Så påverkar musik hjärnan och kroppen
Att lyssna på musik är något som de flesta människor tycker om att göra. Musik kan pigga upp, få en att slappna av och kan till och med förlösa känslor.
Forskning visar att musiklyssnande är bland det bästa vi kan göra för att hjälpa vår hjärna att må så bra som möjligt. I vår intervju med strokeexperten Christian Blomstrand så tar han bland annat upp att musik hjälper hjärnan att återhämta sig efter en stroke.
Man kan säga att musik tränar hjärnan på ett liknande sätt som ett gym tränar våra kroppar. Om du vill hålla hjärnan aktiv under åldringsprocessen är musik ett bra sätt. Forskare vid John Hopkins menar att musik ger hjärnan en workout. De har kommit fram till att musiklyssnande sänker högt blodtryck, lindrar oro och ångest, hjälper en att sova bättre samt förbättrar ens minne.
Men hur kommer det sig? Hur kan musik hjälpa till med allt detta?
För att förstå hur musik påverkar hjärnan så måste vi förstå vad som händer när vi hör musik, eller rättare sagt vad som händer när de vibrationer som musik skapar når våra öron. När vibrationerna når öronen så skickar vår hörsel signaler till hjärnstammen där tonerna tolkas som att vi hör musik.
Det är många delar av hjärnan som aktiveras när vi hör musik. Eftersom musik och toner byggs upp strukturellt och matematiskt, där ena tonen har ett förhållande till nästa, så måste våra hjärna arbeta aktivt för att göra detta begripligt.
För att dra flest hälsobringande fördelar av musiklyssnande så är det viktigt med variation i sitt lyssnande. Många lyssnar ofta på samma låtar och gärna musik från när man var i tonåren eller i tjugoårsåldern. När man lyssnar på något man inte har hört förut så får sig hjärnan en utmaning.
Inom vården så drar man fördel av den avstressande verkan musik har på människokroppen. Forskare menar att eftersom kroppen har en inneboende rytm; hjärtslag, andning, så rättar sig kroppen efter musikens rytm. Därför kan lugn musik lugna ned kroppen då hjärtslag och andning blir långsammare.
Det fungerar även tvärtom, musik i ett snabbare tempo ger kroppen mer energi. Kroppen följer omedvetet rytmen i musiken. Detta kan man dra nytta av när man tränar. Studier visar att har musiken ett högre tempo så tar man i hårdare. Man boostas och känner att man orkar mer. Att lyssna på musik kan även frigöra lyckohormonet endorfin som höjer den fysiska förmågan.
Studier visar att stresshormonet kortisol sjunker markant när vi lyssnar på lugnande musik som vi tycker om. När kortisolnivåerna sjunker i kroppen och stressen försvinner så förbättras vårt immunförsvar. När vi lyssnar på musik bildas fler antikroppar av typen IgA vilket skyddar mot infektioner.
Vilken sorts musik man föredrar att lyssna på varierar givetvis från person till person. De flesta vet vilken typ av musik man tycker om.
Inom musikterapi har man dels tagit fasta på musikens läkande verkan men man arbetar även med musiks effekt att återkalla minnen. Tanken är ökad självkännedom med hjälp av musik och terapiformen går ut på att man antingen lyssnar på musik eller skapar musik. En ton eller en klang kan ofta väcka ett minne som man behöver bearbeta.
Musik används även i demensvården då musik påverkar hela hjärnan och integrerar vänster och höger hjärnhalva med varandra. Även nervbanorna; synapserna, mellan hjärnhalvorna stimuleras och stärks. Musik stimulerar flera funktioner i hjärnan såsom motivation, minne, språkförmåga och uppmärksamhet.
I en studie gjord på Göteborgs universitet så har man kommit fram till att musik även kan förebygga demens. 800 kvinnor följdes under 44 år där deras vanor kartlades. Resultatet visade att de kvinnor som ägnat sig mycket åt kultur och musik halverade risken för att utveckla demens.
Källor:
Keep your brain young with music
Ny studie; musik kan minska risken för demens
