Vi har tidigare belyst ämnet anhörigstöd och vi tänkte även denna vecka fortsätta på samma spår, med fokus på olika former av stöd till anhöriga. Vi vill även belysa ämnet utifrån ett jämställdhetsperspektiv då cirka 70 procent av de informella vårdgivarna är kvinnor, och att kvinnor överlag har visat sig påverkas mer negativt än män när det kommer till att ge anhörigomsorg.

Som vi tog upp i förra veckans blogginlägg så är omsorgsgivande, enligt Socialstyrelsen, mest förekommande i åldersgruppen 45-64 år, och vanligast är att de ger stöd åt en förälder. Personer äldre än 65 år ger i mycket hög utsträckning omsorg till sin make, maka eller partner. Det har visat sig att behovet att vårda, hjälpa eller stödja en make, maka eller partner ökar med åldern. Trots detta är det dock viktigt att insatserna sker på frivillig basis och med stöd från samhället vid behov och önskan om detta.

Vad hjälper anhöriga till med?

Det är vanligt att vuxna barn ger hjälp och stöd till sina föräldrar eller svärföräldrar. De vuxna barnen hjälper exempelvis till med att laga mat, städa och tvätta. Hälften av barnen hjälper till någon gång i veckan eller mer sällan. Mycket få ger mer intensiv och omfattande hjälp och stöd. Barn som bor på närmare avstånd än 15 km ger mer hjälp och stöd än hemtjänsten. Det är också vanligare att döttrar hjälper till jämfört med söner. En av fem som ger hjälp och stöd till en anhörig har också ett yrke som ska skötas.

Hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser

Anhörigvårdare som ger mycket omfattande hjälp och stöd riskerar sin egen hälsa. Studier visar att de som ger mycket omfattande hjälp och stöd också har en lägre livskvalitet än andra grupper av anhörigvårdare.

Det finns rapporter som visar att medelålders kvinnor som ger omfattande hjälp till anhöriga oftare är borta från sitt arbete än kvinnor som ger mindre hjälp eller ingen hjälp alls. Vidare är detta även kopplat till ett ekonomiskt perspektiv med tanke på risken för förlorad inkomst snarare än ekonomisk ersättning för att vårda en anhörig. Färre personer får ekonomisk ersättning sedan 1970, och när det ekonomiska stödet minskar så ökar utsattheten för denna grupp. Kommunerna i sin tur ger oftast stöd till sammanboende äldre, makar och partners med gemensamt hushåll medan stöd till yrkesarbetande anhöriga som bor i närheten eller längre bort i princip är obefintligt.

Olika former av anhörigstöd

Det finns idag olika former av anhörigstöd (vilka vi redogör för nedan), dock vill vi betona att stödet ser lite olika ut i olika kommuner då regelverken kan skilja sig mellan olika kommuner. För att se vad som gäller i just din kommun kan du gå in på www.seniorval.se och klicka på din kommun för att läsa mer (du länkas då direkt till din kommuns hemsida där du kan läsa mer).

Avlösning

Lever du tillsammans med någon som behöver mycket stöd och hjälp och tycker att det känns svårt att lämna personen ensam? Det är många anhörigvårdare som upplever det och därför finns det möjlighet att få avlösning. Det innebär att någon annan kommer hem och är tillsammans med personen under några timmar så att du som anhörig till exempel kan gå och handla eller besöka vänner. Tjänsten kan vara regelbunden eller utnyttjas vid enstaka tillfällen.

För att få avlösning kontaktar du din kommun, ofta är det kostnadsfritt. Vem som kommer till er för avlösning beror på hur det fungerar i din kommun. Antingen finns det flera olika verksamheter som är godkända av kommunen som du kan välja mellan eller så är det kommunens egen personal.

Dagverksamhet

Att delta i en dagverksamhet är ett sätt för den anhörige eller närstående att få avlastning. En dagverksamhet är ett ställe dit den som behöver stöd och omsorg kan komma för att få gemenskap och stimulans. Dessa finns med olika inriktningar som till exempel socialt umgänge, demenssjukdom eller psykisk ohälsa. För att få en plats på en dagverksamhet behöver man ansöka hos hemkommunen. Ta kontakt med en biståndshandläggare där för att få veta mer.

Ekonomisk ersättning

Att ta hand om och finnas där för någon som behöver omsorg kan kräva både tid och energi. Om du hjälper en anhörig kan du i vissa fall få ekonomiskt stöd från kommunen eller Försäkringskassan. En anhörig kan vara en familjemedlem, en nära släkting, grannar, vänner eller andra närstående.

Hemvårdsbidrag/anhörigbidrag

I vissa kommuner finns möjligheten att ansöka om ekonomiskt bidrag. Detta kallas hemvårdsbidrag, anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag. Syftet med bidraget är att stimulera och ge uppskattning till anhörigvårdaren som gör saker som annars skulle utföras av hemtjänsten. Bidraget finns som sagt inte i alla kommuner och reglerna för vem som kan få bidraget är också olika liksom storleken på det. Oftast söks bidraget av och betalas ut till personen som tar emot hjälpen.

Närståendepenning

Om du som anhörig behöver avstå från att arbeta för att ta hand om någon som är sjuk kan du få närståendepenning. Närståendepenning ansöker du om hos Försäkringskassan.

Anhöriganställning

Detta innebär att du som vårdar en anhörig kan bli anställd under ett antal timmar och få betalt. Möjligheten erbjuds bara i vissa kommuner och formerna ser olika ut. Kontakta din kommun för att ta reda på hur reglerna ser ut där.

Kommunens anhörigstöd

Flera kommuner erbjuder olika typer av anhörigstöd. Det är oftast en egen enhet på kommunen dit anhöriga kan vända sig för att få råd och stöd, träffa andra anhöriga i samma situation, delta vid seminarier och föreläsningar. Anhörigstöd är ofta kostnadsfritt och ges av kommunens anhörigkonsulent, anhörigstödjare eller demenssamordnare. Syftet är att värna om anhörigas hälsa och livskvalitet.

Anhörigstöd på nätet

En bra plats är ett nationellt anhörigstöd på nätet som flera kommuner anslutit sig till. Här kan man ha kontakt med andra anhöriga i hela landet som befinner sig i samma situation. Man kan även ta del av nyheter, forskning, utbildningar och föreläsningar. För anhöriga är En bra plats en kostnadsfri tjänst.

Anhörigstödet behöver utvecklas

Människor befinner sig i olika situationer och familjekonstellationer, vilket innebär att stödet behöver utformas individuellt. Anhöriga som bor långt bort behöver exempelvis en annan form av stöttning än anhöriga som bor i närheten. Det finns alltså flera parametrar att ta hänsyn till.

Hemtjänsten är en viktig hjälp för yrkesarbetande anhörigvårdare. Det behövs dock även nya former av stöd som passar de yrkesarbetande anhörigvårdarna. Det kan vara trygghetstjänster och stödtjänster som handlar om att få information och råd. Det kan också vara olika former av stödjande arbetsförhållanden och arbetstider på arbetsplatsen.

Fokus framöver

Anhöriga behöver fortsättningsvis uppmärksammas och stödjas för att orka fortsätta vara ett betydelsefullt stöd. Lite särskilt behöver samarbetet med invandrarföreningar belysas och stärkas då detta idag är begränsat trots att det finns äldre med utländsk bakgrund i cirka hälften av de svenska kommunerna.

Olika behov kräver olika insatser

Som vi har tagit upp i veckans blogginlägg ser behovet hos många anhöriga/anhörigvårdare olika ut och insatserna behöver därför anpassas utifrån de olika behov som finns. Många kommuner erbjuder idag olika former av stöd, men stödet behöver trots detta utvecklas än mer. Regeringen har nu tillsatt en utredning angående en utveckling av anhörigstödet i form av en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten, denna utredning kommer att redovisas under hösten 2020.

Det som är viktigt att tänka på är att anhöriga, precis som äldre som grupp, inte är en homogen grupp. Det är olika individer med olika behov, olika livssituationer och arbetsförhållanden (när det kommer till de anhöriga som är i arbetsför ålder). Stödet behöver därför utformas på olika sätt och inom olika sammanhang, genom såväl kommunen som har det yttersta ansvaret för den hjälpbehövande som arbetsplatser där anhöriga finns i form av stödjande attityder och arbetsförhållanden.

Något som är viktigt att komma ihåg, och ta hänsyn till i utformningen av eventuella nya insatser, är att inta ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor än idag är de som i störst utsträckning står för anhörigomsorgen. Vidare vill vi betona vikten av anhörigstöd till utlandsfödda svenskar och vikten av samarbete med invandrarföreningar som idag är begränsat.

Avslutningsvis vill vi än en gång poängtera hur viktigt det är att anhörigomsorg alltid bör ske på frivillig basis, och att anhöriga måste få tillåtas att (om så önskas) ”bara” vara anhöriga utan krav på omsorgsgivande då anhöriga i sig ofta utgör en viktig funktion för den hjälpbehövande. Vidare är det viktigt att både den hjälpbehövande och dess anhöriga kan känna en tilltro till samhället och kommunens insatser och stöd, för hur stark man som anhörig än känner sig i stunden så kan det komma en tid när orken tryter och den egna hälsan hamnar i riskzonen för psykisk eller fysisk ohälsa.

Med rätt insatser i rätt tid för hjälpbehövande kan vi alltså minimera risken för ohälsa även hos anhöriga, vilket är gynnsamt även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Källor:

Seniorval.se

Socialstyrelsen

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) – för ett anhörigvänligt samhälle