Äldre personer bär ofta på en livstid av erfarenheter som kan fungera som en buffert när livet skakar. Samtidigt visar forskningen att vissa faktorer ökar risken för suicidalt beteende – framför allt depression, behandling med psykofarmaka, psykisk sjukdom och svår somatisk sjukdom. Därför blir skyddsfaktorerna extra viktiga för att förhindra att fler äldre dör i suicid.

 

Det finns flera riskfaktorer för suicid och den största riskfaktorn för suicid hos äldre är depression. Du kan läsa mer om olika riskfaktorer här. För att stärka det suicidpreventiva arbetet är det viktigt att både minska och förebygga riskfaktorerna för suicid och samtidigt att stärka skyddsfaktorerna.

 

Vad menas med suicidalitet?

Suicidalitet kan betraktas som ett övergripande begrepp för suicidtankar (självmordstankar), suicidförsök (självmordsförsök) och suicid (självmord).

 

Depression och behandling med psykofarmaka är de starkaste riskfaktorerna för suicidförsök medan manligt kön och psykisk eller svår somatisk sjukdom är starkast förknippade med suicid bland äldre.

 

Viktiga skyddsfaktorer

Depression är den starkaste riskfaktorn för suicidförsök hos äldre och med tanke på detta så är det viktigt med screening (för att upptäcka psykisk ohälsa/depression) och behandling av psykisk ohälsa (framför allt depression).  Men det finns även andra skyddande faktorer som stärker äldres psykiska välbefinnande och som därmed även de är viktiga skyddsfaktorer.

 

Forskning visar att skyddsfaktorer inte bara handlar om individens inre styrkor utan också om att omgivningen erbjuder stöd, struktur och tillgänglig vård.

 

Några värdefulla skyddande faktorer för att stärka den psykiska hälsan är:

 

• Sociala relationer och gemenskap (exempelvis gruppaktiviteter) – Socialt stöd är kopplat till minskad risk medan ensamboende och förlust av partner är kopplat till ökad risk.

 

• Psykologiska faktorer – Hoppfullhet, mening och livstillfredsställelse fungerar som ett skydd genom att stärka det psykiska välbefinnandet medan låg resiliens (motståndskraft) och hopplöshet ökar risken.

 

• Tillgång till vård och kontinuerlig uppföljning – Program som följer upp depressiva symtom, social situation och läkemedelsbiverkningar har visat god effekt.

 

• Utbildning för äldre och anhöriga – Kunskap om psykisk ohälsa och suicid gör det lättare att upptäcka varningssignaler och att söka hjälp.

 

• Terapeutiska insatser – Både problemlösningsterapi och interpersonell terapi (skräddarsydda terapisamtal utifrån den äldres behov) har visat sig kunna minska suicidtankar hos äldre.

 

Det går att förebygga suicid

Suicid går att förebygga – genom kunskap, mod, närvaro och samarbete. Om vi vågar möta äldre i deras livsberättelser, vågar lyssna på det som är svårt och lyckas stärka det som ger mening så kan vi bygga ett samhälle där fler får möjlighet att välja livet.

 

 

Källa:

Folkhälsomyndigheten