Utanförskap som änka eller änkling
I samband med alla hjärtans dag och andra högtider är det många som firar med nära och kära och kanske främst med sin partner. Men alla lever inte i en tvåsamhet. Ibland är det självvalt att vara singel och ibland är det inte det. I Sverige är ungefär två miljoner singlar, i olika åldrar. Det här motsvarar nästan 20 procent av Sveriges befolkning, men trots detta tycks den gängse normen fortfarande vara en samvaro i par.
”Parförhållandet är fortfarande den mest priviligierade formen för intimt liv” menar forskaren Tone Hellesund som 2011 deltog i ett forskningsprojekt om intima relationer. ”Parförhållandet som norm finns inbyggd i både lagar och förhållningsregler men det är främst som kulturell norm som parförhållandet anses vara högre stående än andra former av samliv.” förklarar Hellesund och utvecklar:
”Bryter du mot parnormen drabbas du av kulturell exkludering, detta framgår i våra genomförda intervjuer med singlar. De upplever ofta subtila former av diskriminering som att folk tycker synd om dem eller att de inte blir bjudna på fester eller parmiddagar.”
Vid en snabb analys av orden ensamhet och tvåsamhet så kan säkert många instämma i att det ligger en lätt negativ klang över det förstnämnda jämfört med det sistnämnda. Det finns således en värdering redan i själva ordet ensamhet. Givetvis finns det lika många inställningar till att leva ensam som det finns singlar. Men detta bör vara upp till var och en och inte något som samhället ska värdera.
I ett inkluderande samhälle ska alla få plats men än idag exkluderas många just för att de lever ensamma. Om vi tittar lite närmare på åldersgruppen 60+ så visar statistik från SCB att ungefär en tredjedel av alla över 60 år lever i singelhushåll. De är ofta antingen änkor, änklingar eller frånskilda. I siffror rör det sig om ungefär 900 000 personer, varav ca 600 000 är kvinnor och ca 300 000 är män. Hur väl inkluderade känner sig dessa då de lever utan en partner?
På Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet kartlades 2007 ett flertal studier kring hur äldre personer upplever förlusten av en partner. Svaren skiljde sig markant åt men ett ständigt återkommande tema var känslan av utanförskap.
Ett flertal av de tillfrågade tog upp att de tidigare hade fått hjälp och stöd av sin partner, men sedan denne gått bort var de nu tvungna att förlita sig på utomstående personer. Många upplevde detta som problematiskt då de inte ville känna sig som en börda genom att fråga om hjälp. En del beskrev det som att det var känsligt att belasta deras närmaste omgivning och att de skulle genomleva sorgen på egen hand.
Många beskrev även att de hade få kontakter med omvärlden samt ett begränsat umgänge. En änka beskrev att hennes kontakter successivt hade minskat eftersom hennes dagar tidigare hade varit fulla av att ge omsorg till hennes partner som varit sjuk. Många upplevde att det var svårt att återuppta kontakten med tidigare vänner och flera av de tillfrågade ångrade att de inte hade skaffat fler vänner genom åren. Att ensamheten kändes som ett stigma återkom vid flera tillfällen. Ensamheten blev dessutom extra påtaglig när de umgicks med andra par. Ett flertal av de tillfrågade tog upp en längtan efter någon att prata med, att ge kärlek till, någon att rå om.
Att finnas där
Det är här vi som omgivning och samhälle bör komma in. Stöd från grannar och familj är viktigt för den som har förlorat sin partner. Som framgick i kartläggningen så finns det en uppfattning kring att inte vilja belasta sin omgivning eller fråga om hjälp. Om man är den som står bredvid är ett tips att därför vara den som tar kontakt och sträcker ut en hand, det kan göra en enorm skillnad för den som upplever ensamhet och utanförskap! Bara att finnas där med sin närvaro är det som många gånger räcker.
Även vården har en central roll i detta där ensamhet och utanförskap kan minskas genom att lyfta den som är nybliven änka eller änkling. Denna person är ofta i behov av stöd och kan hitta ny gemenskap och glädje genom exempelvis stödgrupper bestående av personer som genomlever liknande saker.
Källor:
