Psykoneuroimmunologi & hälsopsykologi
Vi har tidigare berört ämnet psykoneuroimmunologi, och vi tänkte fortsätta på detta spår genom att redogöra för hälsopsykologi som hänger samman med detta ämne.
Hälsopsykologi
Hälsopsykologi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som bland annat rymmer biomedicin och beteendevetenskap. Psykologisk kunskap används för att förstå hälsa, vad som orsakar sjukdom och hur behandling kan förbättra hälsan.
En engagerad professor i psykoneuroimmunologi
Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och definierar gärna sitt område som psykoneuroimmunologi. Mats Lekander är biträdande föreståndare vid Osher centrum för integrativ medicin, där viktiga områden är att förstå mekanismerna bakom placeboeffekter, smärtupplevelse och självskattad hälsa. Mats har en bas vid Karolinska Institutet men är även verksam vid Stressforskningsinstitutet, numera förlagt till Stockholms universitet (tidigare förlagt vid Karolinska Institutet).
Det övergripande målet med Mats Lekanders forskning är att förstå subjektiv hälsa och ohälsa genom att kombinera biologiska och psykologiska perspektiv. Kunskap om samspelet mellan immunsystemet och hjärnan används för att förstå och behandla diffusa och sjukdomsövergripande fenomen som stress, trötthet, smärta och sjukdomskänsla.
En viktig del är hur detta samspel mellan hjärnan och immunsystemet påverkar vårt beteende och hur vi mår. Mats Lekander och hans forskargrupp har visat att inte bara infektioner, utan även stress och sömnproblem, kan aktivera immunförsvaret och att det i sin tur har samband med hur vi upplever vårt allmänna hälsotillstånd och hur vi beter oss.
När immunförsvaret aktiveras kan man uppleva följande symtom:
- Trötthet
- Minskad aptit
- Ökad smärtkänslighet
Detta kan resultera i att individen vill dra sig undan, vilket enligt Mats Lekander är ett sätt att hjälpa kroppen att spara energi för att påskynda tillfrisknandet.
Subjektiv hälsa
Enligt tidigare epidemiologiska studier har vår uppfattning om vårt allmänna hälsotillstånd ett samband med huruvida vi löper risk för en förhöjd sjuklighet och risk att dö i förtid. Trötthet, nedstämdhet, smärta och dålig sömn är vanliga symtom och ofta svåra att koppla till en speciell sjukdomsdiagnos. Ett aktiverat immunsystem kan vara en av mekanismerna som bidrar till sådana symtom. Mats Lekanders forskning visar på en koppling mellan ett aktiverat immunsystem och låg subjektiv hälsa. Han utvecklar:
”Vi ser att vissa ämnen, cytokiner, som vi tror fungerar som ’sjukdomssignaler’ till hjärnan, är förhöjda hos personer med dålig subjektiv hälsa. I studierna, som omfattar både friska, primärvårdspatienter och hjärt-kärlsjuka, kan vi konstatera att ju högre inflammatorisk aktivitet, desto sämre skattar de sin hälsa.”
Forskarna har även använt sig av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner. De gavs ett bakterieämne som orsakade en övergående inflammatorisk reaktion. Personerna fick därefter skatta sin hälsa. Det visade sig att dessa personer inte bara fick sjukdomssymtom, med lägre subjektiv hälsa, utan även blev mer smärtkänsliga.
Maria Borelius berör detta ämne i sin bok ”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil”. Det visar sig att cytociner (som kan beskrivas som en grupp proteiner och peptider vars funktion är att bära kemiska signaler), som bildas vid inflammation, påverkar vår mentala hälsa då cytocinerna drar ner dopaminet, serotoninet och noradrenalinet vilket ger oss en sjukdomskänsla. Detta gör att vi blir låga, trötta och inåtvända/drar oss undan. När så inflammationen minskar kan signalsubstanserna återigen flöda fritt. Balanserade dopaminnivåer ger mer energi och självförtroende. Balanserade serotoninnivåer ger ökat lugn och mindre ångest. Balanserade nivåer av noradrenalin ger ökad vakenhet.
Allergi
Mats Lekander har även undersökt hur allergisk inflammation påverkar hjärnan för att se om det kan förklara trötthet, nedstämdhet och ångest hos personer med allergi. Resultat har bland annat visat att allergiker är mer stresskänsliga och att det är vanligt förekommande med sömnproblem, något som i sig kan bidra till en sjukdomskänsla.
Frisk vs. sjuk
Det är alltså inte bara väsentligt hur vi mår rent biomedicinskt, utan även hur vi rent subjektivt upplever vår hälsa. Samtidigt är det intressant vad som påverkar just vår subjektiva hälsa, som alltså tycks kunna förklaras på ett biomedicinskt sätt med hjälp av psykoneuroimmunologi.
Vi har sagt det förut och säger det återigen; vår fysiska och psykiska hälsa hänger ihop och det är inte sällan svårt att ha det ena utan det andra. Men trots detta är vår mentala inställning och styrka kanske det mest värdefulla vi har. Man brukar säga att det viktigaste inte är hur man har det, utan hur man tar det, och det ligger någonting mycket viktigt i det. Så, vårda din inställning och mentala styrka om du vill vårda din hälsa i sin helhet – och var inte rädd för att söka hjälp om du har svårt att klara detta på egen hand!
Källor:
”Hälsrevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018
