Stärk din hjärt-kärlhälsa
Hela 1,8 miljoner svenskar har en hjärt-kärlsjukdom, vilket också är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Över 4 miljoner européer dör i hjärt-kärlsjukdom årligen. Det finns dock mycket som vi själva kan göra för att förbättra vår hjärt-kärlhälsa, oavsett om det är i förebyggande syfte eller när vi väl har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. I detta blogginlägg ska vi redogöra närmare för detta.
Det finns några riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom, som exempelvis hög kolesterolhalt i blodet och övervikt (speciellt bukfetma), som kan motverkas genom bra matvanor och fysisk aktivering. Genom att följa Livsmedelsverkets kostråd skulle drygt 5000 dödsfall orsakade av hjärtinfarkt och stroke varje år kunnat undvikas, enligt Hjärt-Lungfonden. Studier har visat att fysisk träning även är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa, inte minst för äldre personer som har mest att vinna på att bli fysiskt aktiva.
Vad menas med hjärt-kärlsjukdom?
Hjärt-kärlsjukdom (kallas även kardiovaskulära sjukdomar) är ett samlingsbegrepp som rör sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl.
Hjärt-kärlsjukdom finns i olika former, några exempel är följande:
- Diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Tillstånden uppkommer när betacellerna i bukspottkörteln producerar lite eller inget insulin alls och/eller när kroppen har en begränsad möjlighet att svara på insulinet.
- Hjärtinfarkt – uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.
- Hjärtsvikt – hjärtat är en muskel som i normala fall anpassar sig vid ökad belastning, ibland orkar dock inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen vid ökad belastning och då uppstår svikt. Detta innebär att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med näring och syre.
- Kärlkramp (angina pectoris) – innebär en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl vilket resulterar i övergående bröstsmärta.
- Plötsligt hjärtstopp – orsakas ofta av en hjärtinfarkt och innebär att hjärtats normala rytm oftast övergår i ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer), hjärtats pumpförmåga upphör då omedelbart att fungera. För att den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter.
- Stroke (kallades tidigare för slaganfall) – är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är ett samlingsnamn på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det berörda området.
Vikten av sunda levnadsvanor
Ett bra sätt att förebygga eller lindra hjärt-kärlsjukdom är att införa sunda levnadsvanor.
Detta kan handla om:
- Att förbättra sina matvanor genom att äta en sund kost.
- Att minska sitt stillasittande för mer rörelse i vardagen, exempelvis försöka motionera regelbundet.
- Att prioritera sömn.
- Att stressa mindre.
- Att avstå tobak.
- Att gå på hälsoundersökningar.
Vägen till goda matvanor
Kosten är en viktig nyckel till bättre hjärt-kärlhälsa och nedan följer några tips.
- Välj nyckelhålsmärkta varor i butiken.
- Välj fullkorn vad gäller pasta, bröd, mjöl och flingor (om du mår bra av detta, alla mår inte bra av för mycket fibrer så pröva dig fram).
- Satsa på ett stort intag av grönsaker, frukt, fisk och skaldjur.
- Byt ut hårda matfetter till oljor.
- Byt ut feta mejerivaror till mindre feta.
- Minska intaget av kött- och charkprodukter.
- Minska intaget av socker och salt.
Fördelar med fysisk aktivering
Fysisk aktivering är viktigt för såväl vår fysiska som psykiska hälsa och välbefinnande. All rörelse för att i möjligaste mån minska mycket stillasittande är bra.
Några fördelar med regelbunden fysisk aktivering är:
- Blodtrycket och pulsen sänks.
- Känslomässig och fysisk stress minskar.
- Vid övervikt kan träning resultera i reducering av överviktskilon, vilket gynnar hjärtat.
- Kan hjälpa hjärtpatienter att snabbare bli bättre och kan till och med resultera i ett minskat behov av mediciner.
- Upplevd oro och ångest kan minskas i takt med att den fysiska hälsan förbättras.
Källor:
