Forskare vid Chalmers tekniska högskola har gjort en upptäckt som kan förändra hur vi diagnostiserar Parkinsons sjukdom. Genom att identifiera biomarkörer i blodet – långt innan de första motoriska symtomen uppstår – öppnas dörren för betydligt tidigare och mer träffsäkra diagnoser.

Parkinsons sjukdom drabbar över tio miljoner människor globalt, och antalet väntas mer än fördubblas till 2050 i takt med en åldrande befolkning. Problemet är att dagens diagnoser ofta ställs sent, när 50–80 procent av de relevanta hjärncellerna redan är skadade. Detta gör både behandling och bromsning av sjukdomsförloppet svårare.

 

Två biologiska processer avslöjar tidiga spår

I den nya studien vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus undersökte forskarna två processer som verkar aktiveras i sjukdomens allra tidigaste fas:

• DNA-reparation – ett inbyggt system för att upptäcka och åtgärda skador.
• Cellernas stressrespons – en överlevnadsmekanism som aktiveras vid hot, där celler pausar normala funktioner för att prioritera skydd och reparation.

 

Upptäckten av ett viktigt tidsfönster

Med hjälp av maskininlärning kunde forskarna se mönster i genaktivitet kopplade till dessa processer (DNA-reparation och cellernas stressrespons) – men bara hos personer i ett mycket tidigt stadium av Parkinsons. Mönstret saknades både hos friska individer och hos patienter med utvecklade symtom. Detta tyder på att det finns ett begränsat tidsfönster, upp till 20 år innan symtom, där sjukdomen kan upptäckas via blodprov.

 

Framtidens diagnostik och behandling

Det mest lovande är att biomarkörerna kan mätas i blod, vilket gör metoden både enkel, billig och lättillgänglig vilket öppnar upp för breda screeningtest via blodprov för tidig diagnostik. Enligt forskarna kan detta börja testas i vården inom fem år

På längre sikt hoppas man även kunna utveckla förebyggande behandlingar. Genom att förstå de tidiga mekanismerna kan forskare identifiera läkemedel som stoppar eller bromsar processen – kanske till och med genom att använda befintliga läkemedel för andra sjukdomar där samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva.

 

 

Källa:

Forskning.se