AI vs Mänskligheten
Människan har ett grundläggande behov av att känna tillhörighet och gemenskap med andra. Vi är ett flockdjur som trivs bäst i andras sällskap.
Dels genom den gemenskap vi känner med våra vänner, vår familj, kollegorna eller i föreningen. Men också den sociala gemenskap vi känner i mötet med främlingar på stan, i butiken, i mötet med vården eller per telefon. Vi människor mår bra av ett vänligt leende, ett hej eller ett tack. Även om detta kommer från en främling så mår vi som allra bäst då vi känner oss inkluderade, sedda och förstådda.
Digitaliseringen av samhället har gett oss nya sätt att kommunicera och hålla kontakten med varandra. Men å andra sidan har digitaliseringen även minimerat tillfällena för social gemenskap och interaktion. Fler och fler butiker erbjuder snabbkassor där inte kassörskan längre behövs. Fler och fler företag erbjuder chat-bot som kundtjänst. Forskning från Massachussets Institute of Technology, MIT, visar att människor hellre kommunicerar på sociala media istället för att utveckla sina sociala relationer ansikte mot ansikte.
Den digitala utvecklingen har gått snabbt, men på senaste år med raketfart och idag är AI, artificiell intelligens, allt mer vanligt. I korta drag så kan AI förklaras som en maskin med förmåga att visa människoliknande drag såsom förmågan att resonera, vara kreativ, lära sig av tidigare erfarenhet samt planera.
Världen genomgår just nu något som kallas den fjärde industriella revolutionen. Tidigare industriella revolutioner har drivits av människor men denna är driven av AI. Fördelarna med AI är många. Många anser att AI kan hjälpa företag att analysera flöden, tidigare skeenden och händelser för att på så vis dra slutsatser för beslutsfattande som genererar högre avkastning. Dessvärre bidrar en sådan utveckling att en roll som finansanalytiker inte längre behövs. Är AI på väg att göra den mänskliga faktorn helt onödig?
Det är precis så diskussionen går för tillfället. Hotar AI att utrota mänskligheten? En del experter exempelvis Googles Demis Hassabis, forskare, samt företagsledare såsom Elon Musk går nu ut med en varning för AI. Samtliga understryker allvaret i AI, att inte låta det gå för långt. Låter fasligt likt en science fiction film eller hur? Men det är dit verkligheten har kommit. Hotet gäller dock främst felaktig information, cyberattacker, användandet av vapen och framförallt när AI hamnar i fel händer.
AI kan aldrig ersätta mänsklig intelligens och framförallt aldrig ersätta den mänskliga kontakt och gemenskap som vi behöver för att må bra. Lär vi oss att använda AI på rätt sätt kan dock många fördelar finnas. Under pandemin så utvecklade Umeå Universitetssjukhus en AI-robot som skulle mäta feber på patienter redan i väntrummet. Att ersätta mänsklig kontakt med en robot inom vården kan ju anses som ett steg i helt fel riktning. Men här finns ju dock en uppenbar fördel. En robot kan ju inte bli smittad av en människa , så när man tar hänsyn till smittorisken är en febermätande robot en ypperlig idé.
Idag finns flera AI-system som är utvecklade för att diagnostisera patienter mer effektivt. Är AI tillräckligt tillförlitligt så skulle AI kunna effektivisera hela sjukvården. Att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förutsäga sjukdomsförlopp samt förutspå framtida risker är några fördelar med AI. Ytterligare fördelar är kortare väntetider, säkrare diagnoser och avlastad personal.
I ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet så undersöks hur robotar påverkar arbetsmiljön inom vården. Specifikt är det undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor som arbetar med äldre personer med demens som ingår i studien. Projektet går ut på att robotar ska avlasta personalens arbete genom att utföra olika arbetsuppgifter såsom patientlyft, tvätta brukaren, hjälpa till med träning, mata brukaren, övervaka samt interagera med brukaren. Enligt projektbeskrivningen så ska roboten hjälpa personalen att frigöra moment från sitt arbetsschema.
Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa anser att detta skulle vara en bedrövlig utveckling av demensvården. Bara för att en person är dement så upphör inte behovet av mänsklig kontakt. Snarare är det tvärtom. Demensvården behöver människor som är lyhörda, inkännande och kan förstå en komplex demenssjukdom. Dessutom sätter projektet personalens behov i centrum istället för hur det bör vara; den äldres behov i centrum.
Källor:
AI-robot utvecklas för sjukvården
Värdet av fysiska möten i en alltmer digital värld
