och dokumentation är viktiga delar i ett mer individanpassat arbetssätt.

 

Färre sjuksköterskor per boendeplats

Samtidigt visar resultaten en mindre positiv utveckling när det gäller tillgången till sjuksköterskor på särskilda boenden.

År 2019 ansvarade en sjuksköterska för drygt 21 personer på vardagar. År 2026 har siffran ökat till nästan 23 personer per sjuksköterska.

Tillgången till sjuksköterskor är en viktig del av kvaliteten och säkerheten i vården på särskilda boenden. När varje sjuksköterska ansvarar för fler personer kan det påverka möjligheterna att ge stöd, förebygga hälsoproblem och följa upp individuella behov.

 

Bättre innemiljöer för äldre

Det finns också ljuspunkter när det gäller de fysiska miljöerna på särskilda boenden. Andelen boenden som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för en stödjande innemiljö har ökat från 19 procent år 2019 till 29 procent år 2026.

Det handlar bland annat om tydlig skyltning, genomtänkta färgkontraster och miljöer som gör det lättare att orientera sig. Sådana anpassningar kan vara särskilt viktiga för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom.

När det gäller utemiljöerna har utvecklingen däremot varit begränsad och få förändringar har skett under de senaste åren.

 

En utveckling med både framsteg och utmaningar

Socialstyrelsens undersökning visar att äldreomsorgen på flera områden rör sig mot en mer personcentrerad och individanpassad omsorg. Fler äldre får möjlighet till en fast omsorgskontakt, anhörigas kunskap tas i större utsträckning tillvara och innemiljöerna på särskilda boenden förbättras.

Samtidigt behöver utvecklingen följas noggrant. Ökad arbetsbelastning för omsorgskontakter och sjuksköterskor riskerar att påverka kvaliteten i omsorgen. För att möta framtidens behov krävs därför fortsatta satsningar på både personal och arbetsmiljö, så att äldre kan få den trygghet, kontinuitet och omsorg som de har rätt till.

 

Information om undersökningen

Det är 1796 av 2098 hemtjänstverksamheter och 1915 av 2158 särskilda boenden som deltagit i undersökningen. Svaren har lämnats av verksamhets- och enhetschefer.

 

 

Källa:

Socialstyrelsen

 

 

Bättre äldreomsorg med bättre förutsättningar för vikarier

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Samtidigt som antalet personer över 85 år förväntas öka kraftigt de kommande åren har många kommuner svårt att både rekrytera och behålla personal. I denna verklighet spelar vikarier en avgörande roll då ungefär en femtedel av alla kommunalt anställda inom äldreomsorgen är vikarier. Nu har det dock kommit en studie som visar att vikarierna inom äldreomsorgen behöver bättre förutsättningar för att omsorgen ska bli trygg och kvalitativ.

 

En ny studie från Högskolan i Gävle, där 16 chefer inom kommunal äldreomsorg intervjuats, visar att tillfällig personal är en nödvändig del av verksamheten. Men studien pekar också på att vikarier behöver bättre förutsättningar för att kunna bidra till en trygg och kvalitativ omsorg.

 

Kontinuitet skapar trygghet

Äldreomsorgen är en verksamhet som pågår dygnet runt, året om. Därför är vikarier ofta avgörande för att verksamheten ska fungera. Men när nya personer ständigt kommer in i verksamheten kan det påverka både arbetsgrupperna och kontinuiteten för de äldre.

Enligt forskarna i studien lyfter nästan alla chefer fram vikten av att samma vikarier återkommer till verksamheten. När vikarier får möjlighet att lära känna arbetsplatsen, kollegorna och de äldre som får omsorg byggs både kompetens och trygghet upp över tid.

 

Vikariepooler kan vara en del av lösningen

Ett av förslagen som lyfts fram i studien är att utveckla vikariepooler. Tanken är att samma personer ska återkomma till samma eller liknande arbetsplatser i stället för att ständigt skickas till nya verksamheter.

 

Cheferna betonar också betydelsen av en bra introduktion och att enhetschefer får större inflytande över rekryteringen. På så sätt kan vikarierna bli en mer integrerad och långsiktig del av verksamheten.

 

Samtidigt framhålls att äldreomsorgen ser olika ut beroende på verksamhet och geografiska förutsättningar. Behoven inom hemtjänsten skiljer sig från dem på särskilda boenden, och lösningar som fungerar i städer passar inte alltid i glesbygd. Därför behöver beslut om bemanning ofta fattas nära den verksamhet där de ska genomföras.

 

Förändrade omsorgsbehov kräver nya lösningar

Människor bor idag kvar hemma längre än tidigare. När äldre väl flyttar till ett särskilt boende sker det ofta senare i livet och med mer komplexa vård- och omsorgsbehov.

 

Denna utveckling ställer högre krav på personalens kompetens. Flera av de intervjuade cheferna menar därför att äldreomsorgen behöver se över arbetsfördelningen och skapa nya yrkesroller. Ett exempel är servicepersonal som kan utföra arbetsuppgifter som inte kräver omsorgsutbildning. Det skulle kunna frigöra tid för undersköterskor och annan omsorgspersonal att fokusera på sina kärnuppgifter.

 

Rätt kompetens på rätt plats

Diskussionen om framtidens äldreomsorg handlar ofta om behovet av fler medarbetare. Men studien visar att frågan är mer komplex än så. Det handlar inte bara om att bli fler, utan också om att säkerställa rätt kompetens på rätt plats.

 

För att möta framtidens utmaningar behöver äldreomsorgen både attrahera och behålla personal, skapa kontinuitet och utveckla organisationen utifrån de förändrade behov som finns. Att ge vikarier bättre förutsättningar kan vara en viktig del av lösningen.

 

Information om studien

Forskarna intervjuade 16 chefer på fyra organisatoriska nivåer inom kommunal äldreomsorg i en svensk kommun. Hemtjänst och särskilda boenden ingick.

I studien undersöktes chefernas erfarenheter och uppfattningar. Den mätte inte hur olika bemanningslösningar faktiskt påverkar exempelvis vikariernas prestationer eller omsorgens kvalitet.

Studien ingår i forskningsprogrammet FlexA FLOC – Flexibelt arbete: möjligheter och utmaningar och har finansierats av Forte. Intervjuerna genomfördes 2023.

 

 

 

Källor:

 

Forskning.nu

 

Vetenskaplig artikel

Åldersvänliga städer

Vi lever längre än någonsin, sett ur ett internationellt perspektiv, och andelen äldre i befolkningen ökar snabbt. År 2030 beräknas en fjärdedel av invånarna i höginkomstländer vara över 60 år. Det är en enorm samhällsförändring – och en möjlighet. För när vi bygger städer som fungerar för äldre, bygger vi samtidigt städer som fungerar bättre för alla.

 

Ett åldersvänligt samhälle tar hänsyn till olika personers förmågor och det gör samhället tillgängligt för fler. En hållbar stadsutveckling kan även bidra både till ekonomisk tillväxt och att sociala ojämlikheter minskar.

 

Varför behövs åldersvänliga samhällen?

Ett åldersvänligt samhälle är ett samhälle där människor kan leva ett gott liv ända upp i hög ålder. Det handlar om trygghet, tillgänglighet och möjligheten att fortsätta vara delaktig i samhället. När miljöer utformas med hänsyn till olika förmågor blir de mer inkluderande för alla – barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning, nyinflyttade och äldre.

 

Det är också en fråga om hållbarhet. Socialt hållbara städer minskar ojämlikhet, stärker folkhälsan och bidrar till ekonomisk utveckling. Att planera för en åldrande befolkning är därför inte bara omtanke – det är smart samhällsbyggande.

 

WHO:s globala nätverk

För att stödja kommuner i detta arbete startade WHO år 2010 ett internationellt nätverk för åldersvänliga städer. I dag ingår över 1 700 städer i cirka 60 länder.

 

Tolv svenska kommuner är med i detta nätverk och dessa är:

 

  • Botkyrka
  • Gävle
  • Göteborg
  • Hallstahammar
  • Karlstad
  • Kristianstad
  • Malmö stad
  • Stockholm
  • Söderhamn
  • Upplands-Bro
  • Uppsala
  • Östersund

 

Genom nätverket kan kommuner lära av varandra, dela erfarenheter och utveckla strategier för att skapa bättre livsmiljöer för äldre. Syftet är att förbättra städernas fysiska och sociala miljöer för att skapa bättre platser att åldras på.

 

Hur skapar man ett åldersvänligt samhälle?

Det viktigaste steget är att lyssna. Ingen kan beskriva äldres behov bättre än äldre själva. Kommuner som vill arbeta åldersvänligt behöver därför kontinuerligt bjuda in äldre invånare – genom intervjuer, enkäter, workshops eller deltagande i arbetsgrupper.

 

Lyssnandet måste även följas av handling. Det krävs politisk vilja, långsiktighet och att hela kommunen ser frågan som en helhet. Äldres livsvillkor berör allt från bostäder och trafik till kultur, hälsa och digital delaktighet.

 

Vad är viktigt för äldre?

Äldre personer uttrycker ofta samma grundläggande behov som alla andra: Trygghet, god vård, en bra bostad och möjligheten att röra sig fritt. Men också sådant som ger livet mening: Att få lära sig nytt, vara del av ett sammanhang, bidra, fatta beslut och behålla relationer.

 

Att fortsätta bli sedd som den man är, oavsett ålder, är avgörande. Ålderism – fördomar om äldre – riskerar att begränsa människors möjligheter långt innan kroppen gör det.

 

WHO:s åtta fokusområden

För att hjälpa kommuner att arbeta strukturerat har WHO definierat åtta områden som tillsammans skapar ett åldersvänligt samhälle:

 

  • Utemiljöer och byggnader
  • Kollektivtrafik och vägar
  • Bostäder
  • Social delaktighet
  • Respekt och social inkludering
  • Arbete, sysselsättning och inflytande
  • Kommunikation och information
  • Samhälls- och hälsovårdstjänster

 

Ett samhälle där alla får plats

Att bygga åldersvänliga samhällen är i grunden att bygga mänskliga samhällen. När vi planerar för att människor ska kunna leva ett gott liv hela vägen upp i hög ålder skapar vi miljöer som är mer inkluderande, mer hållbara och mer levande. Det är ett arbete som kräver mod, lyhördhet och långsiktighet – men vinsterna är stora. För ett samhälle där äldre mår bra är ett samhälle där alla mår bättre.

 

Källa:

Myndigheten för delaktighet

 

 

Suicidprevention – stödinsatser

När det kommer till suicidprevention är det viktigt att känna till både riskfaktorer och skyddsfaktorer. Utöver sådant som den som mår dåligt själv kan göra för att lindra sin smärta är det också mycket som samhället kan göra för att hjälpa personer som mår dåligt.

 

Skyddsfaktorer för suicid handlar inte enbart om individens inre styrkor utan även om omgivningen runt individen – i form av möjligheten till stöd, struktur och tillgänglig vård. Du kan läsa mer om skyddsfaktorer här.

 

Vad kan samhället göra?

För att minska suicidalitet bland äldre krävs ett brett samhällsansvar. Några viktiga områden som framkommer inom forskningen är följande:

 

  • Stärka vårdens förmåga att upptäcka och behandla psykisk ohälsa – Det handlar om vikten av att utbilda personal i primärvården, vilket beskrivs som en av de mest effektiva insatserna. Att tidigt identifiera riskfaktorer, screena för depression och remittera vidare vid behov är avgörande. Samarbete mellan flera vårdgivare är också betydelsefullt för att minska risken för suicidalt beteende.

 

  • Utbilda nyckelpersoner i samhället – Det här handlar om samhällsbaserade program för att utbilda personer i äldres närhet så att dessa kan känna igen tecken på psykisk ohälsa, ensamhet och beroendeproblematik. Det kan handla om hemtjänstpersonal, frivilliga (volontärer), föreningsengagerade eller andra som möter äldre i vardagen.

 

  • Skapa fler sociala sammanhang – Det här handlar om vikten av gruppaktiviteter som exempelvis samtalsgrupper för äldre, då detta kan minska isolering och stärka såväl de psykiska som de sociala skyddsfaktorerna. Regelbundna gruppterapisessioner har visat god effekt i forskningsstudier.

 

  • Stöd till anhöriga – Denna punkt lyfter vikten av anhöriga och stöd till dessa då anhöriga spelar en viktig roll när det kommer till att upptäcka förändringar i äldres mående. Program och utbildning som ger anhöriga kunskap och stöd minskar belastningen och ökar tryggheten.

 

  • Tillgängliga stödlinjer och digitala mötesplatser – Det här handlar om vikten av telefonrådgivning för äldre i riskzon för suicid och digitala mötesplatser – dessa kan vara livsviktiga, särskilt för de som har svårt att ta sig till fysiska aktiviteter.

 

  • Riktade insatser i områden med höga suicidtal – Den här punkten lyfter vikten av breda samhällsbaserade insatser, framför allt i områden där suicidtalen är höga. Det kan handla om screening, utbildning av personal och hänvisning till behandling samt gruppaktiviteter för äldre. Dessa insatser kan göra stor skillnad.

 

Hur kan vi minska äldres suicidalitet?

Suicidtalen ökar med stigande ålder och är enligt statistiken högst bland äldre män. Så vad kan vi då göra åt saken? Som inom många andra områden välkomnas även här mer forskning. Med det sagt finns det ändå mycket som vi redan nu vet har effekt. Något av det viktigaste som vi kan göra för att minska äldres suicidalitet är att identifiera vilka riskfaktorer som finns och även att ta fram effektiva suicidpreventiva insatser. Om vi lyckas med det kan vi rädda många liv!

 

 

 

 

Källor:

 

Folkhälsomyndigheten – Riskfaktorer och förebyggande insatser för suicidförsök och suicid bland äldre

Folkhälsomyndigheten – Utblick folkhälsa

Suicidprevention – Skyddsfaktorer

Äldre personer bär ofta på en livstid av erfarenheter som kan fungera som en buffert när livet skakar. Samtidigt visar forskningen att vissa faktorer ökar risken för suicidalt beteende – framför allt depression, behandling med psykofarmaka, psykisk sjukdom och svår somatisk sjukdom. Därför blir skyddsfaktorerna extra viktiga för att förhindra att fler äldre dör i suicid.

 

Det finns flera riskfaktorer för suicid och den största riskfaktorn för suicid hos äldre är depression. Du kan läsa mer om olika riskfaktorer här. För att stärka det suicidpreventiva arbetet är det viktigt att både minska och förebygga riskfaktorerna för suicid och samtidigt att stärka skyddsfaktorerna.

 

Vad menas med suicidalitet?

Suicidalitet kan betraktas som ett övergripande begrepp för suicidtankar (självmordstankar), suicidförsök (självmordsförsök) och suicid (självmord).

 

Depression och behandling med psykofarmaka är de starkaste riskfaktorerna för suicidförsök medan manligt kön och psykisk eller svår somatisk sjukdom är starkast förknippade med suicid bland äldre.

 

Viktiga skyddsfaktorer

Depression är den starkaste riskfaktorn för suicidförsök hos äldre och med tanke på detta så är det viktigt med screening (för att upptäcka psykisk ohälsa/depression) och behandling av psykisk ohälsa (framför allt depression).  Men det finns även andra skyddande faktorer som stärker äldres psykiska välbefinnande och som därmed även de är viktiga skyddsfaktorer.

 

Forskning visar att skyddsfaktorer inte bara handlar om individens inre styrkor utan också om att omgivningen erbjuder stöd, struktur och tillgänglig vård.

 

Några värdefulla skyddande faktorer för att stärka den psykiska hälsan är:

 

  • Sociala relationer och gemenskap (exempelvis gruppaktiviteter) – Socialt stöd är kopplat till minskad risk medan ensamboende och förlust av partner är kopplat till ökad risk.

 

  • Psykologiska faktorer – Hoppfullhet, mening och livstillfredsställelse fungerar som ett skydd genom att stärka det psykiska välbefinnandet medan låg resiliens (motståndskraft) och hopplöshet ökar risken.

 

  • Tillgång till vård och kontinuerlig uppföljning – Program som följer upp depressiva symtom, social situation och läkemedelsbiverkningar har visat god effekt.

