Socialstyrelsens senaste undersökning av läget i äldreomsorgens verksamheter 2026 visar flera positiva utvecklingar, men också områden som behöver fortsatt uppmärksamhet. Bland annat får fler äldre inom hemtjänsten erbjudande om en fast omsorgskontakt, samtidigt som fasta omsorgskontakter och sjuksköterskor på särskilda boenden får ansvar för allt fler personer.

 

En fast omsorgskontakt fungerar som en trygg och kontinuerlig kontaktperson för den äldre och kan bidra till ökad delaktighet, bättre kommunikation och större trygghet i vardagen. Du kan läsa mer här.

 

Fler får en egen omsorgskontakt i hemtjänsten

Andelen äldre personer med hemtjänst som erbjuds en fast omsorgskontakt har ökat från 74 procent år 2024 till 77 procent år 2026. Även andelen som tackar ja till erbjudandet har ökat, från 69 till 72 procent.

Det är en positiv utveckling som visar att allt fler äldre ser värdet av att ha en person som känner till deras behov och situation. Samtidigt har antalet personer som varje omsorgskontakt ansvarar för ökat. I genomsnitt ansvarar en omsorgskontakt nu för 5,05 hemtjänsttagare, jämfört med 4,66 hemtjänsttagare år 2024.

Homan Amani är utredare på Socialstyrelsen och ser positivt på att allt fler äldre erbjuds fast omsorgskontakt, men menar samtidigt att det är viktigt att de fasta omsorgs-kontakterna inte ansvarar för allt för många personer. Arbetsbelastningen behöver vara rimlig.

 

Mer individanpassad omsorg

Fler verksamheter har idag rutiner för att samverkan med anhöriga för att få en bättre förståelse för den äldres särskilda behov. Sedan 2019 har andelen särskilda boenden med sådana rutiner ökat från 48 till 54 procent. Inom hemtjänsten har ökningen varit ännu större, från 44 till 56 procent.

När anhöriga involveras på ett genomtänkt sätt kan det bidra till en mer personcentrerad omsorg där den äldre får större möjlighet att leva sitt liv utifrån egna förutsättningar och önskemål. Enligt utredare Homan Amani är samverkan med anhöriga och dokumentation är viktiga delar i ett mer individanpassat arbetssätt.

 

Färre sjuksköterskor per boendeplats

Samtidigt visar resultaten en mindre positiv utveckling när det gäller tillgången till sjuksköterskor på särskilda boenden.

År 2019 ansvarade en sjuksköterska för drygt 21 personer på vardagar. År 2026 har siffran ökat till nästan 23 personer per sjuksköterska.

Tillgången till sjuksköterskor är en viktig del av kvaliteten och säkerheten i vården på särskilda boenden. När varje sjuksköterska ansvarar för fler personer kan det påverka möjligheterna att ge stöd, förebygga hälsoproblem och följa upp individuella behov.

 

Bättre innemiljöer för äldre

Det finns också ljuspunkter när det gäller de fysiska miljöerna på särskilda boenden. Andelen boenden som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för en stödjande innemiljö har ökat från 19 procent år 2019 till 29 procent år 2026.

Det handlar bland annat om tydlig skyltning, genomtänkta färgkontraster och miljöer som gör det lättare att orientera sig. Sådana anpassningar kan vara särskilt viktiga för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom.

När det gäller utemiljöerna har utvecklingen däremot varit begränsad och få förändringar har skett under de senaste åren.

 

En utveckling med både framsteg och utmaningar

Socialstyrelsens undersökning visar att äldreomsorgen på flera områden rör sig mot en mer personcentrerad och individanpassad omsorg. Fler äldre får möjlighet till en fast omsorgskontakt, anhörigas kunskap tas i större utsträckning tillvara och innemiljöerna på särskilda boenden förbättras.

Samtidigt behöver utvecklingen följas noggrant. Ökad arbetsbelastning för omsorgskontakter och sjuksköterskor riskerar att påverka kvaliteten i omsorgen. För att möta framtidens behov krävs därför fortsatta satsningar på både personal och arbetsmiljö, så att äldre kan få den trygghet, kontinuitet och omsorg som de har rätt till.

 

Information om undersökningen

Det är 1796 av 2098 hemtjänstverksamheter och 1915 av 2158 särskilda boenden som deltagit i undersökningen. Svaren har lämnats av verksamhets- och enhetschefer.

 

 

Källa:

Socialstyrelsen