Ljusterapi för att lindra årstidsbunden depression

Höst och vinterdepression finns inte i länderna kring ekvatorn men är vanligt här uppe i norr. Roten till sjukdomen anses vara hormonet melatonin, dvs hjärnans sömnmedel. Melatonin produceras i mörker och bryts av solljus. Melatonin i sin tur påverkar hjärnans signalsubstans serotonin. Serotonin reglerar ens humör. Höga halter serotonin i hjärnan bidrar till känslor av glädje. Ljus påverkar nivån av serotonin i hjärnan. Under vinterhalvåret så störs denna balans, produktionen av melatonin ökar och kroppens centrala klocka hamnar i obalans och därmed funktionerna i kroppens alla organ. Vi blir mer stressade och sover sämre. En resa till soligare breddgrader kan ofta hjälpa kroppen att återställa balansen men i tider med reserestriktioner kan detta bli svårare.

Ljusterapi kan därför bli ett lämpligt alternativ. Den svenska forskning som gjorts på ljusterapi säger att det varken går att bevisa eller motbevisa att ljusterapi fungerar mot årstidsbunden depression. I en amerikansk studie hos JAMA Psychiatry presenteras dock siffror som tyder på att metoden faktiskt fungerar och har antidepressiv verkan. 122 depressiva individer delades upp i fyra grupper där en grupp fick ljusterapi, en annan psykofarmaka, en tredje psykofarmaka tillsammans med ljusterapi och den fjärde placebo. Placebogruppen fick istället för ljus ett brummande ljud, jonbehandling. Utfallet mättes enligt MADRS (Montgomery Åsberg depression rating scale) och man mätte hur detta sjönk. Deltagarna som fick både psykofarmaka och ljusterapi fick bäst resultat, där sjönk MADRS med 16,9 poäng. Gruppen som fick ljusterapi påvisade näst bäst resultat, där sjönk MADRS med 13,4 poäng. Studien visar således att ljusterapi ger effekt, både som ensam behandling och tillsammans med psykofarmaka. 

Ljusterapi syftar till att öka nivån av serotonin i hjärnan samt göra sömnen mer stabil, vilket i sin tur leder till mer energi och mer balans i humöret. En ljusterapilampas ljus motsvarar ungefär ljuset vid soluppgången och lyser med ungefär 10 000 lux. En vanlig lampa har ungefär 200-600 lux ljusstyrka. Direkt solljus har en ljusstyrka på 32 000 – 100 000 lux. 

Bäst effekt får du om du använder ljusterapi på morgonen eller förmiddagen. Att vistas utomhus under de ljusa timmarna under dygnet är också bra. Men det är kanske inte alltid så lätt att ta sig ut. 

Ungefär 30 minuter – en timme framför lampan varje dag i 14 dagar kan vara en bra start om man vill testa ljusterapi. Ofta ger det effekt att använda den 1-2 gånger per vecka eller vid behov. Du kan självklart göra aktiviteter när lampan är tänd och behöver alltså inte sitta stel som en pinne framför den. 

Om du har haft skador ögonen eller ögonsjukdomar så rådgör med din läkare innan du testar ljusterapi. 

Källor:

Hur funkar en ljusterapilampa

Ljusterapi en hjälp mot vinterdepression

Nya rön, stöd för ljusterapi vid depression