Sköldkörtelns koppling till hälsa

Kroppen är fantastisk och nästintill allt i den fyller en viktig funktion. Sköldkörteln är inget undantag. Den må vara liten men har en stor påverkan på hälsan och välbefinnandet, såväl fysiskt som psykiskt – mer än många av oss kanske tror. I detta blogginlägg tänkte vi undersöka denna lilla körtel närmare.

Omkring 500 000 svenskar är diagnostiserade med sköldkörtelsjukdom och den vanligaste diagnosen är hypotyreos som innebär att man har en underfunktion i sköldkörteln (vi redogör nedan för olika sköldkörtelsjukdomar).

Den lilla men ack så viktiga sköldkörteln

Sköldkörteln (tyreoidea) är en liten fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den har flera viktiga funktioner, som att exempelvis att styra takten på våra hjärtslag eller styra hur snabbt kroppen förbränner kalorier. Detta sker genom att den producerar och frigör två hormoner: tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), vilka bland annat styr ämnesomsättningen som handlar om hur kroppen omvandlar näring till energi. Dessa båda (T3 och T4) styrs av ett hormon som heter tyroideastimulerande hormon som bildas i hypofysen i hjärnan och detta förkortas TSH.

Olika former av sköldkörtelsjukdomar

Det finns olika former av sjukdomar som är kopplade till sköldkörteln och vissa behöver behandlas medan andra går över av sig själva. Ibland räcker det med behandling under en begränsad tid och i andra fall krävs en livslång behandling med läkemedel.

Några vanliga sjukdomar som är kopplade till sköldkörteln är:

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) – när sköldkörteln producerar för lite hormoner. Resultatet blir låg ämnesomsättning och att kroppen går på lågvarv.

Exempel på symtom: Trötthet, kraftlöshet och minskad ork, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, frusenhet, torr hud och torrt hår, förstoppning, viktökning, minnessvårigheter, långsam hjärtrytm samt värk i muskler och leder.

Hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln) – när sköldkörteln producerar för mycket hormoner. Resultatet blir en ökad ämnesomsättning och att kroppen går på högvarv.

Exempel på symtom: Svettningar och värmekänsla, trötthet, sömnproblem, trötthetskänsla såväl fysiskt som psykiskt, ökad puls, darrningar (speciellt i händerna), aptitlöshet, lös mage och viktnedgång, nedstämdhet, oro/nervositet och ångest, irritation och ilska, muskelsvaghet, hudproblem och håravfall. Hos äldre är ibland hög puls och förmaksflimmer de enda symtomen men även symtom som trötthet, hjärtklappning, oro och hjärtsvikt kan förekomma.

Graves sjukdom, även kallad Basedows sjukdom, är en form av hypertyreos (och en autoimmun sjukdom) – när kroppen bildar antikroppar som stimulerar sköldkörteln till ökad hormonproduktion. Sjukdomen beror ibland på att sköldkörteln blir inflammerad.

Exempel på symtom: Samma som vid hypertyreos, ofta är sköldkörteln förstorad. Vidare kan symtom vara ögonbesvär som gruskänsla, rodnad och sveda. Ögonen kan se uppspärrade ut med stirrande blick.

Hashimotos sjukdom (en autoimmun sjukdom) – när sköldkörteln blir kroniskt inflammerad. Det bildas antikroppar som får immunförsvaret att attackera sköldkörteln så att den fungerar allt sämre. I början är det vanligt med överproduktion av sköldkörtelhormon och symtomen kan då misstas för att vara hypertyreos. Efter en tid brukar dock hormonnivåerna sjunka och man får istället brist på sköldkörtelhormon, i likhet med hypotyreos.

Exempel på symtom: Viktuppgång och trötthet, ofta blir sköldkörteln förstorad. I början liknande symtom som hypertyreos, men efter en tid liknande symtom som hypotyreos.

Struma – detta är egentligen inte en sjukdom i sig men innebär att sköldkörteln är förstorad. Hormonproduktionen är ofta normal. Vid extra hög produktion av hormon är det hypertyreos, eller giftstruma, och vid underfunktion är det hypotyreos vilket då kan bero på en inflammation. Även cystor och tumörer kan göra sköldkörteln förstorad.

Riskgrupper

Sköldkörtelsjukdom, och då främst hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln), är ofta en autoimmun sjukdom och vi vet att kvinnor oftare drabbas av autoimmuna sjukdomar jämfört med män (just hypotyreos är fem gånger vanligare bland kvinnor än män). Detta menar Kerstin Brismar som är endokrinolog och senior professor vid Karolinska Institutet i Solna. Autoimmuna sjukdomar har med tiden ökat, vilket kan bero på faktorer som stress, ohälsosam kost eller virusinfektion hos personer som har en genetiskt ökad risk (vilket innebär att det finns någon eller några personer i släkten med sköldkörtelsjukdom eller autoimmun sjukdom).

Risken för att få problem med sköldkörteln är även större hos personer med glutenintolerans, och för dessa individer innebär en glutenfri kost ett skydd även för sköldkörteln (utöver andra fördelar).

Vi vill dock rekommendera att du, vid misstanke om sköldkörtelproblem eller glutenintolerans, tar kontakt med din husläkare för att få en medicinsk bedömning innan du på egen hand börjar vidta olika åtgärder – för att minimera risken för ett bristande näringsintag.

Källor:

Må Bra – ”Allt fler kvinnor får problem med sköldkörteln – här är symtomen”

Sköldkörtelförbundet – ”Sjukdomar”