Femfaktorteorin – om olika personlighetsdrag
Är vi samma personer hela livet eller förändras vår personlighet med tiden – och hur påverkar våra personlighetsdrag vår hälsa? Femfaktorteorin, ofta kallad the Big Five, är i dag en av de mest etablerade modellerna för att beskriva personlighet. Den delar in våra personlighetsdrag i fem dimensioner: extraversion, öppenhet, samvets-
grannhet, vänlighet och neuroticism.
Mikael Rennemark som är professor vid Linnéuniversitetet och har varit verksam inom det nationella forskningsprojektet SNAC (Swedish National Study on Aging and Care), beskriver hur personlighet och hälsa hänger ihop över tid.
Personligheten – stabil men inte statisk
Personlighet brukar beskrivas som något relativt stabilt – våra typiska sätt att tänka, känna och agera. Samtidigt är det rimligt att tänka att livet i sig formar oss. Årtionden av stress kan sätta spår i kroppen, medan goda vanor – ofta kopplade till samvetsgrannhet – kan stärka hälsan långt upp i åldrarna.
SNAC-projektet har följt äldre personer under lång tid för att se hur personligheten förändras. I en studie följdes 341 personer mellan 60 och 78 år under tolv år. Resultatet visade att personligheten är förvånansvärt stabil, men inte helt oföränderlig.
Personlighetens koppling till hälsa
En av de mest spännande delarna av SNAC-projektet är hur personlighetsdrag påverkar hälsa och livslängd. Flera tydliga samband har identifierats:
- Samvetsgrannhet är en hälsobonus – detta personlighetsdrag är starkt kopplat till ett långt och hälsosamt liv. Anledningen är att personer som är organiserade, ansvarsfulla och målinriktade tenderar att undvika riskbeteenden samtidigt som de tenderar att följa hälsosammare rutiner (exempelvis gällande kost, motion och sömn) och löper mindre risk för kroniska sjukdomar.
- Öppenhet innebär mer egenvård – öppna personer är mer benägna att ta hand om sin hälsa och tenderar att ha bättre kognitiv hälsa, de är därmed ofta mer motståndskraftiga mot demens. Intressant nog rapporterar män med hög öppenhet mer smärta, och en trolig förklaring kan vara att de är mer uppmärksamma på kroppens signaler.
- Extraversion kan påverka tidpunkt för pensionering – hög extraversion (det vill säga extroverta personer) är ofta kopplat till bättre subjektivt välbefinnande, vitalitet och livslängd. Hög extraversion främjar social gemenskap, vilket är viktigt för äldres hälsa. Personer som är introverta tenderar att pensionera sig tidigare.
- Neuroticism (emotionell instabilitet) påverkar vår känslighet – höga nivåer av neuroticism är ofta förknippat med sämre fysisk och psykisk hälsa, ökad stresskänslighet och högre dödlighet. Detta innebär att man ofta har starkare upplevelser av stress och smärta. Samtidigt är det en riskfaktor för kognitiv nedsättning och demens. För kvinnor som har förlorat en nära anhörig finns det en koppling mellan höga nivåer av neuroticism och kortare livslängd.
- Vänlighet påverkar hälsan – det finns en koppling mellan låga nivåer av vänlighet och sämre fysisk hälsa.
Nytt fokus inom forskningen
Det som har blivit ett nytt fokus inom forskningen är att inte enbart titta på enskilda personlighetsdrag utan i stället olika personlighetsprofiler – det vill säga kombinationer av de fem faktorerna. Målet med detta är att se om vissa mönster är särskilt skyddande eller riskfyllda för hälsan. Vidare vill man undersöka om förändringar i personligheten över tid kan kopplas till förändringar i hälsan. Det här är ett område som än så länge är okänt men där resultaten kan få stor betydelse för hur vi förstår åldrandet.
Källor:
