Mitt i välfärden lever många äldre och sjuka människor med undernäring. De får för lite eller fel slags mat. Det är därför viktigt att inom äldrevården upptäcka, förebygga och sätta in rätt åtgärder mot undernäring och andra kost- och näringsrelaterade sjukdomar.

I Europa pratar man om undernäring som ” the silent killer”, alltså som ett tyst problem. Enligt Elisabeth Rothenberg, chefsdietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är äldre och sjuka en bortglömd grupp och hon menar att deras barn dessvärre sällan driver föräldrarnas intresse.

Undernäring – ett utbrett problem

I ett flertal studier har man sett att minst 50 procent av äldre som är i behov av hemtjänst är i riskzonen för att bli undernärda. Undernäring är ofta förknippad med annan sjukdom, därför är det viktigt att upptäcka det i tid och sätta in rätt behandling och insatser. Vid undernäring eller risk för undernäring ska samordning av behandling och insatser från kommunen ske genom en samordnad individuell plan (så kallad SIP).

Undernäring medför mycket lidande, ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader. Undernäring leder bland annat till minskad muskelmassa vilket i sig ökar risken för fallskador, minskad funktionsförmåga och därmed minskar möjlighet att klara sig själv. Även den psykiska hälsan kan försämras. Rätt kost kan däremot verka förebyggande, skelettet stärks och muskelförtvining kan bromsas. Går man ner mycket i vikt påverkas också de inre organen och immunförsvaret negativt. Risken ökar även för att bland annat utveckla trycksår.

Matens centrala betydelse

Mat är livsnödvändigt och en viktig del i människors vardag. Matvanorna speglar vår identitet, kultur, våra erfarenheter och historia. Bra måltider och matlust ger förutsättningar att orka delta i aktiviteter och sammanhang och kan generera en positiv spiral som påverkar livskvaliteten i stort.

Chefsdietisten Elisabeth Rotenberg menar att man måste se mat som en viktig del i den medicinska behandlingen vid sjukdom. Bra kost är en förutsättning för lyckad rehabilitering och för att undvika följdsjukdomar av olika slag. Bra mat krävs för att man ska orka motionera. Brist på ork gör att man lättare faller omkull, och slutar man vara fysiskt aktiv förlorar man snabbt rörligheten och balansen.

Faktorer att uppmärksamma för att upptäcka undernäring

Det är vanligt att aptiten minskar när man åldras. En viktnedgång på upp till ett halvt kilo per år efter 70 års ålder kan anses vara förenligt med ett normalt åldrande. Men eftersom det inte bara är fettmassan som minskar utan också muskelmassan, minskar även kraft, styrka och ork.

Risk för undernäring kan uppmärksammas genom att äldre har ett eller flera av nedanstående tecken:

• Ofrivillig viktförlust – det vill säga viktnedgång utan att planera det.

• Ätsvårigheter – till exempel aptitlöshet, svälj- och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska störningar.

• Undervikt – det vill säga ett BMI som understiger 22 om personen är över 70 år och 20 om personen är under 70 år.

Andra orsaker som kan påverka matintaget till följd av minskad aptit är sjukdomar och hälsoproblem som bland annat:

• Demenssjukdom
• Sänkt allmäntillstånd – t.ex. vid infektion
• Nedsatt smak- och luktsinne
• Läkemedelsbehandling
• Ensamhet
• Depression

Vissa mediciner sänker aptiten eller kan skapa muntorrhet, vilket försvårar ätandet. En del äldre är felmedicinerade och övermedicinerade, och det kan slå hårt mot aptiten menar Elisabeth Rothenberg som uppmanar anhöriga till äldre att se till att den äldre har en fast läkarkontakt som har koll på medicinerna och betonar vikten av att en läkemedelsöversyn görs minst en gång per år. Saker som ökar aptiten är exempelvis motion, utevistelse och solsken.

En nyckelfaktor som påverkar hälsan 

I veckans blogginlägg har vi redogjort för vad undernäring innebär och riskerna med undernäring för hälsan i stort. Undernäring kan få katastrofala följder och bör därför tas på största allvar, inte minst med tanke på hur vanligt förekommande detta är. Samtidigt som många dessvärre drabbas av undernäring finns det dock olika sätt att främja aptiten och på så sätt motverka undernäring. Några alternativ är att ha fokus på motion, utevistelse och solsken. Nästa vecka kommer vi att fortsätta på samma tema, men med större fokus på hälsofrämjande åtgärder vid undernäring eller risk för undernäring.

Källor:

Vårdguiden, 2017

Bra måltider i äldreomsorgen, Livsmedelsverket, 2018

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Livsmedelsverket, 2019