Vårkänslor och förväntan
Så här i början av mars så är det lätt att få vårkänslor. Dagarna är längre och ljusare, träden har börjat knoppa, och överallt så hörs fåglarna kvittra. Krokus, snödroppar och vintergäck har kommit upp och bildar små sprakande färgklickar i kontrast mot det brungröna gräset där snön har hunnit smälta bort.
Vi människor är evolutionärt egentligen inte anpassade till nordens långa mörka vintrar och när våren kommer för den ofta med sig större vitalitet och mer initiativkraft. De ljusare och varmare dagarna gör att vi lättare kommer i gång på morgonen och vi tenderar även att vara mer aktiva och sociala under den här tiden på året. Är våren vår lyckligaste tid? Kanske, Googles statistik över sökningar kring depression minskar nämligen successivt under den här årstiden.
Rädslan att bli besviken
Under den långa vintern har vi ofta byggt upp förväntningar på både våren och sommaren. Det är en pirrande känsla att ha något att se fram emot, men samtidigt lite läskigt och då blir många på sin vakt, för det finns ju en risk att man blir besviken.
”Välsignad är han som inte förväntar sig något, för han blir aldrig besviken”, sa den rationalistiska filosofen Alexander Pope redan på 1600-talet. Det är ett korrekt påstående. Förväntar vi oss ingenting så blir vi heller inte besvikna. Men hur påverkar ett sådant förhållningssätt en persons välmående i stunden?
Höga förväntningar bidrar till välbefinnande
I en forskningsstudie från 2013 utförd av psykologiforskarna Gene M. Alacron, Nathan A. Bowling och Steven Khazon framgår att höga förväntningar är mest gynnsamt för en persons välbefinnande. Studien visar även att positivt tänkande i form av hoppfullhet, förlåtelse och humor behövs för att vi ska må bra.
En annan populär teori inom forskning om mänskligt välbefinnande handlar om Locus of control, LOC, det vill säga människans tendens att förklara händelser genom antingen externa eller interna faktorer. Forskning visar att människor med hög intern LOC, det vill säga de som tillskriver utfallet av det som händer till egna handlingar, tenderar att vara lyckligare än de med hög extern LOC, det vill säga de som i stället tillskriver utfallet av händelser till yttre omständigheter.
Vi människor motiveras av att behålla, främja och skydda psykologiska resurser. Optimism och hoppfullhet räknas som inre resurser och kan användas i både behagliga och besvärliga situationer. Kort sagt, en person med höga förväntningar tenderar ofta att bete sig i linje med förväntningarna, vilket i sin tur gör att personen har större chans till framtida välbefinnande. Det blir en så kallad självuppfyllande profetia.
Den svenska ekonomiprofessorn och lyckoforskaren Micael Dahlén menar att vi är som lyckligast precis innan själva händelsen. Lyckan ligger helt enkelt i förväntan och längtan efter att något ska ske. Om vi experimenterar med detta förhållningssätt och sätter upp små mål varje dag, små glädjeämnen att se framemot, skulle vi enligt Dahléns teori vara mycket lyckligare. Ibland blir det kanske inte exakt som vi har tänkt oss men känslan av förväntan har i alla fall varit härlig.
Källor:
Sänkta förväntningar – vägen till lycka?