 

  • Utbildning för äldre och anhöriga – Kunskap om psykisk ohälsa och suicid gör det lättare att upptäcka varningssignaler och att söka hjälp.

 

  • Terapeutiska insatser – Både problemlösningsterapi och interpersonell terapi (skräddarsydda terapisamtal utifrån den äldres behov) har visat sig kunna minska suicidtankar hos äldre.

 

Det går att förebygga suicid

Suicid går att förebygga – genom kunskap, mod, närvaro och samarbete. Om vi vågar möta äldre i deras livsberättelser, vågar lyssna på det som är svårt och lyckas stärka det som ger mening så kan vi bygga ett samhälle där fler får möjlighet att välja livet.

 

 

Källa:

Folkhälsomyndigheten

 

 

 

Vad kan man göra när man mår dåligt?

Det är högst mänskligt att ibland må dåligt, men om ditt mående börjar påverka hur du fungerar i vardagen så kan det vara dags att söka hjälp. Några tecken kan vara att du känner dig nedstämd, har svårt att sova eller saknar energi till saker som du vanligtvis tycker om.

 

När man mår dåligt är det vanligt att uppleva känslor av hopplöshet, koncentrations-svårigheter och/eller brist på motivation inför olika saker. Det kan även vara svårt att känna glädje inför sådant som tidigare upplevts som givande.

 

Hur vet man när det är dags att söka hjälp?

Om du svarar ”ja” på flera av följande frågor kan det vara bra att söka hjälp:

 

  • Har du en känsla av hopplöshet eller oro?
  • Upplever du en trötthet och brist på energi?
  • Har du koncentrationssvårigheter?
  • Besväras du av sömnproblem?
  • Upplever du ångest och rastlöshet?
  • Har du tappat intresse för saker som du tidigare tyckt om?

 

Om du beslutar dig för att söka hjälp kan ett första steg vara att våga berätta för någon om hur du mår – varje litet steg kan göra stor skillnad. Fler tips redogör vi för nedan.

 

7 tips att komma ihåg

Suicide Zero är en ideell förening som grundades 2013 och som arbetar för att påverka politiker och beslutsfattare att genomföra insatser som kan rädda liv genom suicidprevention. Suicide Zero har tagit fram sju tips som den som mår dåligt kan följa:

  1. Ta ett första litet steg – Det första tipset handlar om att våga berätta för någon om hur du mår. Det här är viktigt för att du inte ska riskera att fastna i en bubbla där dina egna övertygelser och tankar tar överhanden. När vi mår dåligt tenderar vi nämligen att låta negativa tankar ta över och då är det lätt att tro att situationen inte kan förändras eller att problem aldrig kan lösas. Genom att berätta för någon annan hur du mår (även om du inte berättar allt som du känner) så kan den negativa bubblan spräckas.

  1. Medmänskligt stöd – Det andra tipset handlar om medmänskligt stöd. Genom att våga berätta för någon om ditt mående kan du få distans till ditt negativa tankemönster och se dig själv utifrån. Om det känns svårt att prata med en vän kan ett första steg vara att kontakta en stödlinje anonymt. Ibland kan det vara lättare att prata med någon som vi inte känner, som inte står oss nära. Det kan även vara ett bra sätt att öva sig på att uttrycka sig om sitt mående, för att det därefter kan bli lättare att berätta för en vän eller anhörig om sitt mående.

  1. Skifta perspektiv – Det tredje tipset är att skifta perspektiv, vilket brukar bli lättare när vi berättar för någon om vårt mående. Genom att skifta perspektiv får du en chans att se dig själv utifrån. Personen som du berättar om ditt mående för får även möjlighet att bidra med egna kunskaper och erfarenheter som kan vara hjälpsamma för dig. Ofta kan vi med stöd från andra se att våra tankar och känslor inte nödvändigtvis är sanna och eviga – de finns där, men du behöver låta dem definiera dig.

  1. Formulera problem – Det fjärde tipset handlar om att formulera problemen som du upplever. När du berättar för någon om hur du mår behöver du sätta ord på och beskriva vad du upplever som problematiskt. Det här gör problemen mer konkreta och därmed ofta möjliga att lösa, eller åtminstone få hjälp med att lösa även om det får ske i små steg (ett i taget).

