Hur hjärnan påverkas av kulturella aktiviteter
Precis som vi skriver i föregående inlägg om hur musik påverkar vår hjärna positivt, så påverkar även andra kulturformer hjärnan positivt. Flera studier visar att risken för att utveckla demens minskar om man ofta ägnar sig åt kulturella aktiviteter.
Det är exempelvis mycket hälsosamt för hjärnan att titta på konst. En studie gjord i London visar att när vi ser på konst, och specifikt konst vi anser vara vacker, så ökar blodflödet till den del av hjärnan som är kopplat till njutning. Vi förundras över det vackra och när vi känner förundran så ökar vårt välbefinnande och kan även leda till en känsla av hoppfullhet inför livet.
Flera fysiska hälsofördelar är kopplat till förundran. Forskare har kommit fram till att individer som ofta upplever förundran har lägre nivå interleukin-6, en indikator på inflammation i kroppen. Hjärnforskare har även konstaterat att se på konst påverkar inte bara njutning utan tränar även hjärnan i att vara uppmärksam samt ökar både kognitiv förmåga och tankeförmåga. Dessa egenskaper hjälper oss när vi ska lära oss nya saker.
Det är även hälsosamt att skapa konst. Forskning visar att konstnärer har en lägre kvot av upplevd ensamhet och depression än övrig befolkning samt att konstnärer oftare engagerar sig i volontärarbete.
Konstskapandets positiva verkan är grunden inom konstterapi. Konstterapeuter anser att alla typer av kreativa uttryck hjälper människan att kommunicera med omvärlden. Även hjärnans neuroplasticitet påverkas dvs hjärnans förmåga att bilda nya kopplingar, vägar och även nya celler. Detta kan exempelvis hjälpa hjärnan att läka efter en stroke.
Inom konstterapi har man släppt ramarna kring vad som anses vara god konst utan uppmanar istället deltagarna att fokusera på det de vill uttrycka.
Forskare inom konstterapi har kommit fram till att skapande av konst är stressavlösande då det sänker kortisol nivåer i kroppen. Samma resultat gäller både professionella konstnärer och amatörer.
På Karolinska Institutet finns ett centrum för kultur, kognition och hälsa där man forskar i kognitiv neurovetenskap. Fredrik Ullén som är förestående för centret menar att kulturellt och konstnärligt engagemang kan bidra till ett mer hälsosamt åldrande både kognitivt och hälsomässigt.
När vi skapar något hamnar vi ofta i ett så kallat flow där vi är fokuserade och uppslukade av uppgiften. Detta bidrar till att vi är mer närvarande i nuet och att vi slappnar av mentalt.
Är man väldigt stressad och har ångest så kan konstskapande hjälpa till att förlösa dessa känslor. Man kan hitta ett annat sätt att uttrycka sig om man har svårt att sätta ord på hur man känner.
Dans är ett annat sätt för friska äldre att förebygga ohälsa. Förutom starkare ben, balans och bättre kondition påverkar även dans hjärnan positivt. Studier visar att äldre som ägnar sig åt dans klarar sig signifikant bättre på kognitiva tester än äldre som inte dansar.
Även läsning har positiva effekter på hälsan. Man fokuserar på en sak och hjärnan får vila från ett ständigt flöde av information och olika intryck. Studier visar att läsning kan minska kroppens stressnivå med upp till 68 %. Deltagare i studien som läste så lite som 6 minuter varje dag fick lägre hjärtfrekvens och minskad muskelspänning. Läsning engagerar även fantasin vilket ökar kreativiteten och skapar nya tankebanor.
När vi åldras så förändras våra hjärnor naturligt, vi har svårare att minnas saker och vår reaktionsförmåga blir lite långsammare. Studier visar att läsning hjälper, mildrar och saktar ner denna åldringsprocess.
Samma studie visade även att äldre som läser tre och en halv timme per vecka löper 20 % mindre risk att dö i förtid. Detta gäller även tidskrifter men störst överlevnad fanns de som läste skönlitteratur. Läsning ökar nämligen kontakten mellan hjärnceller som i sin tur minskar risken för att utveckla demens.
Källor:
How the brain is affected by art
Hur påverkas hjärnan av kultur
Äldre amatördansare klarar kognitiva tester bättre än jämnåriga
