Så stärker du din sköldkörtel

Det finns flera sjukdomar som är kopplade till sköldkörteln, och i detta blogginlägg tänkte vi redogöra närmare för två av de vanligaste; hypotyreos och hypertyreos. Vidare tänkte vi redogöra för några tips på hur man kan stärka sin sköldkörtel, för att på så sätt stärka sin hälsa och sitt välbefinnande.

Namnen är snarlika och det finns vissa liknande symtom, men samtidigt är hypotyreos och hypertyreos varandras motsatser. Hypotyreos innebär en underfunktion i sköldkörteln vilket innebär att den bildar för lite hormoner (kroppen går på lågvarv så att ämnesomsättningen går långsammare, och organen och cellerna jobbar långsammare) medan hypertyreos innebär en överfunktion i sköldkörteln där det bildas för mycket hormoner (kroppen går på högvarv).

Hypotyreos – förväxlas lätt med andra tillstånd

Symtomen för hypotyreos är många och diffusa, och detta kan medföra en risk att sjukdomstillståndet kan förväxlas med andra sjukdomar och därmed försvåra möjligheten att få rätt diagnos.

Hypotyreos är betydligt vanligare förekommande hos kvinnor jämfört med män. Risken att få hypotyreos ökar också med stigande ålder (även om sjukdomen har ökat bland yngre kvinnor under 40 år med en fördubbling av antalet sedan 2006), med symtom som ofta uppkommer i medelåldern och därför riskerar att förväxlas med klimakteriebesvär.

Hur kan man då skilja på klimakteriebesvär och hypotyreos? Enligt Kerstin Brismar som är endokrinolog och senior professor vid Karolinska Institutet i Solna kan man skilja tillstånden åt genom att titta lite närmare på vissa symtom. Vid klimakteriebesvär känner man sig ofta varm och svettig, och vid hypotyreos upplever man en frusenhet och önskar därför värme.

Det finns även en risk att hypotyreos kan förväxlas med depression och utbrändhet då brist på sköldkörtelhormoner resulterar i att alla processer i kroppen går långsammare.

Hur ställs diagnosen?

Att ställa diagnosen hypotyreos görs vanligtvis genom ett vanligt blodprov som mäter THS som är ett hormon som är förhöjt när sköldkörteln inte fungerar som den ska. Enligt Kerstin Brismar är det dock inte alltid så enkelt. Ibland kan blodprovet visa värden som ligger högt men fortfarande inom det normala gränsvärdet, vilket innebär att det rent medicinskt inte innebär någon avvikelse. Problemet är att värdet är högst individuellt vilket kan innebära att värdet kanske inte är normalt för just den patienten. Vid fastställande av diagnos är det dock möjligt att även mäta andra värden än enbart THS, för att diagnosen ska bli så korrekt som möjligt.

Hur behandlas hypotyreos?

Hypotyreos behandlas vanligtvis med läkemedlet Levaxin eller Euthyrox, men inte heller detta är helt okomplicerat. Det kan ta tid att hitta rätt dos och enligt Kerstin Brismar är det ca 20 procent som inte blir helt återställda trots bra läkemedel. Ibland måste man hitta en skräddarsydd dosering, och det kan ta tid. De flesta blir dock hjälpta med sina symtom på några veckor med rätt behandling, men ibland kan det ta upp till ett år.

Hypertyreos – när kroppen går på högvarv

Vid hypertyreos bildar sköldkörteln för mycket hormoner vilket gör att kroppens celler och organ jobbar mer. Kroppen förbrukar mer energi när ämnesomsättningen ökar. Den ökade mängden hormoner bidrar till att kroppen tillverkar mer adrenalin och noradrenalin, hormoner som är förknippade med stress. Hormonerna bidrar i sin tur till att blodtrycket och pulsen stiger och kroppen blir dessutom mer känslig för dessa hormoner.

Även hjärnan påverkas av hormonerna och det är förklaringen till att den drabbade kan påverkas i sin psykiska hälsa i form av bland annat ökad risk för ångest, närhet till ilska och sömnsvårigheter.

Hur behandlas hypertyreos?

Hypertyreos kan behandlas med läkemedlet tyreostatika för att helt stänga av sköldkörteln och istället ge läkemedel med sköldkörtelhormon eller i lägre dos för att delvis försöka stänga av sköldkörteln så att hormonnivåerna blir ”lagom”. Hypertyreos kan även behandlas med strålning eller operation.

Så stärker du din sköldkörtel – 11 tips

Det finns flera sätt att stärka sköldkörteln på, nedan redogör vi för några.

Stressa mindre – stress ökar risken för att drabbas av sköldkörtelproblem och försämrar chanserna att tillfriskna, stress är negativt för både sköldkörteln och binjurarna. Först drabbas binjurarna och därefter sköldkörteln. Ett tips är därför att börja med att stärka binjurarna (genom exempelvis stresshantering, avslappning och eventuellt binjureextrakt som finns hos hälsokosten).

Prioritera sömn – ge dina binjurar vila och återhämtning.

Förebygg/behandla näringsbrister – ibland uppstår problem med sköldkörteln till följd av näringsbrister då många näringsämnen påverkar sköldkörteln, den vanligaste är jod. Se därför till att få i dig tillräckligt med näringsämnen och framförallt jod som ibland finns tillsatt i salt (gourmetsalter och mineralsalter innehåller sällan jod så kolla noga på förpackningen). Jod kan förebygga både hypotyreos och struma.

Se till att få i dig vitaminer och mineraler – selen, zink och järn är särskilt viktiga för sköldkörtelns funktion, men även A-vitamin, D-vitamin, C-vitamin och omega-3 är viktiga.

Ät ägg – detta innehåller upp till 16 procent av det jod och 20 procent av det selen vi behöver.

Ät bra livsmedel – exempelvis frukt och grönsaker (gärna ekologiska), paranötter, frön, bär, kött och kyckling, fisk och skaldjur samt alger. Även kallpressad olivolja och kallpressat kokosfett är bra och lätt för kroppen att bryta ner.

Ät lagom mängd av vissa livsmedel – exempelvis kål, raps och sojaprodukter. Undvik, eller minska på intag av, socker, stärkelse och snabba kolhydrater då detta resulterar i ett ojämnt blodsocker. En del mår bra av att utesluta mjölkprodukter då de har en överkänslighet (visar sig inte i tester). Minska eller uteslut koffein då detta belastar binjurarna.

Undvik hårda dieter – satsa exempelvis på antiinflammatorisk kost, ät ofta och försök hålla blodsockret på en jämn nivå då lågt blodsocker är påfrestande för uttröttade binjurar.

Träna försiktigt – motion är alltid bra men träna inte för hårt.

Undvik för mycket fluor – fluor är bra för tänderna men inte lika bra att få i sig då detta stör sköldkörtelns funktion genom att fluor tar över platsen från jod vilket får effekten att sköldkörtelhormonet inte fungerar som det ska i cellerna.

Var försiktig med vissa läkemedel – läkemedel så som betablockerare och dopaminrelaterade läkemedel (även SSRI-preparat/antidepressiva läkemedel då de sänker kortisolnivåerna), även värktabletter med acetylsalicylsyra och lugnande medel. Rådgör dock alltid med din läkare vid behov av något av ovan nämnda läkemedel!

Källor:

Må bra – ”Allt fler kvinnor får problem med sköldkörteln – här är symtomen”

Må bra – ”Bästa och sämsta maten för din sköldkörtel”

Vårdguiden 1177 – ”Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon”

Sköldkörtelförbundet – ”Hypertyreos – behandling”

Kurera – ”11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem”