Att hålla sig ung – vi vet hemligheten!

I föregående blogginlägg uppmanade vi till träning för seniorer och vill därför spinna på ämnet god hälsa och att hålla sig ung.

Många känner säkert till (och kanske till och med kan sjunga med i) Alphavilles 80-talshit ”Forever young”. Och många har säkert någon gång tänkt tanken på att kunna bromsa sitt eget åldrande. Nu kan vi avslöja att detta faktiskt är möjligt – ja, till viss del i alla fall. Nu vill vi bara betona att vi inte är emot åldrandet i sig, utan snarare de nackdelar som åldrandet kan medföra.

Träning är svaret för att hålla sig ung

Ja, vi vet det allihop – innerst inne. Vi har alla hört det förut, att träning är positivt för hälsan är inga nyheter för någon av oss. Men vet vi egentligen varför? Och vet vi hur träning påverkar hjärnan och kan motverka hjärnans åldrande? Nja, kunskaperna kring just detta är förmodligen inte lika spridda. Vi tänkte därför ägna detta blogginlägg åt att djupdyka lite i detta ämne med hjälp av en amerikansk studie och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som har skrivit boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna”.

Hjärnan hos en ”soffpotatis” åldras fortare

Stillasittande minskar hjärnan och gör att vi därmed åldras snabbare, både fysiskt och psykiskt. En amerikansk studie som publicerades i tidskriften Journal of Neurology (2016) visade att hjärnan hos ”soffpotatisar” åldras snabbare än hos personer som rör på sig. Forskarna kunde även koppla minskade hjärnvolymer till att man tidigare levt ett stillasittande liv.

En amerikansk studie

I studien som tidskriften Journal of Neurology redogjorde för följde forskarna 1 583 personer under en 20-årsperiod, där man bland annat mätte deras hjärnstorlek och konditionsnivå. Resultatet visade att de som inte motionerade i 40-årsåldern, och dessutom hade dålig kondition, också hade mindre hjärnor 20 år senare.

Bättre förutsättningar idag att studera hjärnan

Idag kan vi tack vare modern röntgenteknik lättare studera hur vår hjärna rent konkret påverkas av fysisk aktivitet. Genom magnetröntgen är det till exempel möjligt att se hur hjärnans storlek förändras över tid. I den amerikanska studien genomförde forskarna undersökningar genom magnetröntgen av deltagarnas hjärnor. Vidare fick deltagarna genomföra ett konditionstest där deltagarna fick springa på ett löpband så länge de orkade medan forskarna mätte deras syreupptagningsförmåga. Forskarna genomförde därefter, 20 år senare, samma tester. Personer som under tiden hade utvecklat andra sjukdomar uteslöts dock.

Studiens resultat

De personer som presterade sämst på konditionstestet, och dessutom hade högt blodtryck, var också de som hade minskade hjärnvolymer 20 år senare. Lite mer detaljerat visade resultatet att åtta enheter försämrat resultat på löpbandet resulterade i en minskad hjärnvolym som kan jämföras med två års åldrande. På detta sätt kunde forskarna koppla minskade hjärnvolymer till att personen tidigare i livet levt ett stillasittande liv.

Bli hjärnstark!

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har specialiserat sig på hur träning påverkar hälsan – och hjärnan. Han har bland annat skrivit boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna”. Även Anders Hansen hänvisar till studiens resultat och påpekar att det kanske viktigaste vi kan göra för vår hjärna är att röra på oss.

Tidigare forskning om träning har visat hur viktig träningen är för hälsan, men då fokuserat på träningens positiva inverkan på kroppens celler. Nu tyder senare forskning på att träning även har positiv inverkan på våra hjärnceller.

Med åldrandet krymper våra hjärnor, vilket i sin tur ofta leder till sämre minne, fattningsförmåga och ökad risk att drabbas av demenssjukdomar. Anders Hansen drar sin slutsats:

”Lägger man ihop alla resultat som är kopplat till träning så är det solklart. Fysisk aktivitet leder till starkare hjärna.”

Bästa hjärngympan

Anders Hansen menar att fysisk aktivitet påverkar såväl den fysiska som psykiska hälsan, och hoppas att vetskapen om dess betydelse och hälsoeffekter ska få lika stor spridning som ett effektivt läkemedel kan få. Anders Hansen utvecklar resonemanget kring hjärngympa:

”Man kan ju tro att om man ska få starka ben så ska man träna ben och ska man få stark hjärna ska man hålla på med sudoku eller korsord. Men den bästa hjärngymnastiken är att röra på sig fysiskt.”

Så enkelt men ändå så svårt

Som vi tidigare nämnde så är det sedan länge känt att träning är bra för hälsan och för kroppen. Däremot har det inte tidigare varit lika känt vilka hälsoeffekter träning/fysisk aktivitet har på hjärnan. Vad innebär då denna nya vetskap? Varför har vi inte mer fokus på fysisk aktivitet för äldre (även om det generellt har blivit allt vanligare med FaR – Fysisk aktivitet på Recept)? Kommer dessa forskningsresultat på sikt att motivera fler till att ägna sig åt fysisk aktivitet? Detta är så klart svårt att sia om men förhoppningen är givetvis att fler ska förstå vikten av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter för såväl den fysiska som psykiska hälsan.

Riksföreningen Äldres Hälsa vill med detta blogginlägg, än en gång, uppmuntra till träning/fysisk aktivitet hos enskilda individer, men har också en förhoppning om att beslutsfattare och andra professionella på samhällsnivå tar till sig dessa forskningsresultat vid planering för olika insatser för äldre.

Även yngre personer har allt att vinna på att börja bli mer fysiskt aktiva, om de inte redan är det. På så sätt kan de senarelägga sitt åldrande och de besvär som åldrandet kan medföra. Att fokusera på förebyggande insatser är därför av stor vikt om vi ska tänka på morgondagens äldre.

Slutligen vill vi påminna om att det aldrig är för sent – eller för tidigt – att börja tänka på sin (hjärn)hälsa och bli mer fysiskt aktiv – om man nu vill förbli forever young!

Källor:

Journal of Neurology: ”Midlife exercise blood pressure, heart rate, and fitness relate to brain volume 2 decades later” (2016)

SVT Nyheter: ”Därför åldras du av att inte träna”, 2016-02-11

”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” av Anders Hansen (2016)