Nostalgi
När vi blir äldre tenderar vi att ofta återvända till gamla minnen. Vad beror detta på? Varför känns det så viktigt att minnas det som har varit? Och hur har synen på nostalgi förändrats med tiden?
En doft, en låt eller en plats kan väcka starka känslor från förr – ibland med en gnutta sorg, men ofta med värme. Att blicka bakåt är inte bara mänskligt, det kan också vara läkande och hjälpa oss att bearbeta livets förändringar. När världen omkring oss förändras snabbt så kan det kännas tryggt att återvända till det som känns bekant. Att prata om gamla tider med vänner och familj kan dessutom stärka sociala band och skapa gemenskap.
Nostalgi förr och nu
Ordet nostalgi härstammar från grekiskans nostos som betyder hemkomst och algos som betyder smärta och myntades på 1600-talet. Under den tiden betraktades nostalgi som en sjukdom. Unga soldater som skickades ut i krig drabbades av ”nostalgia”, sjukligt stark hemlängtan.
I dag har vi en helt annan uppfattning. Nu betraktas nostalgi snarare som något positivt – bakåtblickande kan hjälpa oss att hitta tillbaka till oss själva. Vi påminns om var vi kommer ifrån och att det betyder något för den vi är i dag. Det menar Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet som föreläser om nostalgi och existentiell psykologi. Enligt Per Johnsson handlar nostalgi om människans behov av att ingå i ett sammanhang och vara en del av något större. Vi behöver få känna att vi är en länk i en kedja.
Nostalgi är hälsofrämjande
Genom nostalgiska återblickar kan vi påverka vårt känsloläge och vi kan till och med använda nostalgin som krishantering. Kriser kan uppstå när något förändras och vi inte känner igen oss i den nya situationen. I dessa lägen kan det vara hjälpsamt att kunna plocka fram något fint ur minnet som kan göra oss trygga och genom detta kan sänka vår stress.
När de unga soldaterna på 1600-talet drabbades av stark hemlängtan var nostalgin ett sätt för kroppen och hjärnan att hantera den kris som dessa soldater gick igenom. De unga soldaterna var inte förberedda för ett liv på slagfältet och därför blev längtan hem till tryggheten så stark.
Åldrandet i sig kan också skapa kriser då kroppen och omständigheter runt omkring oss förändras. Vi kan uppleva att vi inte hinner med och inte känner igen oss. Vi kanske känner oss oförberedda på vår nya tillvaro som därmed upplevs som en chock, och vi kanske har svårt att hantera den nya tillvaron. Vid dessa situationer blir det som inom psykologin kallas resiliens viktigt – detta är vår psykologiska motståndskraft för att hantera nya situationer. Resiliens stärks genom trygga relationer, att känna att det finns en bestående relation och någon som speglar vem vi är. Här kan nostalgin hjälpa oss genom att påminna oss om de känslor som vi har upplevt i trygga relationer.
Nostalgi har visat sig vara effektfullt vid behandling av bland annat stress, utmattning, ätstörningar och smärta. Per Johnsson förklarar:
”Känslan av kontinuitet i våra liv är viktig. Att känna att man har en historia som sträcker sig bakåt, ger i sin tur en trygghet att gå framåt.”
Skillnad på nostalgi och ältande
Medan nostalgi är något som stärker oss och vår självbild så innebär ältande i stället att vi har fastnat i det förflutna och våra minnen blir då ett hinder för oss. Om vi inte vågar göra nya saker eller inte vågar göra gamla saker på ett nytt sätt för att vi klamrar oss fast vid hur det alltid har varit så kan våra minnen utgöra ett hinder för oss. Det är inte nostalgi.
Vad kan framkalla nostalgi?
Det finns mycket som vi kan göra för att uppleva nostalgi, exempelvis:
- Framkalla dofter från barndomen från exempelvis blommor eller någon särskild mat eller bakverk som vi minns.
- Lyssna på musik från ungdomstiden.
- Tänka tillbaka på minnen från livets stora ögonblick.
- Tänka tillbaka på gamla drömmar – vad drömde man om som ung och vad ger en mening i dag? Följ den röda tråden i ditt liv!
- Göra ett fotoalbum, exempelvis tillsammans med någon (kanske ett barn eller barnbarn eller annan familjemedlem eller släkting som står en nära)
- Släktforska – detta kan bidra till en påminnelse om att vi är en del av ett större generationssammanhang (att man inte bara är en egen individ utan en del av ett större sammanhang).
Så nästa gång du hör en gammal bekant låt eller bläddrar i ett fotoalbum, låt dig svepas med. Det är inte bara ett minne – det är en del av dig.
Källor:
