Alkoholkonsumtion medför ökade risker för äldre
Enligt forskare ökar en hög alkoholkonsumtion, i samband med ökande ålder, en rad olika tillstånd och även suicidrisken som sägs öka tiofaldigt. Vi har under lång tid sett en utveckling i samhället där alkohol har blivit allt mer socialt accepterat, inte minst bland äldre (kvinnor), och kanske är det dags att återigen ändra vår syn på alkohol när vi nu känner till alla risker med denna sociala drog!
En förskönande bild?
En förklaring kan vara den mediala uppmärksamheten kring alkoholens potentiella positiva effekter. Lågt till måttligt alkoholintag har associerats med bättre kardio- och cerebrovaskulär hälsa, minskad demensrisk samt ökat psykologiskt välbefinnande och ökad livskvalitet. Dessa samband talar inte nödvändigtvis för orsak och verkan, och studier som använder icke-konsumenter som jämförelsegrupp har ifrågasatts.
”Mördande reklam”
Nöjesprofilen Alexandra Charles anser att all den alkoholreklam som vi överöses med är en stor bov i det hela och en förklaring till att, i det här fallet, just äldre kvinnor drabbas av beroendeproblematik. Hon vill se ett ändrat regelverk som stoppar all alkoholreklam och menar att konsumenter kommer att finna de goda vinerna även utan all reklam.
Rutiner inom vården
Inom vården finns screeninginstrument för att identifiera personer med problematisk alkoholkonsumtion, men trots detta finns det sannolikt ett mörkertal. Bristande tid och kunskap kring negativa konsekvenser av alkohol hos äldre kan bidra till att vårdpersonalen hoppar över frågor kring den äldre patientens alkoholanvändning. Att frågorna ibland uteblir kan även bero på att vissa stigmatiserande attityder kring ämnet kvarstår idag, trots att socialt drickande är mer accepterat bland äldre idag. Ibland upptäcks skadligt bruk/beroende först när äldreomsorgen kopplas in. Personalen inom hemtjänst/äldreboenden blir varse om problematiken, men i många fall saknas rutiner för handläggning. Primärvården har därmed en central roll när det gäller identifiering och behandling av äldre personer med problematiskt drickande.
Individuell bedömning
Men var går gränsen för riskbruk hos äldre? Det finns olika rekommendationer i olika länder, men generella riktlinjer är inte helt oproblematiska då förmågan att hantera alkohol är individuell och påverkas av en mängd faktorer. Ett alternativt förhållningssätt kan vara att ha ökad uppmärksamhet kring den individuella patientens livssituation, inklusive den psykiska hälsan. Ogifta personer har större tendens att öka sitt alkoholintag i hög ålder. Isolering och ensamhet kan leda till ökad konsumtion. Hos vissa ses ökat intag i samband med pensionering till följd av mindre kontroll och mer ledig tid. Det kan vara en poäng att ta reda på patientens inställning till alkohol, då det har visat sig att personer med hög alkoholkonsumtion tenderar att ha en mer positiv syn på alkoholens effekter jämfört med dem som dricker mindre.
Behandlingsmetoder
Forskning visar att korta interventioner inom primärvården, där information och utbildning riktas mot utsatta målgrupper, kan vara en effektiv behandlingsmetod för äldre med alkoholproblematik. Lika bra eller bättre resultat ses hos äldre jämfört med yngre. En utmaning är dock att äldre verkar vara mer utsatta för stigmatisering, varför de får behandling i mindre utsträckning. För en del äldre är målet att sluta helt med alkohol, för andra kan det röra sig om att få ett mer kontrollerat drickande.
För personer med allvarligare alkoholproblematik har lovande resultat visats med stödterapi och kognitiv beteendeterapi som skräddarsytts för äldre. Dessa har olika angreppssätt och fokus. Stödterapin fokuserar främst på att öka individens sociala stöd och självkänsla. I den kognitiva beteendeterapin är bakomliggande inställning, känslor och beteende i fokus.
Behandling i form av så kallad vård- och stödsamordning (case management) har också gett fina resultat hos äldre med alkoholproblematik. Case management kan beskrivas som ett återhämtningsinriktat arbetssätt som utgår från individens egna mål för förändring och som inkluderar alla personer i nätverket. Arbetssättet skapar ett ramverk för samverkan och ger personer med psykisk ohälsa möjlighet till ökad delaktighet och inflytande över sin rehabilitering. Denna metod har ett brett angreppssätt för att förbättra hälsan generellt och samtidigt minska stigmat. Metoden innebär på så vis att hänsyn tas till olika former av samsjuklighet , vilket gör den till en lämplig metod för äldre som inte sällan är drabbade av fler än en sjukdom. Metoden har dessutom visat sig vara effektiv vad gäller att engagera äldre personer med riskkonsumtion i att fullfölja behandlingen.
Med ökad uppmärksamhet och personcentrerade behandlingsinsatser kan konsumtionen minskas och den negativa trenden med alkoholrelaterad ohälsa hos den åldrande befolkningen vändas.
Ökade risker med alkoholkonsumtion
Med ökad ålder ökar risken för vissa tillstånd, som i kombination med hög alkoholkonsumtion kan förvärras.
Några exempel är följande:
- Osteoporos
- Diabetes
- Hypertoni
- Nedsatt kognitiv förmåga
- Nedsatt leverfunktion
- Sömnsvårigheter
- Depression
- Oro
- Cancerrisk (exempelvis bröst-, mun-, mag- och tarmcancer)
- Risk för fall och andra olyckor
- Suicidrisken ökar tiofaldigt hos äldre med alkoholproblematik jämfört med äldre utan alkoholproblematik, detsamma gäller för suicidförsök.
Alkoholkonsumtionen är farlig men social accepterad
Detta ett känsligt ämne, och så även inom vården där man misstänker ett stort mörkertal av individer med beroendeproblematik som inte fångas upp trots olika screeninginstrument. Det är vida känt att alkohol inte sällan används som självmedicinering och det är därför av yttersta vikt att komma till botten med vad som orsakar detta behov av självmedicinering.
Riksföreningen Äldres Hälsa ser mycket allvarligt på detta och vill se en utveckling med ökad uppmärksamhet för dessa frågor, då det handlar om äldres fysiska och inte minst psykiska hälsa. Vi menar vi att det är viktigt att förstå problematiken så att lämplig hjälp kan erbjudas personer med en beroendeproblematik samt att den mediala bilden av alkohol eventuellt bör tonas ned för att minimera exponeringen av skadlig reklam.
Källor:
Läkartidningen 42/2018
Vårdgivare Skåne – För offentlig och privat vårdpersonal
