Psykisk hälsa och resiliens
Ett långt liv kan liknas vid en väv där trådarna representerar erfarenheter, relationer, förluster, glädjeämnen och alla de små handlingar som tillsammans formar en människas förmåga att stå kvar när livet skakar. Motståndskraft, eller resiliens som det också kallas, handlar om just detta – förmågan att stå emot motgångar, som sjukdom eller förlust, och ändå behålla den psykiska hälsan. Resiliens handlar om inre styrka, livserfarenhet (att tidigare i livet ha klarat av att hantera motgångar kan hjälpa en i nuet) och acceptans (att ta livets förändringar som de kommer).
Som äldre har man sannolikt en erfarenhet av att i någon utsträckning ha hanterat motgångar av olika slag – kanske ekonomiska, kanske hälsomässiga (i form av sjukdomar), kanske separationer av olika slag eller kanske motgångar i arbetslivet. Alla erfarenheter som har bidragit till att man har tagit sig igenom en svår situation med bibehållen psykisk hälsa kan stärka ens resiliens inför framtida motgångar.
Skyddsfaktorer
Att bli äldre medför ofta både hälsomässiga och sociala förändringar i form av exempelvis fysiska hälsobesvär, försämrad funktionsförmåga, förlust av närstående och minskat socialt nätverk. Allt detta kan utmana den psykiska hälsan. Som tur är finns det flera skyddsfaktorer som kan stärka det psykiska välbefinnandet.
Några skyddsfaktorer för att stärka den psykiska hälsan och resiliensen är:
- Social gemenskap och stöd (exempelvis att ha någon att vända sig till)
- Bra levnadsvanor – fysisk aktivitet, bra matvanor (gärna i sällskap med andra) och sömn/vila
- Trygghet i boende och ekonomi
- Meningsfull sysselsättning i vardagen
- Sociala sammanhang och tillhörighet (exempelvis engagemang i föreningar eller andra sociala sammanhang)
- Delaktighet och att känna inflytande i vardagen
- Att känna sig behövd
Utöver dessa skyddsfaktorer handlar resiliens även om inre processer i form av:
- Bra självkänsla
- Upplevelse av kontroll
- Acceptans
- Livsinställning och optimism (exempelvis förmågan att kunna tolka svåra situationer som övergående, tillfälliga och något som man kan påverka)
Vad kan samhället göra?
För att stärka äldres psykiska hälsa och resiliens är det viktigt att samhället arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Det kan betraktas som en investering då det både kan minska sjukdomsbördan och samtidigt stärka äldre som den resurs de är – det blir med andra ord en vinst för såväl samhället som för individen.
Några exempel är:
- Fler mötesplatser och sociala sammanhang
- Gruppaktiviteter där äldre kan lära av varandra om livsförändringar
- Digital delaktighet (stöd i den digitala världen för att känna trygghet)
- Fysiska möten
Utöver detta är det viktigt att bjuda in äldre och göra dem delaktiga i insatser och aktiviteter som rör dem då äldre är experter på sina behov och sin situation.
Några exempel är:
- Genom workshops där äldre bjuds in
- Seniortorg (öppen mötesplats)
- Öppna upp olika aktiviteter för alla åldersgrupper (sätt inte ”ålderslås” på aktiviteter)
Det fina samspelet
Samhället – kommunen, regionen och civilsamhället – har tillsammans ett ansvar att skapa förutsättningar för att äldre ska kunna må bra. Det handlar i det stora hela bland annat om att erbjuda olika typer av aktiviteter och möjliggöra utevistelse i naturen, erbjuda bra boendemiljöer samt erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård vid behov av stöd och hjälp. Det handlar dessutom om att i ett tidigt skede identifiera psykiska hälsobesvär hos äldre som ofta yttrar sig i form av fysiska besvär som exempelvis viktnedgång, trötthet och sömnbesvär.
Källor:
Folkhälsomyndigheten – Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer
Socialstyrelsen – kunskapsguiden
Folkhälsomyndigheten – Skydds- och riskfaktorer påverkar din psykiska hälsa