  1. Att hitta tillbaka – Det femte tipset handlar om att hitta tillbaka till det som du tidigare har varit intresserad av. När vi fastnar i negativa tankemönster under en längre tid tar det mycket av vår energi, det är tröttande och hämmande. Vi blir till sist utmattade, och då är det svårare för oss att se vad vi tidigare tyckte var värdefullt i livet. Om du pratar med någon kan ni tillsammans gå igenom vad du gillade att göra tidigare och hur du stegvis kan hitta tillbaka till det. Kanske är det också möjligt att göra något som du tidigare tyckte om att göra på ett nytt sätt?

  1. Ha självmedkänsla – Det sjätte tipset handlar om att ha självmedkänsla. När vi mår dåligt är vi ofta mer dömande mot oss själva än vad vi skulle vara mot en vän eller någon annan. I dessa lägen är det bra att vända på perspektivet och påminna oss själva om hur vi skulle möta en närstående som mår dåligt eller någon annan som har det svårt. När du berättar för någon om hur du mår blir det lättare att upptäcka den här typen av nedvärderande förhållningssätt, och därmed ge dig själv möjlighet att börja vara snällare mot dig själv.

  1. Professionellt stöd – Det sista och sjunde tipset handlar om vikten av att söka professionell hjälp om du får tankar om att skada dig själv eller att ta ditt liv. Om det känns övermäktigt att göra det själv kan du be någon i din närhet om hjälp.

 

Hit kan du vända dig

Det finns flera stödlinjer som du kan kontakta och du kan vara anonym. Här är exempel på bra stödlinjer:

 

Hjälplinjen – öppet dygnet runt, alla dagar, tel. 90 390

Självmordslinjen – öppet dygnet runt, varje dag, tel. 90 101

Äldrelinjen – öppet vardagar kl.08.00–19.00, helger 10.00–16.00, tel. 020-22 22 33

Jourhavande präst – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00 via 112

Jourhavande medmänniska – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00, tel. 08-702 16 80

SOS-linjen – öppet vardagar kl.13.00–21.00, helger kl.16.00–21.00, tel. 0771-800 650

Regnbågslinjen – för HBTQIA+ personer och deras närstående. Öppet tisdagar och torsdagar kl. 18.00–21.00, tel. 0770-55 00 10

SOS alarm – om situationen är akut, tel. 112

SPES – för efterlevande anhöriga, öppet alla dagar tel. 19.00–22.00, tel. 020-18 18 00

 

 

Källor:

Suicide Zero

Karolinska Institutet

 

 

 

Riskfaktorer för suicid och tidiga tecken

Varje år mister omkring 1500 personer i Sverige livet till följd av suicid, av dessa är cirka 340 äldre personer. Bakom siffrorna finns människor som ofta har kämpat länge med psykisk ohälsa, livskriser eller en känsla av att stå helt ensamma i sin smärta. För alla inom vård och omsorg, eller anhöriga som har någon i sin närhet som lider av psykisk ohälsa, kan det vara avgörande att känna till riskfaktorer och tidiga signaler för att kunna ge stöd i tid.

 

Det finns flera riskfaktorer för suicid och vi tänkte i detta blogginlägg ta upp några som ofta är särskilt viktiga för äldre.

 

Viktiga riskfaktorer

Här nedan är några vanliga riskfaktorer för suicid:

  • Psykisk ohälsa – särskilt depression, ångest och beroende.
  • Tidigare suicidförsök – en av de starkaste riskfaktorerna.
  • Suicid i nära omgivning – att vara efterlevande till någon som har avslutat sitt liv genom suicid medför en ökad risk.
  • Svåra livshändelser – exempelvis separationer, dödsfall eller ekonomiska problem.
  • Somatisk sjukdom – svår eller livshotande sjukdom kan skapa djup hopplöshet.
  • Social sårbarhet – brist på nätverk, utsatthet eller upplevd ensamhet.

 

När livet förändras – kritiska livsomställningar

Många äldre går igenom stora livsförändringar som kan rubba känslan av trygghet och mening. Vi har alla en biologiskt medfödd sårbarhet som ser olika ut. Det är därför inte omställningens grad som avgör hur den påverkar individen utan den individuella upplevelsen.

