Dagverksamhet som hälsofrämjande arena
Åldersgruppen 60+ är just nu den grupp som växer snabbast av alla åldersgrupper. Detta innebär helt nya sätt att tänka kring åldrande och det behov av service som en åldrande befolkning behöver.
Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 2015 aktivt arbetat med att utveckla en policy som stöder ett aktivt och hälsosamt åldrande. Detta innebär en optimering av hälsofrämjande aktiviteter för äldre och ett tillgängliggörande av dessa aktiviteter så att så många som möjligt kan åldras med en bibehållen livskvalitet. Världshälsoorganisationens policy om ett hälsosamt och aktivt åldrande ställer därmed nya krav på äldreomsorgen och därtill på dagverksamheter som riktar sig till äldre.
I en tidigare publicerad studie om dagverksamheter har det framkommit att dagverksamheterna spelar en viktig social roll i samhället eftersom de ofta möjliggör social interaktion för att reducera ofrivillig ensamhet. I ett flertal studier framkommer även att äldre som går till en dagverksamhet upplever högre livskvalitet, starkare känsla av meningsfullhet samt en stark känsla av sammanhang och gemenskap.
Personalens roll
Personalen vid dagverksamheterna spelar en viktig roll. I en nyligen publicerad studie gjord vid Linköpings Universitet har personalens roll studerats utifrån hur väl dagverksamheterna kan bidra med hälsofrämjande aktiviteter för ett aktivt åldrande. I tidigare gjorda studier framkommer vikten av valfrihet kring olika aktiviteter samt att personalen har en respektfull och uppmuntrande ton gentemot deltagarna. I studien från Linköpings Universitet framkommer nu även vikten av att personalen själva aktivt deltar i de aktiviteter som arrangeras av dagverksamheten.
Utan ett aktivt deltagande blir aktiviteten sällan av. För många av besökarna är dagverksamheten den enda möjligheten för dem att socialisera och då blir interaktionen med varandra viktigare än själva aktiviteten. Personalens roll blir då att se till att interaktionen blir av såsom att placera folk vid ett och samma bord eller att samla folk till en aktivitet.
Att personalen är inbjudande, inkluderande och välkomnande vid en dagverksamhet borde vara självklarheter kan man tycka, men är något som kraftigt betonas i studien från Linköpings Universitet. Att bekräfta och att se en annan människa är stärkande för identiteten oavsett ålder.
Ytterligare något som framkommer i studien är deltagarnas behov av att känna sig behövda och att hjälpa andra. Vid en del dagverksamheter finns exempelvis odlingsbäddar. Odlingen bidrar med olika sysslor där deltagarna kan känna sig behövda och delaktiga. De känner att de bidrar med något och hjälper varandra. Vid andra dagverksamheter finns matlag som fyller en liknande funktion.
Individnivå
I en norsk studie framkommer att ett flexibelt och strukturerat aktivitetsutbud på en dagverksamhet är viktigt för att främja hälsan och livskvaliteten hos hemmaboende med demens. Dagverksamheten bidrar till social stimulans och möjliggör deltagande i aktiviteter. Dagverksamheten bidrar även till att behålla struktur i vardagen samt att skapa trygghet och samhörighet.
Även denna studie lyfter personalens roll vid dagverksamheten och betonar vikten av att personalen känner deltagarna och har individuell kunskap om varje gäst. Detta ger möjlighet att skapa balanserade grupper och kunna erbjuda rätt sorts aktiviteter. På så vis kan individuella behov tillgodoses anpassade till funktionsnivå. Detta skulle även möjliggöra flerkomponentsaktiviteter (exempelvis rörelseövningar) som stimulerar fysisk funktion, social stimulans, förmågor i det dagliga livet och kognitiv funktion.
Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar forskning om dagverksamheter och hoppas att många kommuner tar till sig dessa forskningsresultat.
Källor:
Studien från Linköpings Universitet
Vad säger forskningen om dagverksamheter