Första rapporterna för äldrerevision har publicerats
Första rapporterna för Äldrerevision har nu publicerats och nedan följer en intervju med Äldrevisions projektledare Christina Allaskog som berättar om projektet.
-Hej Christina, projektledare för Äldrerevision – kvalitetsutveckling för och av äldre. Vad är en äldrerevision?

Christina Allaskog, projektledare
– Äldrerevision är en metod för extern utvärdering av insatser som riktar sig till äldre och som sker utifrån ett äldreperspektiv då äldre medverkar i hela processen. Metoden bygger på en kvalitativ metod där äldre personer – så kallade äldrerevisorer – intervjuar andra äldre som har insatser från samhället. Äldrerevisorna tar också fram frågorna som ingår i äldrerevisionen, analyserar resultaten och tar fram utvecklingsförslag till verksamheten där äldrerevision genomförts. Syftet är att få fram vad som fungerar bra och vad som kan bli bättre inom en verksamhet eller gällande en specifik insats. Metoden bygger på en befintlig metod, brukarrevision, som används inom psykiatri och socialpsykiatri med goda resultat.
– Varför behövs den här metoden?
– Det finns ett talesätt som är väldigt passade i det här sammanhanget som lyder ”Den som har skorna på sig vet var de skaver”. Det här innebär att den som är mottagare av en viss insats ofta vet vad som fungerar bra respektive vad som skulle kunna bli bättre. Metoden brukarrevision, som vi har hämtat inspiration ifrån, har redan bevisat detta gällande personer med psykisk ohälsa som har erfarenhet av psykiatri eller socialpsykiatri. Äldreomsorgen är, enligt oss, inget undantag. Äldreomsorgen fungerar ibland väldigt bra och ibland mindre bra. Oavsett hur det ser ut för en specifik verksamhet så tycker vi att det borde vara intressant för verksamheten att veta vad deras omsorgstagare tycker så att verksamheten kan fortsätta med, och eventuellt förstärka, det som har önskad effekt och åtgärda det som fungerar mindre bra. Ibland handlar det om små och enkla åtgärder som kan ha stor betydelse för verksamhetens omsorgstagare.
Det som också är bra med den här metoden är att utvärderingen sker av Riksföreningen Äldres Hälsa som är en extern aktör och att intervjuerna genomförs av äldre personer, detta upplever vi bidrar till mer jämlika möten och givande intervjuer. Vi är övertygade om att det här sammantaget bidrar till mer öppna och ärliga svar, och därmed bättre underlag, till skillnad från om utvärderingen hade skett internt.
– Vilka vinster finns med metoden?
Vi ser flera vinster med metoden för alla inblandade. För den beställande verksamheten kan till exempel äldrerevisionens resultat och utvecklingsförslag bidra till ett konkret underlag som kan fungera som en vägledning i verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete. Vidare kan verksamheten få bekräftat vad som har önskad effekt så att verksamheten kan fortsätta med detta, men också få reda vad som skulle kunna bli bättre och hur detta skulle kunna ske.
För äldre som intervjuas är det en vinst att överhuvudtaget bli tillfrågade, sedda och lyssnade till, för det är tyvärr ingen självklarhet. Detta bidrar till en möjlighet att kunna påverka verksamheten och det kan i sin tur bidra till ökad tillit till verksamheten. När omsorgstagarnas tillit till verksamheten ökar så kan det i sin tur ha en positiv inverkan på personalens arbetsmiljö och gynna hela verksamheten.
En annan vinst med metoden är att det hela inte slutar här, nu när vi har färdigställt revisionsrapporterna. I likhet med metoden brukarrevision så gör vi en uppföljning hos verksamheten några månader senare för att se hur det har gått och hur verksamheterna utvecklats utifrån att använda äldrerevision. Det tror vi är ett vinnande koncept!
– Hittills har två piloter genomförts i två olika verksamheter – vilka lärdomar har ni i projektet fått av dessa piloter?
Båda äldrerevisionerna fick fram vad som fungerar bra i dessa verksamheter, men också vad som skulle kunna bli bättre. Det som har slagit oss är att en del saker bör vara väldigt lätta att åtgärda, vilket ju är positivt.
En annan lärdom är att vi har fått positiv återkoppling från såväl äldre som har blivit intervjuade som av äldrerevisorerna som har genomfört intervjuerna. Intervjuerna har uppskattats av alla inblandade och intervjutillfällena har upplevts som trevliga och givande, och bara det i sig är en stor fördel med metoden.
Klicka här för att läsa de första rapporterna från Äldrerevision