Hjärnan och minnen
Med tiden påverkas både vad vi minns men också hjärnans förmåga att lagra nya minnen, men vad som styr vår minnesförmåga är en komplex historia och inom hjärnforskningen finns många teorier kring detta. Hur kommer det sig att vi minns en del saker tydligt och annat inte alls?
Det finns ett flertal faktorer som påverkar vår förmåga att minnas och det finns även sätt för oss att träna upp vårt minne. Men innan vi går in på detta, några ord om hur hjärnan fungerar.
Hippocampus och amygdala i samarbete
Hippocampus är hjärnans minnescentrum som koordinerar både minnesprocessen när vi ska erinra oss något men också inlärningsprocessen. Hippocampus är en del av det limbiska systemet och samarbetar med amygdala, hjärnans känslocentrum. När vi tar emot ett sinnesintryck bearbetas detta först i amygdalan och lagras därefter som ett minne i hippocampus.
Studier vid Neurovetenskapliga institutionen på Karolinska Institutet har kommit fram till att det är främst nya minnen som lagras i hippocampus. Efter en tid glöms händelsen bort eller så lagras den i hjärnbarken. Men vad är det som styr att vi lagrar vissa händelser medan annat glöms bort?
Enligt Lars Olsson, forskare på Karolinska Institutet, spelar den känslomässiga faktorn in om händelsen kommer att lagras eller inte. Har vi blivit väldigt rädda, glada eller arga så kodas minnet djupare in i hjärnbarken via fler synapskopplingar. Varje gång vi tänker på en händelse så lagras det in ännu djupare och blir lättare och lättare att plocka fram på nytt.
Våra minnen är föränderliga
Förmågan till inlagring varierar genom livet. Tidigt i livet klarar inte hjärnbarken av att göra sitt jobb ordentligt då hjärnan innehåller enormt många synapser som successivt sållas bort. På grund av detta så minns vi exempelvis inte mycket från våra första år. Hippocampus är heller inte helt färdigutvecklad innan tre års ålder.
Senare i livet påverkas vår minnesförmåga av att både arbetsminnet och det episodiska minnet försvagas. Vi får svårare att lägga till nya händelser till vårt minne, men även svårare att komma åt redan inlagrad information, framförallt det nyligen inlagrade. Generellt minns vi åren mellan 20 och 30 bäst.
Vår hjärna lagrar även olika typer av information beroende på vår ålder. När vi åldras så har vi lättare att minnas andra saker än när vi var yngre på grund av att hjärnan förändras. Äldre människor är ofta bättre på att komma ihåg fakta medan yngre människor kommer ihåg fler detaljer i samband med specifika händelser. Detta beror på att det semantiska minnet som är kopplat till allmänkunskap förbättras med åren medan det episodiska minnet försvagas.
Hippocampus påverkas av stress och depression
Vid Alzheimers sjukdom försvagas hippocampus. Sjukdomen startar i hippocampus och sprids sedan till resten av hjärnan. Men hippocampus försvagas inte enbart hos personer med Alzheimers sjukdom utan påverkas även negativt av stress och depression. Går det långa perioder utan att tankarna får löpa fritt blir hjärnan tröttare och fungerar sämre. En överbelastad hjärna kan utlösa symptom som stress, ångest och minnesproblem. Vid långvarig överbelastning kan hippocampus till och med krympa.
Träna upp minnet
Som vi skrivit om tidigare så påverkas hjärnan positivt av fysisk träning. Enligt ett flertal studier så kan fysisk träning få hippocampus att växa upp till två procent, vilket påverkar vår minnesförmåga positivt. Men det finns fler sätt att träna upp minnet; exempelvis genom associationer.
När vi lagrar ny kunskap i långtidsminnet sker det till stor del genom associationer. Dofter har exempelvis förmågan att locka fram gamla minnen, berättar Jonas Olofsson som är professor i psykologi. Ny forskning visar en stark länk mellan doftsinnet och hippocampus. Resultaten visar att hippocampus påverkas i takt med lukthjärnan i större utsträckning än andra sinnesområden.
Vi kan även stärka vårt minne genom musik. Det finns inget direkt musikcentrum i hjärnan, både höger och vänster hjärnhalva engageras när vi lyssnar på musik. Musiklyssning påverkar hjärnan positivt på ett flertal sätt. Nervkopplingarna mellan hjärnans olika delar stimuleras och stärks. Signalsubstanser som dopamin och serotonin i hjärnan ökar och hormoner som oxytocin och testosteron frigörs.
Studier visar att musik förflyttar oss till våra känslors centrum och vi kan återuppleva både glädje och sorg genom musik. Ett minne är lättare att komma ihåg när det är förknippat med en känsla. Idag används musikterapi inom demensvården i syfte att stimulera minnet. Hörseln är nämligen ett av de mest komplexa sinnena som kommunicerar med många områden i hjärnan. Musik har förmågan att locka fram minnen av händelser som inträffade när vi lyssnade på låten och låter oss återuppleva de känslor som finns förknippade med dessa. Genom musikterapi kan man hjälpa demenspatienter att komma ihåg viktiga stunder. Man använder vanligtvis musik från en tid när patienten var ung, den musik som hen lyssnade på och njöt av. Patienter som är i ett sent skede av sjukdomen har ofta hörselbanorna bevarade så även om de inte kan dela med sig av sin upplevelse så kan de ofta ändå njuta av musiken.
Källor:
