Vårdskulden
Med coronapandemin fick hela vården ställas om. Denna omprioritering innebar att ett otal planerade operationer och nybesök fick ställas in. Omställningen med inställda besök och operationer innebär nu en vårdskuld där vårdköerna är längre än aldrig förr.
Statistik visar att det genomfördes 90 000 färre planerade operationer och vårdbehandlingar under den första pandemivågen jämfört med samma period föregående år. Redan innan pandemin stod 100 000 personer i kö för operation. I augusti 2020 hade det ökat till 150 000.
Köerna är heller inte statiska, utan det tillkommer hela tiden nya människor i behov av vård. Den lagstadgade vårdgarantin, som innebär att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på operation eller åtgärd, kunde uppfyllas endast till 60 % av fallen under december 2021.
Antalet vårdplatser har minskat kraftigt i Sverige genom åren och Sverige har nu lägst antal vårdplatser per 1000 invånare bland alla OECD länder. Denna minskning är en följd av bland annat besparingar men också brist på personal.
Läkarförbundets medlemmar pekar nu ut bristen på vårdplatser som sitt största arbetsplatsproblem. En tredjedel av alla läkare som jobbar på sjukhus upplever en hög eller väldigt hög stressnivå på sin arbetsplats. Denna stress beror till stor del på att för mycket tid måste ägnas åt att hitta en plats till patienten. Tid som istället hade kunnat ägnas åt att vårda patienten.
Stressen leder till personalflykt på alla nivåer, där kompetent personal lämnar sin arbetsplats. Detta i sin tur leder till ännu färre vårdplatser.
Det är stora skillnader mellan regionerna i Sverige. I Stockholm får 22,5 % vänta på specialistvård i mer än tre månader. I Värmland är det hela 44 % som är tvungna att vänta mer än tre månader.
Så hur vill politikerna lösa detta?
Flera av riksdagspartierna vill först och främst öka kompetensförsörjningen i vården. Bristen på vårdpersonal kan lösas genom bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö. Även en bättre lön kan vara en lösning för att fler ska söka sig till vårdyrken och därtill stanna kvar.
Ett annat förslag som många av partierna tar upp är tillgången till en fast läkarkontakt, vilket kan öka effektiviteten av vården samt patienttryggheten.
Att bygga ut primärvården är något som tas upp av två partier. På så vis kan sjukhusvården avlastas så att människor snabbare får vård och inte fastnar i vårdköer.
Ett samarbete mellan regionerna är något som flera partier pratar om. Många anser att vårdkrisen inte är något som kan lösas på regional nivå utan att staten behöver nu ta sitt ansvar.
Många av partierna anser att det är människan som ska stå i centrum. Att tillgång till god vård ska vara en rättighet för alla människor och inte att vinster ska styra huruvida man har tillgång till snabb effektiv vård eller inte. Vårdbehoven ska styra vården, inte marknaden eller plånboken.
Ett parti tar även upp att satsningen på folkhälsan bör stärkas för att på sikt minska antalet som blir sjuka. Även att öka tillgången till vård för psykisk ohälsa är central för detta parti.
Ett annat parti anser att vårdskulden inte alls beror på coronapandemin, plats- och personalbrist utan snarare beror på Sveriges invandrarpolitik.
Flera partier anser att digital vård kan vara ett komplement till den övriga vården. På så vis kan den övriga vården avlastas då vissa åkommor kan lösas på distans. Detta kan även vara praktiskt om man exempelvis bor på glesbygden och har långt till närmaste vårdcentral.
Läkarförbundets förslag till att minska vårdköerna
SLF, Sveriges Läkarförbund, anser att staten ska ta ett större ansvar för vården med gemensamma mål för alla regioner. De anser att fler läkare bör vara chefer så att verksamhet bedrivs med medicinska mål vilket ger ett vårdeffektivt arbetssätt. Läkarförbundet tror även att en satsning på folkhälsa samt medicinsk forskning skulle innebära att färre skulle vara tvungna att söka vård.
Även en läkarstödd äldreomsorg skulle bidra till större kompetens inom äldreomsorgen där färre skulle läggas in och fler skulle kunna få komma hem tidigare. Läkarförbundet föreslår även att bygga ut primärvården. Detta skulle innebära att fler sjukdomstillstånd skulle behandlas och förebyggas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvistelse.
God tillgänglig vård oavsett var man bor
Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar en satsning på vården för att få bukt med de långa vårdköerna. Bra bemötande, kontinuitet kring patientens vårdkontakter och framför allt tillgången till god och likvärdig vård oavsett var i landet man bor är några punkter som vi belyser i vårt intressepolitiska program. För mer information om Riksföreningens intressepolitiska program, klicka här.
Källor:
Sveriges Läkarförbund Vår politik
Så vill politikerna förbättra vården, parti för parti
