Varje år mister omkring 1500 personer i Sverige livet till följd av suicid, av dessa är cirka 340 äldre personer. Bakom siffrorna finns människor som ofta har kämpat länge med psykisk ohälsa, livskriser eller en känsla av att stå helt ensamma i sin smärta. För alla inom vård och omsorg, eller anhöriga som har någon i sin närhet som lider av psykisk ohälsa, kan det vara avgörande att känna till riskfaktorer och tidiga signaler för att kunna ge stöd i tid.

 

Det finns flera riskfaktorer för suicid och vi tänkte i detta blogginlägg ta upp några som ofta är särskilt viktiga för äldre.

 

Viktiga riskfaktorer

Här nedan är några vanliga riskfaktorer för suicid:

 

• Psykisk ohälsa – särskilt depression, ångest och beroende.
• Tidigare suicidförsök – en av de starkaste riskfaktorerna.
• Suicid i nära omgivning – att vara efterlevande till någon som har avslutat sitt liv genom suicid medför en ökad risk.
• Svåra livshändelser – exempelvis separationer, dödsfall eller ekonomiska problem.
• Somatisk sjukdom – svår eller livshotande sjukdom kan skapa djup hopplöshet.
• Social sårbarhet – brist på nätverk, utsatthet eller upplevd ensamhet.

 

När livet förändras – kritiska livsomställningar

Många äldre går igenom stora livsförändringar som kan rubba känslan av trygghet och mening. Vi har alla en biologiskt medfödd sårbarhet som ser olika ut. Det är därför inte omställningens grad som avgör hur den påverkar individen utan den individuella upplevelsen.

 

Vanliga livsomställningar som kan leda till kriser är:

 

• Pensionering – förslut av yrkesidentitet och socialt sammanhang, och ibland även förlust av en ekonomisk trygghet.
• Allvarlig sjukdom eller diagnos – det här kan väcka tankar om döden och skapa en känsla av att tappa fotfästet. Kronisk smärta kan bli så svår att bära att tillvaron kan upplevas som outhärdlig.
• Separation eller dödsfall – förlust av en livspartner eller annan nära relation kan resultera i djup sorg och påtaglig ensamhet.

 

Under perioder när livet förändras på ett påtagligt sätt är det extra viktigt att vi ser och uppmärksammar varandra, tar kontakt och erbjuder stöd innan krisen blir övermäktig.

 

Hur kan psykisk ohälsa och självmordstankar yttra sig?

Nästan alla som har självmordstankar är deprimerade. Depression kan yttra sig genom:

 

• Känslor av hopplöshet
• Koncentrationssvårigheter
• Sömnproblem
• Brist på energi
• Minskat intresse för sådant som tidigare varit meningsfullt
• Hos äldre kan depression även ”sätta sig” i kroppen och ge uttryck i form av fysiska besvär (smärta och värk)

 

Det här leder ofta till att den som mår dåligt isolerar sig, kanske har negativa tankar om sig själv och kanske till och med bär på en känsla av att vara en börda för sin omgivning. Ibland går det så pass långt att den som mår dåligt upplever att det inte finns någon annan väg ut än självmord – men det finns alltid hjälp att få.

 

Tidiga tecken att vara uppmärksam på

Vad kan då du som har någon i din närhet som mår dåligt vara uppmärksam på? Några viktiga tidiga tecken kan vara:

 

• Beteendeförändringar – personen drar sig undan, slutar delta i sociala aktiviteter eller blir ovanligt lynnig, ledsen eller tillbakadragen.
• Verbala ledtrådar – uttryck för hopplöshet, värdelöshet eller tankar om döden, direkt eller indirekt.
• Förändrad sömn och aptit – uttalade sömnsvårigheter eller drastiska förändringar i matvanor.
• Riskfyllt eller självdestruktivt beteende
• Plötsligt lugn – vissa kan verka ovanligt harmoniska precis innan ett planerat suicidförsök, efter en period av djup kris.
• Avsked – personen börjar ta avsked, ordna upp ägodelar eller ge bort saker.

 

Våga se, våga fråga och våga stötta

Det viktigaste som vi kan göra när någon i vår närhet mår dåligt är att våga ta kontakt när vi ser förändringar hos personen. Att våga fråga hur personen mår, våga lyssna utan att döma och hjälpa till att söka stöd kan vara avgörande. Suicid är aldrig en oundviklig utgång – tidig omtanke kan rädda liv.

 

Hit kan du vända dig

 

Hjälplinjen – öppet dygnet runt, alla dagar, tel. 90 390

 

Självmordslinjen – öppet dygnet runt, varje dag, tel. 90 101

 

Äldrelinjen – öppet vardagar kl.08.00–19.00, helger 10.00–16.00, tel. 020-22 22 33

 

Jourhavande präst – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00 via 112

 

Jourhavande medmänniska – öppet alla dagar kl. 21.00–06.00, tel. 08-702 16 80

 

SOS-linjen – öppet vardagar kl.13.00–21.00, helger kl.16.00–21.00, tel. 0771-800 650

 

Regnbågslinjen – för HBTQIA+ personer och deras närstående. Öppet tisdagar och torsdagar kl. 18.00–21.00, tel. 0770-55 00 10

 

SOS alarm – om situationen är akut, tel. 112

 

SPES – för efterlevande anhöriga, öppet alla dagar tel. 19.00–22.00, tel. 020-18 18 00

 

 

Källor:

 

Suicide Zero

Socialstyrelsen

Karolinska Institutet

Folkhälsomyndigheten