Musik gör oss lyckliga och nu vet vi varför
University of Turku och Turku PET centre har nyligen publicerat en studie där det framkommer att när vi lyssnar på vår favoritmusik så påverkas hjärnans opioidreceptorer. Detta är förklaringen till varför musik kan ge intensiva lyckokänslor och till och med gåshud.
Det är sedan tidigare känt att hjärnans opioidreceptorer påverkas av njutningsfulla aktiviteter som relaterar till vår överlevnad såsom att äta eller att ha samlag, men nu framkommer alltså att även musik aktiverar dessa receptorer.
Vid studien användes PET (Positronemissionstomografi) – en bildteknik som används för att studera processer och funktioner i olika organ och områden i kroppen. Bildtekniken visade att när studiedeltagarna fick lyssna på sin favoritmusik, så utsöndrades opioider i flera områden i hjärnan som förknippas med välmående och njutning. Vesa Putkinen, en av forskarna vid projektet, förklarar att detta innebär att vi för första gången någonsin får en faktisk förklaring till varför vi ofta blir lyckliga av musik.
När hjärnans opioidreceptorer aktiveras så lindras även smärta. Detta är intressant då det innebär att musik skulle kunna användas vid smärtbehandling.
Musik inom demensvården
En lång rad forskningsstudier visar att musik ökar livsglädjen och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Musik underlättar kontakt, väcker minnen, skapar glädje och gemenskap. Men alltför sällan används musik som vårdåtgärd, utan musik används oftast mest som kulturell aktivitet. Genom att använda musik som omvårdnadsinsats inom demensvården så skulle välbefinnandet kunna öka både hos de äldre men även hos deras vårdgivare.
Under 2012 – 2014 pågick det intressanta projektet Musik som omvårdnad på demensboende. Projektet har nu några år på nacken men är lika aktuellt än idag.
Projektets syfte var att skapa riktlinjer för hur personal inom demensvården kan använda sig av musik i sitt dagliga arbete. Under projektet samarbetade en musikterapeut med personal och äldre på tre demensboenden. Personalen fick dels lära sig att använda sina egna röster för att skapa trygghet och kontakt men också att välja inspelad musik på ett medvetet och personcentrerat sätt. Det gällde att lära sig att använda rätt musik till rätt person vid rätt tillfälle.
Projektet visade att när musik användes på det sättet så väckte och bevarade musiken de äldres livsberättelser. När de äldre fick höra musik som betydde något speciellt så fick de kontakt med dem de en gång var.
Riksföreningen Äldres Hälsa anser att detta är viktiga insikter som vi hoppas kan implementeras inom demensvården i större utsträckning framöver än vad som görs idag.
Källor:
