Det salutogena förhållningssättet
Ett salutogent förhållningssätt går ut på att man fokuserar på de faktorer som upprättar hälsa till skillnad från det patogena perspektivet som går ut på hitta de faktorer som gör människor sjuka. Ordet salutogenes är en sammansättning av det latinska ordet salus, som betyder hälsa eller välmående, samt det grekiska ordet genes, som betyder uppkomst eller ursprung. Salutogenes betyder således hälsans ursprung.
Begreppet myntades av Aron Antonovsky, som var en professor i medicinsk sociologi. Ett viktigt begrepp som tillhör det salutogena förhållningssättet är känslan av sammanhang, på engelska Sense of Coherence, SOC eller på svenska KASAM. Här utgår man från ett perspektiv där individens hälsa betraktas utifrån ett större sammanhang och inte som ett ”antingen eller tillstånd” såsom sjuk eller frisk.
Antonovskys forskning gick bland annat ut på att hitta de faktorer som håller individen frisk, med ett stort fokus på varför vissa individer var mer resistenta mot sjukdom än andra. Antonovsky fokuserade på varför kriser, konflikter och motgångar påverkade vissa människors hälsotillstånd negativt medan andra inte påverkades alls av liknande situationer. Han kom fram till att de individer som kände en känsla av sammanhang, KASAM, i sin tillvaro klarade kriserna bättre. Han kom även fram till att när en individ känner begriplighet i sin situation samt att hen kan hantera oförutsedda yttre påfrestningar så känner sig individen starkare.
Teorin om KASAM innebär att man kan betraktas som vid god hälsa trots en fysisk sjukdom.
KASAM består av tre delar:
- Begriplighet: känslan av att det som händer är förståeligt och går att förutse.
- Hanterbarhet: att de resurser som behövs för att hantera tillvaron finns tillgängliga.
- Meningsfullhet: att man är delaktig och vill engagera sig i de utmaningar som livet innebär.
Ett salutogent förhållningssätt eller arbetssätt i en organisation går ut på att främja de faktorer där medlemmarna känner samhörighet, förtroende, samt att allas medverkan är av betydelse. Det är även viktigt att medlemmarna känner sig trygga genom att skapa förståelse för organisationen samt att de har möjlighet att använda sig av sina tidigare erfarenheter samt möjlighet att vidareutveckla sin kunskap.
Ett salutogent arbetssätt inom vård och omsorg fungerar på ett liknande sätt. Ett exempel tas upp i en studie i vårdvetenskap gjord av Högskolan i Borås där sjuksköterskor blir medvetna om hur cancerpatienter skattar sin KASAM. Studien visade att de patienter som upplevde en stark känsla av sammanhang, KASAM, upplevde sig mer resistenta mot sjukdom. Genom att be patienter skatta sin KASAM fick sjuksköterskorna en större bild om patientens mående vilket var viktigt för att ge en mer individanpassad omvårdnad. Exempelvis kan patientens KASAM höjas på olika vis såsom att förstärka situationer i patientens liv som skapar en känsla av meningsfullhet. Ett annat exempel var existentiella samtal där sjuksköterskan kunde avlasta patientens rädslor och farhågor. Begriplighet om sjukdomen kan vara ett sätt för patienten att hantera situationen och i bästa fall se mening i livet trots sjukdomen.
Det finns verksamheter inom vård och omsorg som arbetar utifrån ett salutogent arbetssätt. Ett exempel på en sådan verksamhet är Tre Stiftelser i Göteborg som bedriver äldreomsorg i form av tre vård- och omsorgsboenden. Riksföreningen Äldres Hälsas generalsekreterare Christina Allaskog besökte tidigare under hösten just Tre Stiftelser. Denna verksamhet har ett salutogent tänk i sitt sätt att bedriva omsorg som går ut på att se det friska i individen och därefter förstärka de faktorer som håller människan frisk. På sin hemsida beskriver Tre Stiftelser sin verksamhet på följande vis:
”För dig som inte vill sluta upptäcka, för dig som vill vistas i vackra miljöer. För dig som vill att varje måltid ska vara en njutning och för dig som vill möta vänner för livet.”
Hos Tre Stiftelser får alla hyresgäster avgöra själva hur deras dagar ska se ut samt bestämma själva vad man mår bäst av. När man som hyresgäst flyttar in hos Tre Stiftelser får man berätta sin livshistoria så att man kan behålla sina vanor och njutningar även i sitt nya boende.
Tre Stiftelser vill att alla som bor hos dem ska känna meningsfullhet och har ett antal fokusområden såsom Måltid, Kultur och Miljö. Exempelvis så är deras restaurang öppen för allmänheten där man kan äta näringsriktiga måltider tillagade med säsongsanpassade, närodlade och ekologiska ingredienser. Boendena har även gym med personliga tränare, solanläggningar samt möjlighet att delta i olika studiecirklar.
Tre Stiftelser vill med detta tillgodose behovet av ett socialt sammanhang för hyresgästerna samt att främja möjligheten till ett aktivt och självständigt liv hela livet.
Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på verksamheter som arbetar utifrån ett salutogent arbetssätt, såsom exempelvis Tre Stiftelser, och välkomnar fler liknande initiativ.
Källor:
