Hur håller man ett nyårslöfte?
Årsskiften för ofta med sig känslan av nystart, där vi får en möjlighet att starta om på nytt och lämna det gamla bakom oss. Vi vänder bokstavligen blad och ett helt nytt härligt år ligger framför våra fötter. En del tar tillfället i akt och avlägger ett nyårslöfte.
Traditionen kring nyårslöften sträcker sig hela 4000 år tillbaka i tiden till antikens Babylonien, dit man även härleder traditionen kring att fira nyår. Det nya året började dock inte i januari utan det började istället i mitten av mars då man planterade grödorna. Det nya året firades in under en 12 dagar lång festival där man även antingen krönte en ny kung eller gav löften om lojalitet till den regerande kungen. Och det är från denna sed som traditionen kring nyårslöften kommer.
Traditionen har förändrats och utvecklats en hel del sedan dess och nuförtiden är det inte ens lika vanligt att avlägga ett nyårslöfte som det var för några år sedan. Nuförtiden avlägger endast var åttonde man och var femte kvinna nyårslöften. Vanligast förekommande är löften om ett hälsosammare liv och att läsa fler böcker.
Nyårslöften hålls sällan
Nyårslöften hålls sällan året ut, statistik visar att ungefär hälften av alla nyårslöften är brutna redan efter sex månader. En vanlig anledning till att nyårslöftet bryts är för höga krav samt avsaknad av konkreta steg till målet. Tidigare forskning visar att det är besvärligt att genomföra en beteendeförändring, särskilt i början. En studie från University College of London visar att det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en ny vana.
Nyårslöften kan dock fungera som ett inspirerande första steg till att börja med något man längtar efter att göra. Så vad bör man tänka på om man vill skapa en ny vana och därmed lyckas hålla sitt nyårslöfte? Nedan följer några konkreta tips.
Hitta den inre motivationen
Man skiljer vanligtvis på inre och yttre motivation. Ett inre motiverat beteende uppstår när en uppgift uppfattas som intressant, rolig, motiverande, engagerande eller tillfredställande. Yttre motivation handlar istället om att känna sig tvungen att göra något, exempelvis att ens läkare uppmanar en till att förbättra konditionen för hälsans skull.
När du känner inre motivation inför en uppgift är chansen stor att du väljer att utföra uppgiften. Handlingen blir då självvald och autonom. När en handling drivs av den egna viljan för den oss även framåt.
Om vi återigen tar exemplet om att förbättra konditionen, försök att hitta en aktivitet som du faktiskt tycker är rolig. Då är chansen mycket större att aktiviteten blir av än om du tycker den är tråkig. Att dansa hemma till härlig musik känns kanske roligare än att nöta kilometer på löpbandet?
Hitta ditt varför
Ytterligare ett knep som hjälper oss att ta steget från tanke till handling är att hitta sitt varför. Det vill säga varför man vill åstadkomma en förändring eller skapa en ny vana. Detta kan jämställas med morot eller piska. En morot är glädjefylld medan piskan bygger på rädsla, måsten och krav. Hittar du din morot och ditt varför blir förändringen lättare att genomföra. Om vi applicerar detta på exemplet om att vilja förbättra sin kondition så hittar du din morot genom att hitta de fördelar livet ger med en bättre kondition. Du kanske får mer ork till att arbeta i trädgården eller leka med barnbarnen. Det vill säga mer ork till att göra något som du tycker är tillfredsställande, engagerande eller roligt.
Microsteg
Att ta microsteg, det vill säga väldigt små steg för att skapa nya vanor kan leda till stora livsförändringar över tid. Ett litet steg är lättare att genomföra än ett stort steg och leder ofta även till en dominoeffekt. Känner vi att lyckats med något så blir vi ofta inspirerade till att genomföra ytterligare något nytt. Att lyckas med något litet kan ofta bidra till ökat självförtroende på andra plan och detta stärker motivationen ytterligare.
Källor:
