I mars 2024 invigdes Umeås första vård- och omsorgsboende med samisk inriktning. Förklaringen till satsningen är att Umeå är ett så kallat förvaltningsområde för samiska och att ett samiskinspirerat äldreboende länge efterfrågats vid kommunens samråd.

I dagsläget så finns det sju platser. På avdelningen ska samiska högtider firas och samisk mat erbjudas vid vissa tillfällen. Avdelningen har en samiskpräglad inredning och utomhus så finns det en grillkåta. Förhoppningen är att på sikt även anställa samisktalande personal, men det har än så länge inte varit av högsta prioritet.

Carin Nilsson, ordförande i äldrenämnden Umeå kommun, förklarar att vid demenssjukdom går många tillbaka till det språk som man talade när man var liten. Många äldre samer förbjöds att tala samiska när de var små och var därför svensktalande som barn. Därför går många tillbaka till svenskan som gamla och av den anledningen är inte personalens språkkunskaper helt avgörande.

Matminnen

Mat bär ofta på traditioner och minnen. På den samiska avdelningen ska maten hjälpa äldre och sjuka samer att återuppleva minnen från sina år som aktiva. I Sápmi så finns det åtta årstider och åtta gånger per år kommer därför den vanliga matsedeln att brytas för att ge plats till en samisk maträtt.

Susan Krauss Whitbourne, professor i psykologi vid University of Massachusetts Amherst, menar att mat kan framkalla kraftfulla känslomässiga minnen som kan leva djupt i ens undermedvetna. Dessa minnen aktiverar grundläggande icke-verbala områden i hjärnan. En studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att tidiga matminnen påverkar våra relationer och trygghet långt senare i livet.

Vi träffar Ellacarin Blind som deltar i ett forskningsprojekt om kulturellt anpassad mat vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och som har varit med och utvecklat äldreboendets samiska matsedel. I dialog med de boende har nu ett förslag på matsedel som följer de åtta samiska årstiderna tagits fram. På matsedeln finns klassiska samiska rätter som exempelvis Blodplättar med suovas (saltat och rökt renkött) och lingonsylt, Renbuljong och gaahkoe (tunnbröd) samt Hjortron med grädde. Ellacarin berättar att förhoppningen är att ska matsedeln kunna förverkligas genom att kommunen upprättar särskilda ”DIS-avtal” med lokala mindre leverantörer. I norra Sverige har många samisk bakgrund och om äldreomsorgen börjar efterfråga produkterna så skapas en större efterfrågan, priserna kan pressas och en marknad kan skapas.

Under hösten 2024 genomfördes en utbildningsdag med kockar och kökschefer från Umeå kommun där de fick lära sig att laga de traditionella samiska maträtterna. Syftet med utbildningsdagen var att ge kockarna och kökscheferna en djupare förståelse för den samiska kulturen. Mat är starkt sammankopplat med glädje och välmående och för många av de äldre är maten kanske det sista av glädje och njutning som finns kvar i livet menar Ildikó Asztalos Morell, projektledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

Traditionell samisk mat skapar inte bara trivsel. Lena Maria Nilsson, även hon forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, ser ett tydligt samband mellan tillgång på samisk mat och psykisk hälsa. De samer som äter samisk mat rapporterar nämligen mer sällan psykisk ohälsa.

De som flyttar till ett särskilt boende är ofta i stort behov av hjälp, fortsätter Ildikó. Smaker och dofter kan väcka minnen till liv, vilket är väldigt viktigt. I det här fallet rör det sig om åtta måltider utspridda under ett år, det är en liten insats som kan ha ett stort personligt och symboliskt värde för individen avslutar Ildikó.

Källor:

Äldreboende med samisk inriktning invigt i Umeå

Why food memories are so powerful

Traditionell samisk mat kan bidra till hälsa i äldreomsorgen