 

Vanliga livsomställningar som kan leda till kriser är:

  • Pensionering – förslut av yrkesidentitet och socialt sammanhang, och ibland även förlust av en ekonomisk trygghet.
  • Allvarlig sjukdom eller diagnos – det här kan väcka tankar om döden och skapa en känsla av att tappa fotfästet. Kronisk smärta kan bli så svår att bära att tillvaron kan upplevas som outhärdlig.
  • Separation eller dödsfall – förlust av en livspartner eller annan nära relation kan resultera i djup sorg och påtaglig ensamhet.

Under perioder när livet förändras på ett påtagligt sätt är det extra viktigt att vi ser och uppmärksammar varandra, tar kontakt och erbjuder stöd innan krisen blir övermäktig.

 

Hur kan psykisk ohälsa och självmordstankar yttra sig?

Nästan alla som har självmordstankar är deprimerade. Depression kan yttra sig genom:

  • Känslor av hopplöshet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Sömnproblem
  • Brist på energi
  • Minskat intresse för sådant som tidigare varit meningsfullt
  • Hos äldre kan depression även ”sätta sig” i kroppen och ge uttryck i form av fysiska besvär (smärta och värk)

Det här leder ofta till att den som mår dåligt isolerar sig, kanske har negativa tankar om sig själv och kanske till och med bär på en känsla av att vara en börda för sin omgivning. Ibland går det så pass långt att den som mår dåligt upplever att det inte finns någon annan väg ut än självmord – men det finns alltid hjälp att få.

 

Tidiga tecken att vara uppmärksam på

Vad kan då du som har någon i din närhet som mår dåligt vara uppmärksam på? Några viktiga tidiga tecken kan vara:

  • Beteendeförändringar – personen drar sig undan, slutar delta i sociala aktiviteter eller blir ovanligt lynnig, ledsen eller tillbakadragen.
  • Verbala ledtrådar – uttryck för hopplöshet, värdelöshet eller tankar om döden, direkt eller indirekt.
  • Förändrad sömn och aptit – uttalade sömnsvårigheter eller drastiska förändringar i matvanor.
  • Riskfyllt eller självdestruktivt beteende
  • Plötsligt lugn – vissa kan verka ovanligt harmoniska precis innan ett planerat suicidförsök, efter en period av djup kris.
  • Avsked – personen börjar ta avsked, ordna upp ägodelar eller ge bort saker.

 

Våga se, våga fråga och våga stötta

Det viktigaste som vi kan göra när någon i vår närhet mår dåligt är att våga ta kontakt när vi ser förändringar hos personen. Att våga fråga hur personen mår, våga lyssna utan att döma och hjälpa till att söka stöd kan vara avgörande. Suicid är aldrig en oundviklig utgång – tidig omtanke kan rädda liv.

 

Hit kan du vända dig

Om du själv bär på självmordstankar kan du hitta viktig information här.

Det finns även flera hjälp- och stödlinjer som man kan kontakta om man själv mår dåligt eller om man är anhörig till någon som mår dåligt – några viktiga hjälplinjer är följande:

Hjälplinjen – öppet dygnet runt, alla dagar, tel. 90 390

Självmordslinjen – öppet dygnet runt, varje dag, tel. 90 101

Äldrelinjen – öppet vardagar kl.08.00–19.00, helger 10.00–16.00, tel. 020-22 22 33

Jourhavande präst – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00 via 112

Jourhavande medmänniska – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00, tel. 08-702 16 80

SOS-linjen – öppet vardagar kl.13.00–21.00, helger kl.16.00–21.00, tel. 0771-800 650

Regnbågslinjen – för HBTQIA+ personer och deras närstående. Öppet tisdagar och torsdagar kl. 18.00–21.00, tel. 0770-55 00 10

SOS alarm – om situationen är akut, tel. 112

SPES – för efterlevande anhöriga, öppet alla dagar tel. 19.00–22.00, tel. 020-18 18 00

 

 

 

Källor:

Suicide Zero

Socialstyrelsen

Karolinska Institutet

Folkhälsomyndigheten

Vårdguiden 1177

 

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.