Hur vänlighet påverkar både kropp och psyke

In a world where you can be anything, be kind. I en värld där du kan vara vad som helst, var snäll. Detta var den sista meningen som den brittiska programledaren Caroline Flack skrev på sin instagram sida innan hon tog livet av sig. Flack hade under en lång period mobbats både av brittisk media samt i sociala media där folk ständigt skrev elaka kommentarer till henne. Hennes självmord startade gräsrotsrörelsen och hashtaggen #bekind, inspirerad av hennes sista inlägg.

Rörelsen gick ut på att uppmana människor framförallt online att vara snälla mot varandra och inte skriva elaka kommentarer. Man vet aldrig hur mottagaren kan reagera. I fallet Flack fick det fruktansvärda konsekvenser. 

Professor Robin Banerjee forskar i psykologi på Sussex Universitet där han specialiserar sig på just vänlighet. Han kommenterar initiativet kring #bekind  med ”Allt som uppmuntrar vänlighet har positiva effekter på mänskligheten”. Forskning visar nämligen att vara vänlig är bra för hälsan, inte bara för den som blir vänligt behandlad utan även för den som behandlar någon annan vänligt.

Att vara vänlig kan dock vara väldigt svårt för många fortsätter han. Det handlar inte bara om ett beteende, det handlar även om motivation. En del vill helt enkelt inte vara vänliga. De mår ofta själva så dåligt och att se någon annan må bra kan sticka i ögonen. 

Beteendevetenskapliga studier visar att människan ofta jämför sig själv med andra. Vid många tillfällen går jämförelsen ut på att antingen trycka ner sig själv eller den andra. Enligt socialpsykologen Nathan Heflick tenderar människor som en gång blivit kallad för ful, kalla andra människor för fula och på så sätt höja den egna självkänslan. Precis som goda gärningar kan föda nya goda gärningar så föder elakheter nya elakheter. 

Elakheter kan ofta vara ett gruppbeteende då människan i sin natur vill söka gemenskap och tillhörighet. Detta beteende märks överallt i samhället; i skolan, på arbetsplatsen och i kommentarsfälten i sociala media. 

När en persons självkänsla är låg kan denna ofta börja sprida elakheter runt sig. Det är därför viktigt att komma ihåg detta: Elaka människor mår ofta väldigt dåligt.

Vänliga veckan är en svensk tradition instiftat 1946 av Läkarmissionens grundare Harry Lindquist som går ut på att sprida vänlighet runt sig. Kort och gott tänka på hur man behandlar andra och att vara snäll. Veckan har olika tema varje år, under 2022 års vecka som inträffade i februari var temat ”Var snäll mot någon du inte känner”. Under årets vecka samarbetade Läkarmissionen med Habitud, som är ett ” psykologiskt gym” på nätet. 

Gustav Nilsson, psykolog på Habitud, menar att det går att träna sig i vänlighet. Enligt honom sker 45 procent av allt vi gör på rutin. Det innebär att genom upprepning så kan vi skapa nya rutiner. Även gällande vänliga handlingar. Varje dag publicerar Habitud vänlighetsutmaningar. Utmaningarna ska hjälpa oss att skapa vänligare vanor och tipsar inte bara om vad vi kan göra, utan pekar även på vad effekterna och följderna är. Nilsson berättar att forskning visar att vänlighet inte bara gör andra glada utan påverkar även både vår fysiska samt vår psykiska hälsa positivt. Att vara vänlig mot andra skördar lika stora hälsoeffekter som att sluta röka. 

I dagens samhälle är näthat, dvs folk som skriver elaka saker till andra människor på nätet, mer en regel än ett undantag. Detta har bidragit till att fler och fler personer väljer att avstå från att deltaga i diskussioner som rör aktuella samhällsfrågor. Man är rädd att om man har en åsikt som sticker ut så blir man bemött med hat. Man vågar inte yttra sig. Man tystas ned och censurerar sig själv. I en undersökning gjord 2021 uppger 51 procent att de någon gång känt sig kränkta av sådant som andra skriver om dem på nätet. Personerna i undersökningen uppgav även att detta hade påverkat deras hälsa negativt. 

Men vad är det för psykologiska processer som gör att människor skriver hatfulla saker till varandra på nätet? 

  • Starka negativa känslor kring något man läser skapar ett kampbeteende. Funktionen styrs av amygdala dvs reptilhjärnan som triggar stresshormonet kortisol och får oss att reagera snabbt utan att tänka efter. Detta kan ske exempelvis när man läser något som utmanar ens världsbild och krockar med det man tidigare sett som sin sanning. Dvs något som hotar vår autonomi eller kontroll. Det är väl ingen som har undgått hur mycket hat Greta Thunberg fick under 2019 – Ett lysande exempel på hur reptilhjärnan aktiverar ett beteende hos människor då hon kritiserade vuxenvärldens livsstil och krävde att vi skulle ändra våra vanor. 
  • Härskarteknik är vanligt bland näthatare. Hataren upplever sig hotad eller avundsjuk. Tar till förminskade kommentarer för att avväpna den andra. 
  • Det är mycket lättare att snacka skit eller skriva elakheter online än vad det är att säga det öga mot öga. Faktum är att våra ögon är vårt mest kraftfulla redskap att förmedla känslor. Ser vi varandra så kan vi tolka och förstå varandra på ett helt annat sätt än online. 
  • Som nämnt tidigare så handlar det ofta om ett gruppbeteende. I anonyma sammanhang online så kan man få stöd för sitt negativa beteende för att man är del i en grupp. 

Så i en värld där vi kan vara vad som helst, varför inte välja att vara snäll?

Källor:

Caroline Flack final plea bekind hashtag

Anledningarna till varför människor är elaka mot varandra

Vänlighet är bra för hälsan

Vänliga veckan

Habitud

Vänlighet är bra för hjärnan

Näthat och självcensur

Varför hånar vuxna en tonåring