Maghälsa – så viktig är den

Maghälsa utgör en central roll för vår hälsa i stort. Om inte magen är i balans påverkas hela tillvaron och man känner sig helt enkelt inte alls i balans. Den som någon gång har haft besvär med magen vet vad vi menar. Vi ska undersöka detta lite närmare, vad som är viktigt att tänka på för att optimera sin maghälsa.

Våra maghälsa har stor betydelse för vårt immunförsvar och vår hälsa i stort. Den uråldriga indiska hälsoläran ayurveda säger att all sjukdom börjar med obalans i mag- tarmsystemet. Om näringsupptaget inte fungerar som det ska uppstår förr eller senare en brist, som på sikt kan utvecklas till sjukdom.

Det känsliga matsmältningssystemet

Som vi har berört tidigare så består vårt autonoma nervsystem av två lägen; det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet gör oss aktiva och uppe i varv, vilket innebär att matsmältningen inte prioriteras. Det produceras mindre matsmältningsenzymer, magsyra och galla. Dessutom minskar tarmrörelserna. Det parasympatiska nervsystemet innebär däremot vila och reparation samt återhämtning, vilket också innebär att matsmältningen prioriteras. Matsmältningen kräver lugn och ro för att kunna fungera optimalt, vilket också hänger samman med kroppens förmåga att uppta näring från maten.

Matsmältningssystemet är helt slutet, som ett rör från munnen ner till ändtarmen. Det finns ingen risk att en liten matbit som du sväljer råkar lämna systemet och vandrar runt i kroppen och in i andra organ. Varje svald matbit tar sig sakta men säkert ner genom ”röret” och processas steg för steg till dess att det som kroppen inte kan bryta ner lämnar kroppen via ändtarmen. Innan dess har magsyra, matsmältningsenzymer och tarmbakterier gjort sitt bästa för att ”krama ut” alla nyttigheter.

Matvisualisering

Matsmältningssystemet förbereds redan innan du börjar äta, rent av vid blotta tanken på mat. När du tänker på maten som du ska äta, hur fint upplagd den är och hur gott den doftar förbereder du systemet genom att ge hjärnan signaler om att matsmältningsenzymer ska börja frigöras. Ett exempel på detta är när du upplever att det vattnas i munnen vid tanken på något gott. Vår saliv innehåller faktiskt en del matsmältningsenzymer som hjälper till med matens nedbrytning.

Tugga ordentligt!

När vi tuggar maten blandas den med saliven och enzymerna, detta innebär att nedbrytningen påbörjas. Ju bättre du finfördelar maten, desto bättre blir näringsupptaget. Tugga gärna 30 gånger. Man kanske inte tror detta, men det är faktiskt viktigt att tugga ordentligt även vid intag av juice, smoothie och soppa.

Matens resa

Maten stannar i magsäcken tills den är helt finfördelad. Ju mer protein och fett maten innehåller, desto längre stannar den här. Sedan fortsätter maten till tunntarmen. Tunntarmen är väldigt lång och stor, som en tennisplan om du skulle vika ut den helt. Ytan behövs för att all näring ska kunna tas upp från maten. Det är nämligen här som den största delen av matsmältningen och näringsupptaget sker. Här bryts kolhydrater och sockerarter ner till glukos, fruktos eller galaktos för att kunna tas upp av kroppen. Proteiner blir fria aminosyror. Galla från gallblåsan löser upp fett. Vitaminer och mineraler absorberas. Det mesta av näringen transporteras genom blodet till levern och sedan vidare ut till kroppens alla celler. Levern bryter också ner alkohol, mediciner och andra gifter som kroppen inte behöver. Det tarminnehåll som inte hittills har brutits ner fortsätter till tjocktarmen, och nu finns det inte så mycket näring kvar i matbiten som tidigare intogs.

Det som når tjocktarmen består mest av fibrer och annat som kroppen inte kan bryta ner. Detta blir till mat åt bakterierna i vår tarmflora. Om tarmfloran är i balans bildas ämnen som kroppen har nytta av. I tjocktarmen sugs överskottsvätska upp, och avföring skapas, som sedan lämnar kroppen via ändtarmen.

Våra goda tarmbakterier

Vår maghälsa påverkas till stor del av bakterier; vi människor har i snitt 100 000 miljarder bakterier på huden, i våra slemhinnor och i våra tarmar. Vi har 10 gånger fler bakterier i och på kroppen än mänskliga celler! De allra flesta bakterier lever i vår tjocktarm, där de har många och viktiga uppgifter. Fler än 1000 olika bakteriestammar ingår i människans tarmflora.

Hela 80 procent av vårt immunsystem är lokaliserat till tarmen. Tarmfloran, alltså de bakterier och mikroorganismer som lever i våra tarmar, är viktiga för immunsystemets utveckling och funktion. De goda bakterierna jobbar med att hålla dåliga bakterier borta och skyddar mot parasiter och jästsvampar.

Bakterierna bryter ner födoämnen som matsmältningen inte har klarat av, som exempelvis cancerogena ämnen och andra toxiner som läkemedel och dylikt. Det är en anledning till att vi reagerar olika på mediciner, vi har nämligen alla unika uppsättningar bakterier i tarmen. Bakterierna gör också så att cellerna i tarmens innerväggar, tarmslemhinnan, hela tiden nybildas, vilket skyddar tarmen mot sjukdom.

Bakterierna tillverkar även flera viktiga vitaminer som B12, B9 (Folat), B7 (Biotin) och vitamin K2, samt korta fettsyror som är bra för tarmens celler. De styr också delvis vilka näringsämnen vår kropp kan ta upp. Tarmbakterierna fermenterar även fibrer som bildar korta fettsyror.

När vi har för lite goda bakterier i tarmarna, eller allt för många elaka bakterier, kan vi få problem med magen. Vi kan få försvagat immunförsvar och bli känsligare för infektioner, få svamp och försvagade tarmrörelser. Att ha obalans i tarmbakteriefloran kan också bidra till övervikt.

Dålig maghälsa – tarmflora i obalans

Våra tarmbakterier är fantastiska på många sätt, men samtidigt väldigt känsliga. Något som kan sätta hela tarmfloran ur balans är exempelvis en antibiotikakur. Att vi har antibiotika är fantastiskt då medicinen har räddat många liv, men tyvärr används antibiotika alldeles för mycket och ofta i onödan. Antibiotika tar död på de dåliga bakterierna som till exempel orsakat någon infektion, men även de goda bakterierna i våra tarmar. Detta kan resultera i störningar i tarmfloran i månader eller till och med år efter avslutad antibiotikabehandling. Några vanliga besvär är diarré, svampinfektion, urinvägsinfektion och överkänslighet för infektioner och olika slags födoämnen samt även symtom som inte associeras med tarmarna.

Några vanliga orsaker till obalans i tarmfloran är:

• Dålig kosthållning
• Stress
• Antibiotika
• Nedsatt immunförsvar
• Långsammare tarmrörelser
• Förhöjt pH i tarmen
• Olika gifter, till exempel tungmetaller
• För mycket protein och för lite fibrer

Ett viktigt men känsligt system

Veckans blogginlägg visar på hur viktigt matsmältningssystemet och vår tarmflora är för vår hälsa i stort. Samtidigt framkommer det hur känsliga vi är, och då främst vår tarmflora, för olika typer av omgivningsfaktorer som kan bidra till stress samt hur vi påverkas både positivt och negativt av det som vi stoppar i oss. I vårt moderna samhälle med snabbmat och hel/halvfabrikat samt mycket stillasittande och olika slags mediciner belastar vi på många sätt våra kroppar.

Det pågår en ständig kamp mellan våra goda och onda bakterier och det gäller därför att ställa sig på rätt sida i denna kamp för att stärka det friska och på så sätt undvika olika besvär och infektioner. Om infektionen blir ett faktum finns alltid antibiotika – men det har sitt pris, då man inte enbart blir av med sina onda bakterier utan även sina goda bakterier som är så värdefulla.

Här kan du få fler tips och råd kring din maghälsa!

Källor:

holistic.se

psykologiguiden.se