Musik och nostalgi
Ofta väcker våra sinnen minnen till liv och vi kan känna oss nostalgiska för en liten stund. Hörseln är ett exempel och genom musik i form av en gammal favoritlåt kan vi genast kastas tillbaka till ungdomsåren och kanske minnas vår första kärlek. Men visste du att vår musiksmak tenderar att bli smalare när vi blir äldre?
Under tonåren lyssnar vi ofta på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. När vi sedan går in i vuxenlivet breddas vår musiksmak för att inkludera fler artister och genrer. När vi är unga vill vi utforska och vi är därför som mest mottagliga för nya intryck under den här tiden. Det är under ungdomsåren och tidiga vuxenlivet som vi formar många av våra mest bestående musikaliska preferenser. Musiken blir därför en central del av vår identitet.
Smalare musiksmak när vi blir äldre
Enligt en unik studie från Göteborgs universitet, i samarbete med Jönköping University och University of Primorska, blir dock vår musiksmak smalare med åren. Musiken kan för många fortfarande vara viktig, men vi bryr oss mindre om olika topplistor och tenderar i stället att ofta återvända till musik som är välbekant för oss – valet av musik blir mer personligt och präglas av tidigare upplevelser.
Det kanske kan tyckas tråkigt att inte vara lika öppen för ny musik men det hela handlar snarare om att vi blir experter på vårt eget lyssnande – vi vet vad vi gillar och vi söker oss gärna till musik som väcker minnen och känslor till liv från tidigare skeden i livet. Musik från ungdomstiden fungerar som ett slags ljudmässigt fotoalbum, där våra favoritlåtar bär på olika berättelser.
När vi blir äldre har vi även en benägenhet att inte längre söka ny musik lika aktivt som tidigare. Ny musik kan ofta upplevas som ointressant, vilket främst inte beror på musiken i sig utan på att våra hjärnor blir mindre benägna att skapa starka emotionella kopplingar till nya ljudintryck.
Nostalgins viktiga roll
I medelåldern och framåt blir nostalgin viktig, musiken från våra ungdomsår följer oss likt ”ljudspår till livet”. Nostalgin fungerar ofta som en trygghet i en värld som ständigt förändras. När vi lyssnar på gamla favoritlåtar aktiveras delar av hjärnan som är kopplade till belöning och minne, vilket bidrar till en känsla av välbefinnande. Av den här anledningar blir ”gamla godingar” på sätt och vis tidlösa, då de inte bara är låtar utan delar av oss själva. Så, även om vi ändå i viss utsträckning fortsätter att ta del av ny musik så återvänder vi gärna till låtar från vår ungdom.
Musiksmaken blir också mer unik ju äldre vi blir. Medan dagens tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga vänner så blir detta svårare för äldre då musiksmaken kan variera väldigt mycket mellan olika personer.
Så nästa gång du hör en gammal favoritlåt på radion från ungdomsåren eller någon annan viktig tid i livet kan du tänka på att det inte bara är musik – det är ett eko av vem du var, och kanske fortfarande är.
Information om forskningsstudien:
- Studien genomfördes av forskare vid Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska.
- Studien bygger på data som spänner över 15 år.
- Studien omfattar drygt 40 000 användare av musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify.
- Datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.
Källor:
