Vad är det egentligen som får oss att känna mening i livet? Vad ger oss styrka när livet känns svårt, och vad hjälper oss att känna samhörighet, trygghet och hopp? Dessa frågor handlar om det som brukar kallas existentiell hälsa.

 

Begreppet har under senare år fått allt större uppmärksamhet inom folkhälsoarbetet. Enligt Folkhälsomyndigheten är existentiell hälsa ett komplext begrepp men handlar övergripande om frågor som rör livets mening, våra relationer (såväl till oss själva som till andra), vår kontakt med naturen och känslan av att vara en del av något större. Även om det inte finns en enda gemensam definition, finns det en bred samsyn kring att dessa faktorer har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande.

 

Mer än frånvaro av sjukdom

När vi pratar om hälsa tänker många främst på fysisk och psykisk hälsa. Existentiell hälsa handlar däremot om hur vi upplever våra liv och vår plats i tillvaron. Det kan handla om att känna mening, hopp, sammanhang och tillhörighet, men också om att hantera livets stora frågor – som förändringar, motgångar, åldrande och döden.

Existentiell hälsa är något som kan se olika ut för olika människor. För vissa är familjen och nära relationer den viktigaste källan till mening. För andra kan det vara naturen, fritidsintressen, kultur, en religiös tillhörighet, andlighet, upplevelser (exempelvis genom resor), volontärarbete eller möjligheten att bidra till samhället.

 

Vad ger människor mening och livskraft?

När Folkhälsomyndigheten frågade allmänheten vad som ger livslust, mening och återhämtning återkom flera gemensamma teman. Naturen nämndes ofta som en plats för lugn, reflektion och återhämtning. Många beskrev också betydelsen av familj, vänner och andra sociala sammanhang där man känner sig sedd och accepterad.

Andra viktiga faktorer var fysisk aktivitet, kreativitet, kulturupplevelser, lärande, självutveckling, engagemang i föreningsliv och möjligheten att göra skillnad för andra människor. Flera uttryckte att känslan av att vara behövd och kunna bidra till något större än sig själv skapar mening i vardagen.

 

Relationer spelar stor roll

En tydlig slutsats från både allmänhetens svar och fördjupade intervjuer är att relationer är avgörande för den existentiella hälsan. Familj, vänner, arbetskamrater, föreningsgemenskaper och andra sociala nätverk bidrar till trygghet, stöd och känslan av sammanhang. Att bli accepterad för den man är lyfts fram som särskilt viktigt.

Samtidigt betonar många också värdet av egentid. Att ibland få vara ensam, reflektera eller bara vila från vardagens krav kan vara en viktig källa till återhämtning och balans.

 

Vad utmanar den existentiella hälsan?

Precis som det finns faktorer som stärker den existentiella hälsan finns det sådant som kan försvaga den. Tidsbrist, stress, ensamhet, ekonomisk osäkerhet och känslor av otillräcklighet nämns ofta som hinder för välmående. Även oro för samhällsutvecklingen, klimatförändringar, krig och andra globala kriser påverkar människors känsla av trygghet och framtidstro.

Många beskriver också att existentiella frågor blir särskilt aktuella vid livsförändringar, exempelvis sjukdom, förlust av en närstående eller i samband med åldrande. Då kan behovet av stöd, gemenskap och meningsskapande bli extra viktigt.

 

En viktig del av folkhälsan

Existentiell hälsa bör inte betraktas som något enskilt utan som kopplat till hälsan i stort, som både kan påverka och påverkas av både fysisk och psykisk hälsa och ohälsa. Av den anledningen kan det vara gynnsamt att inkludera existentiella perspektiv i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Genom att uppmärksamma frågor om mening, relationer, sammanhang och delaktighet kan samhället skapa bättre förutsättningar för både psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Genom att ge utrymme för reflektion, skapa möjligheter till gemenskap och värna människors behov av mening och sammanhang kan vi stärka hälsan på individnivå och samtidigt stärka folkhälsan på samhällsnivå.

 

 

Källa:

Folkhälsomyndigheten