Vi har tagit upp problematiken kring överkonsumtion av alkohol bland äldre. Och nu vill vi stanna kvar i ämnet beroendeproblematik för att fördjupa oss i detta, men inte bara fokusera på alkohol som beroendeframkallande ämne utan även belysa andra typer av beroendeproblematik.

Att ha en beroendeproblematik av något slag kan beskrivas som att hjärnan har ”tagits över”, eller ”kidnappats”, av vårt belöningssystem. Då är det svårt att styra sitt bruk av spel, alkohol eller annan drog med viljan. Att bryta ett beroende kan vara svårt, men alla har rätt att få stöd.

Hjärnans belöningssystem – på gott och ont

Hjärnans belöningssystem har till uppgift att hjälpa oss människor att överleva. När vi exempelvis äter något gott eller har sex frigörs signalämnet dopamin som gör att vi kan känna njutning. Minnet av den behagliga känslan finns sedan kvar och gör att vi gärna återupplever den. Anders Håkansson, som är professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende förklarar detta närmare:

”Belöningssystemet är nödvändigt för att vi ska göra sånt som är bra för individen och arten. Tyvärr överstimuleras det av saker som är mindre bra för oss, som tobak, alkohol, narkotika eller spel.”

Drogen förstärker njutningen så att den kan upplevas som ett rus. En del människor klarar trots detta av att hålla det hela på en balanserad nivå, medan andra har svårare för detta.

Risker för beroende

Risker ökar om man använder en drog mycket eller ofta, men även ärftliga faktorer spelar in samt hur man mår överlag. Det tar olika lång tid för olika individer att utveckla en beroendeproblematik. Om man upplever sin livssituation som jobbig, har sociala svårigheter eller lider av psykisk ohälsa går det ofta fortare. Men det handlar också om vilken drog man använder. Heroin, alkohol och kokain brukar beskrivas som särskilt beroendeframkallande substanser. Även nikotin har beskrivits som mest beroendeframkallande, enligt en äldre studie. Droger kan förstås vara farliga oavsett om man har ett beroende eller inte. Alkohol, narkotika och andra substanser kan orsaka förgiftning, svåra medicinska skador och dödsfall om man överdoserar eller använder dem på fel sätt.

Beroendesjukdomar

Att använda en drog mycket eller ofta brukar kallas riskbruk, särskilt när det gäller alkohol. Professor Anders Håkansson förklarar:

”Då har personen en konsumtion som kan ge svåra konsekvenser på sikt. Skadligt bruk är en diagnos som används ibland. Då har personen medicinska skador och kanske sociala och psykologiska problem. Risken att utveckla ett beroende är hög.”

Vid en beroendeproblematik har belöningssystemet förändrat eller ”tagit över” hjärnan, vilket kan beskrivas som att personen har förlorat kontrollen. Idag klassas beroende av alkohol, dopning, läkemedel, narkotika, tobak och spel om pengar som beroendesjukdomar. Drogerna påverkar belöningssystemet på lite olika sätt, men grundprincipen är densamma vilket innebär att hjärnan överstimuleras av vissa saker som ger känslor som vi vill återuppleva och sedan inte kan leva utan.

Men hur kommer det sig att sex- och relationsberoende, arbetsnarkomani, shoppingberoende och sockerberoende inte räknas som beroendesjukdomar? Enligt professor Anders Håkansson beror detta på att det inte finns lika mycket forskning kring detta och mindre samsyn på de här områdena. Han menar dock att det, oavsett beroendeproblematik och om de kallas beroendesjukdomar eller ej, är viktigt att ta problemen på allvar. Den som upplever någon form av problem kan i första hand vända sig till sin vårdcentral.

Tecken på en beroendeproblematik

Många tecken är gemensamma, oavsett vilken drog eller typ av beroende det handlar om, några exempel är följande:

• Man känner ett starkt sug efter drogen
• Tankarna kretsar kring drogen
• Man fortsätter med sitt bruk av drogen trots att den påverkar familj, arbete/sysselsättning (om man har något sådant) och annat i livet negativt
• Man behöver ofta högre och högre dos för att få önskad effekt, vilket beror på att hjärnan eftersträvar jämvikt och anpassar sig för att lindra effekten av drogen.
• Utan drogen får man ofta abstinensbesvär som oro, skakningar, illamående och sömnsvårigheter. Ibland kan man till och med bli allvarligt, livshotande sjuk.

Vid spelberoende kan det handla om en känslomässig abstinens, en olust om man inte spelar. Ett annat tecken som är speciellt för spelberoende är att man gör allt för att vinna tillbaka det man har förlorat. Det kan handla om att man har spelat bort pengar som resten av familjen tror finns kvar och man vill då rädda situationen, men istället blir det bara värre och värre.

Hur bryter man ett beroende?

Det är inte lätt att bryta en beroendeproblematik och dessvärre är det inte ovanligt med återfall. Somliga kan bryta ett beroende på egen hand, ibland med stöd från närstående och stödorganisationer. Andra behöver betydligt mer stöd och hjälp än så. Alla har rätt till stöd och hjälp för att komma ur sin situation. Det bästa är att fånga upp problemen i ett tidigt skede, helst innan personen har utvecklat ett beroende.

Kan man då bli fri från ett beroende utan att sluta helt? Professor Anders Håkansson svarar följande:

”Har man ett svårt beroende kan man inte gå tillbaka till en oproblematisk, lägre konsumtion. Det är grundläget. Men om en person ännu inte har utvecklat ett beroende kan det i vissa fall, om problemen inte är för stora, vara en rimlig strategi från oss i vården att jobba för ett kontrollerat användande. Med narkotika är det annorlunda, eftersom det är olagligt. Då har vi självklart inställningen att personen måste sluta helt.”

En drabbad berättar…

För att belysa ämnet utifrån ett individuellt perspektiv tänkte vi redogöra för Annikas berättelse. Annika Happe är 53 år och spelade bort en miljon kronor på nätkasino. Hon besökte ett nätkasino för fyra år sedan, av en ren tillfällighet. Annika såg reklamen för nätkasinot och tyckte att det verkade spännande. Hon var bekymrad över sin sons situation i skolan och ville fly från vardagsproblemen en stund, som en verklighetsflykt. Hon satsade några hundralappar och vann flera tusen kronor de första gångerna. Hon berättar:

”All stress försvann. Jag stängde av världen utanför spelbubblan. Det var en kick att vinna, men eftersom det på den tiden kunde ta en vecka att få in pengarna på kontot fortsatte jag att spela för vinsten.”

Så småningom spelade Annika på kvällar, nätter och morgnar på väg till jobbet. Insatserna – och förlusterna – ökade.

”Lönen och sparpengarna tog slut. För att kunna föra över pengar till min man för mat och hyra tog jag sms-lån på sms-lån. Det blev en ständig oro och jakt på pengar. Jag skämdes och ville vinna tillbaka allt.”

Kicken som Annika hade känt från början var nu borta.

”Jag var så rädd för att min man och min son skulle få veta vad jag gjort. Det var som om min hjärna var kidnappad. Spel var det första jag tänkte på när jag vaknade och jag drömde om det på nätterna.”

På åtta månader spelade Annika bort en miljon kronor. När hon till slut inte fick fler lån blev hon tvungen att avslöja allt för sin man. Annika kände en rädsla och oro för att bli lämnad, men trots att maken blev besviken och ledsen valde han och sonen att stötta henne.

Detta var före 2018, då en ny lag trädde i kraft som innebär att personer med allvarliga spelproblem ska ges hjälp och stöd från kommuner och landsting/regioner. Annika hänvisades till Spelberoendes riksförbund. Annika och hennes make besökte en stödgrupp och Annika berättar att hon grät sig igenom hela mötet. Hon beskriver en stark känsla av skam. Hon ville klara sig på egen hand och bestämde sig för att göra det. Annikas skulder gick till kronofogden. Hon var spelfri i fyra månader, men när hennes man gav henne lite pengar började allt igen. Annika beskriver denna period som ett kaos av lögner och svek:

”Jag lurade min familj, pantsatte smycken och kunde spela upp min lön på några timmar. Till slut var allt så nattsvart att jag tog tabletter för att ta mitt liv.”

Annika räddades i sista stund. När hon vaknade upp på intensiven bestämde hon sig för att kämpa för att bli spelfri en gång för alla. Hon insåg att hon aldrig mer kommer att kunna spela för en enda krona.

Idag besöker hon och hennes man stödgruppen varannan vecka.

”Att prata med andra är viktigt. Jag är aktiv på olika forum och vill hjälpa andra som mår dåligt.”

Annika har stängt av sig från spel på sajten spelpaus.se, har inget bank-id på mobilen och henne man kan se alla köp hon gör. Annika beskriver sin nuvarande situation:

”Nu har jag varit spelfri i elva månader och det känns så skönt. Suget är borta, men jag måste vara på min vakt. Det svåra är att få tillbaka tilliten från min familj, men det msåte få ta sin tid.”

För dig som har ett spelberoende

Spelpaus.se är en sajt där du själv kan stänga av dig från spel om pengar och direktmarknadsföring om spel. Avstängningen gäller alla licensierade spelbolag i Sverige med registrerat spel.

Källa:

1177 Vårdguiden (tidning), Region Stockholm, nr 2 2019