Jobbonärer – äldre som återgår till arbetslivet
Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att återgå till arbete igen, trots att man har gått i pension. Det har blivit såpass vanligt att företeelsen nu har fått ett namn – jobbonärer.
Vanligtvis går de flesta i pension vid 65-års ålder. Det kan kännas skönt att dra sig tillbaka efter ett långt arbetsliv, leva lite mer kravlöst, ägna mer tid åt hobbies och åt familjen. Efter ett långt yrkesliv kan man vara väl värd att bara få ta det lugnt. Att bara få vara. Men så finns det en grupp människor som inte alls följer det vanliga mönstret – de så kallade jobbonärerna. Denna grupp väljer istället att fortsätta arbeta, samtidigt som de uppbär pension från staten.
Det finns flera anledningar till varför en del väljer att återgå till arbetslivet efter pensioneringen. Kanske har man fäst sig vid det sociala liv som arbetsplatsen ofta erbjuder och kanske saknar man kontakten med kollegor, klienter och leverantörer eller andra som man möter i arbetet. Kanske känner man sig inte riktigt färdig – att man helt enkelt har mer att ge och därmed vill fortsätta att bidra med sin kunskap och erfarenhet på arbetsmarknaden. Kanske upplever man en tomhet, med tanke på att övergången från arbetslivet till pensionärslivet ofta innebär en stor förändring.
Enligt statistik från Pensionsmyndigheten så finns det ungefär 268 780 jobbonärer i åldrarna 62 till 85 år. Detta utgör ungefär 4 procent av alla som förvärvsarbetar. Det finns fler män än kvinnor som är jobbonärer. Jobbonärerna har i genomsnitt högre pension än andra pensionärer, men deras förvärvsinkomster är dock i genomsnitt lägre än andra personer i samma ålder som endast förvärvsarbetar utan att ta ut pension.
En genomsnittlig jobbonär hade under 2023 en förvärvsinkomst på 182 000 kronor och en allmän pension på 202 000 kronor. Detta utgör ungefär 2 procent av den totala förvärvsinkomsten hos samtliga personer med en förvärvsinkomst i Sverige.
Enligt Monica Zettervall, pensionsexpert hos Pensionsmyndigheten, har jobbonärerna relativt liten påverkan på pensionssystem, inkomstskatt och statsbudget. Men för den enskilda jobbonären har lönen ofta en stor betydelse, säger Monica och tillägger att för den som har möjlighet att vara jobbonär så finns det många fördelar. Det som driver på att antalet jobbonärer ökar är att pensionsåldrar och uttagsregler blivit mer flexibla. Även reglerna som ger lägre skatt både på pension och på lön för äldre bidrar.
Statistik visar att antalet jobbonärer skiljer sig åt i olika delar av landet. Flest jobbonärer finns på Gotland och lägst antal jobbonärer finns i Västmanland. Bland yrkesgrupper är det bland företagarna som det finns flest jobbonärer. I och med att vi blir friskare högre upp i åldrarna och verkar trivas på jobbet, så kommer antalet jobbonärer med största sannolikhet fortsätta att öka de kommande åren.
Källor:
