Vid 79 års ålder romandebuterar Barbro Guaccero med I skuggan av pilträden som Barbro själv beskriver som en feministisk deckare som utspelar sig i Småland på sextiotalet.

I skuggan av pilträden är en riktigt otäck deckare om en serievåldtäktsman. Barbro har alltid intresserat sig för kvinnofrågor och blir arg när hon läser om hur kvinnor behandlas när de anmäler sexualbrott. Barbro förklarar:

”Att vi kvinnor inte har samma rörelsefrihet som män var något jag ville illustrera med boken.”

Att boken utspelar sig i Småland under sextiotalet förklarar Barbro med att hon spenderade en stor del av sin barndom där och att sextiotalet är det Sverige hon ”kan” både känslomässigt och språkmässigt. Barbro valde nämligen att flytta ifrån Sverige till Italien 1970.

”Smålands natur är den jag längtar efter när jag tänker på Sverige: skogarna, sjöarna, ängarna  — ett landskap som knappt finns kvar längre på grund av all planterad skog och igenvuxen betesmark.”

Barbro fortsätter:

”Att skriva om sextiotalet gjorde att jag fick dyka ned i gamla minnen och beskriva en epok och en plats jag känner väl. Min bok innehåller mycket nostalgi.”

För 53 år sedan valde Barbro som sagt att lämna Sverige för Italien, där hon sedan dess livnärt sig som kläddesigner och vinagent. I skuggan av pilträden är Barbros första roman men hon har tidigare skrivit journalistiskt om både vin och mat. Hon har bland annat givit ut en bok om syditaliensk mat och vin och blev år 2000 utsedd till årets vinprofil av tidningen Allt om Mat.

För nio år sedan blev Barbro änka. Hon beskriver den första tiden som fruktansvärt tung och att hon knappt klarade av att ta sig ur sängen, än mindre ur huset. Men tack vare sina hundar lyckades ändå Barbro ta sig ut på promenader. Att vara ute i naturen tillsammans med hundarna hjälpte henne att så smått läka från den svåra sorgen och leva vidare.

Nästa svåra tid kom under pandemin. På den italienska landsbygden där Barbro är bosatt rådde utegångsförbud. Hon saknande snabbt den kollektiva gemenskap hon annars kände från byn när hon nu inte längre kunde göra vanliga saker såsom att gå och handla. Ensamheten blev påtaglig, men så hittade Barbro en kvinnoförening för svenskar bosatta utomlands som erbjöd en kurs i kreativt skrivande via appen Zoom. 

En övning under kursen gick ut på att hon skulle beskriva vägen till sin barndoms badplats i Småland. Där föddes tanken och drömmen om att ge ut en roman. Sedan dess har Barbro inte kunnat sluta skriva. Romantanken vidareutvecklades tillsammans med hennes förlag till en trilogi. Första delen finns ute i bokhandeln nu och del två kommer att ges ut i oktober 2024.

Barbro föddes 1944 i Lund och är idag bosatt på en stor gård i Bari i Apulien, Italien där hon lever tillsammans med sina åtta hundar.

Källor:

Barbro romandebuterar som 79-åring

Printz Publishing

Barbro Guaccero

Kan man träna upp sin lycka? Rangan Chatterjee som har skrivit boken ”Lyckobalansen, 10 enkla sätt att må bra varje dag”, menar att detta är fullt möjligt.

Chatterjees teori går ut på att lyckan inte är en slutdestination utan något som vi kontinuerligt måste träna på att upprätthålla. Tanken går ut på att alla individer själva kan påverka sitt liv och på så vis stärka sin grundläggande lycka och där till skapa en bubbla runt sig som skyddar mot påfrestningar.

Boken inleds med en övning där vi ska återskapa ett minne från barndomen då vi kände oss lyckliga. Vilka färger såg vi? Vilka dofter kände vi? Var befann vi oss? Övningen går ut på att återknyta till den person vi var då och ställa oss frågan varför vi inte längre är den personen? Vart tog lyckan vägen?

Den fysiska hälsans sammankoppling med mental hälsa

Chatterjee har i över tjugo års tid arbetat som läkare med ett särskilt fokus på hur den fysiska hälsan är sammankopplad med den mentala hälsan. När han möter sina patienter försöker han luska lite i hur personens vardag ser ut och därigenom göra små justeringar för att förbättra deras hälsa. 

Det som Chatterjee snabbt insåg var att trots god sömn, bra kost, goda gener och motion så utvecklade en del personer ändå sjukdomar medan andra inte gjorde det. Hur kom det sig? Därtill var en del personer motiverade till att göra livsstilsförändringar medan andra visade ett starkt motstånd till detta. 

Chatterjee kom fram till att det som påverkade patienternas hälsotillstånd allra mest var negativa tankar. När vi tänker negativa tankar och låter andra personers handlingar påverka oss så släpper vi in stress i kroppen. Enligt Chatterjee ligger stress bakom 90 procent av det han som läkare ser en vanlig dag. Känner vi oss däremot lugna och förnöjsamma med kontroll över våra liv, så händer motsatsen, vi blir friskare.

Kopplingen mellan lycka och hälsa bekräftas av flera forskare, exempelvis Laurie Santos från Yale University som studerar sambandet mellan att ha en positiv inställning och sjukdom. En studie visade att positiva människor mer sällan blev förkylda. En annan studie som undersökte nunnors livslängd visade att bland de nunnor som var lyckliga blev 90 procent 85 år, medan endast 34 procent av de olyckliga nunnorna uppnådde 85 års ålder.

Allt hänger ihop. Hjärnan är en del av kroppen och tänker vi negativa tankar så påverkas kroppen. Lite i taget, oftast utan att det märks, så byggs stressen upp i kroppen. Varje gång man retar sig på någon eller önskar att ens situation vore annorlunda så släpper man in spänningar i kroppen. Spänningarna ackumuleras och bidrar till slut till oro. 

Vårda din inre grundläggande lycka 

Det bästa sättet att fjärma sig från stress enligt Chatterjee är att vårda sin inre grundläggande lycka. På så vis bygger vi upp en skyddande bubbla runt om oss där vi inte är lika påverkbara av yttre omständigheter. Den grundläggande lyckan har tre ben:

1. Förnöjsamhet: Detta innebär att man känner sig nöjd med sitt liv och sina beslut.
2. Kontroll: Detta innebär att man kan fatta meningsfulla beslut och att ingenting – inom rimliga gränser – kan rubba en.
3. Samstämmighet: Detta handlar om att man är den person man vill vara. Man är sann mot sina värderingar.

Genom att öva på att känna dessa känslor så stärks vår inre grundläggande lycka. Detta är inte helt enkelt till en början. Något kanske måste förändras? Stress och påfrestningar är ofta svaret på denna fråga. Men man behöver inte trolla bort alla stressmoment runt sig för att känna sig lycklig. Lycka härrör inte från världen runt omkring en, utan hur man förhåller sig till den. Känner du dig lycklig så är du lycklig. Lycka är ett beslut. Problem och stress dyker ständigt upp i livet men det handlar om hur vi förhåller oss till det. 

Ett sätt att vårda sin inre grundläggande lycka är enligt Chatterjee att etablera en morgonrutin där vi tar kontroll över livet. Morgonrutinen bör pågå under fem-tio minuter, och bör vara ett tillfälle då du fokuserar på dig själv och sätter tonen för dagen. Istället för att stressa över allt som behöver göras så menar Chatterjee att morgonrutinen ska fokusera på lugn. Du kan exempelvis sitta en stund i tystnad, göra några andningsövningar eller läsa. 

Att vara i nuet, eller ”i flowet”, istället för att alltid tänka framåt, är enligt Chatterjee det bästa sättet för oss att ta kontroll över våra liv och på så vis vårda vår lycka. Ett annat sätt är att spendera mer tid med sig själv och ta pauser från sociala media. 

Lyckotips från forskaren 

En annan person som forskat kring vad som gör oss lyckliga är Micael Dahlén som är professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att vad lycka är och vad som gör oss lyckliga är olika för alla människor. Men han har några konkreta knep som passar de flesta:

1. Gå utanför dörren. Frisk luft och motion höjer humöret.
2. Umgås. Detta kan även handla om att växla några trevliga ord med en granne.
3. Ha något att se fram emot. 
4. Sträva efter att känna tacksamhet för det man har.

Vårt grannland Finland blev nyligen utsett till världens lyckligaste land. Där sitter mottot ”Det kan alltid bli värre” i ryggmärgen och man är tacksam för det som livet ger här och nu.

Källor:

Chatterjee, Rangan Lyckobalansen, 10 enkla sätt att må bra varje dag. Norstedts 2023

Dr Chatterjee

Professorn: Så kan vi bli lyckligare

När vi åldras börjar vår muskelmassa att brytas ner. Ungefär 40 procent av en människas muskelmassa försvinner mellan 20 och 80-års ålder, varav 30 procent av muskelmassan försvinner mellan 50 och 80-års ålder.

Forskning visar flera kopplingar mellan minskad muskelmassa, så kallad sarkopeni, och ett flertal sjukdomar. En svag muskelmassa sammankopplas med diabetes, nedsatt rörelseförmåga,  benskörhet, nedsatt kognitiv förmåga samt för tidig död.

Lyckligtvis så är nedbrytningen av musklerna något vi kan förhindra, men då behöver vi styrketräna. Genom en stark kropp bevarar vi våra fysiska funktioner samt förhindrar fallskador. Har vi starkare muskler så står vi stabilare och reagerar snabbare för att på så vis kunna förhindra att vi faller. Vid styrketräning stärks även skelettet och vi kan därtill även förhindra benbrott om vi nu skulle falla. Vi får det även lättare att röra oss smidigt i vardagen samt mår bättre mentalt. När vi tränar styrka stärks även våra blodkärl samt hjärta vilket förhindrar hjärt- och kärlsjukdomar. 

Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi vid Högskolan i Dalarna, menar att starka muskler, särskilt benen, är viktiga för att äldre personer ska fungera som bäst i vardagen. Han fortsätter:

”En 90-åring är lika träningsbar som en 20-åring och för de äldre ges snabb effekt. Med tio veckors träning kan de äldres muskelmassa öka med 150 procent.”

Den bästa styrketräningen för en åldrande kropp är när vi involverar kroppens stora muskelgrupper. Ungefär 30 minuters styrketräning per vecka räcker för att bygga upp muskelstyrkan. Men har du tid så är två till tre pass per vecka rekommenderat. Då får man möjligheten att dela upp passen på kroppens stora muskelgrupper. Såsom att ett pass fokuserar på stärkande övningar för ryggen och ett annat fokuserar på stärkande övningar för benen. 

Bygg upp varje pass kring olika set. En till tre set per övning. Ett tips är att involvera flera leder i en övning för att öka rörligheten samtidigt. Såsom att involvera både knäled och höftled när du tränar benstyrka. På så vis belastas även skelettet mer varierat.

Varje övning bör upprepas 6-12 gånger för ökad muskelstyrka eller 10-15 gånger för uthållighet. För att bygga upp muskelstyrka är det viktigt att du lyfter tyngre än normalt, dvs tyngre än de lyft du gör i vardagen.

Har du högt blodtryck, hjärtsjukdom eller diabetes så rådgör alltid med din läkare innan du lyfter tunga vikter.

Källor:

National Strength and Conditioning Association

Styrketräning för äldre viktigare än du tror

Ett salutogent förhållningssätt går ut på att man fokuserar på de faktorer som upprättar hälsa till skillnad från det patogena perspektivet som går ut på hitta de faktorer som gör människor sjuka. Ordet salutogenes är en sammansättning av det latinska ordet salus, som betyder hälsa eller välmående, samt det grekiska ordet genes, som betyder uppkomst eller ursprung. Salutogenes betyder således hälsans ursprung.

Begreppet myntades av Aron Antonovsky, som var en professor i medicinsk sociologi. Ett viktigt begrepp som tillhör det salutogena förhållningssättet är känslan av sammanhang, på engelska Sense of Coherence, SOC eller på svenska KASAM. Här utgår man från ett perspektiv där individens hälsa betraktas utifrån ett större sammanhang och inte som ett ”antingen eller tillstånd” såsom sjuk eller frisk. 

Antonovskys forskning gick bland annat ut på att hitta de faktorer som håller individen frisk, med ett stort fokus på varför vissa individer var mer resistenta mot sjukdom än andra. Antonovsky fokuserade på varför kriser, konflikter och motgångar påverkade vissa människors hälsotillstånd negativt medan andra inte påverkades alls av liknande situationer. Han kom fram till att de individer som kände en känsla av sammanhang, KASAM, i sin tillvaro klarade kriserna bättre. Han kom även fram till att när en individ känner begriplighet i sin situation samt att hen kan hantera oförutsedda yttre påfrestningar så känner sig individen starkare. 

Teorin om KASAM innebär att man kan betraktas som vid god hälsa trots en fysisk sjukdom. 

KASAM består av tre delar:

1. Begriplighet: känslan av att det som händer är förståeligt och går att förutse.
2. Hanterbarhet: att de resurser som behövs för att hantera tillvaron finns tillgängliga. 
3. Meningsfullhet: att man är delaktig och vill engagera sig i de utmaningar som livet innebär.

Ett salutogent förhållningssätt eller arbetssätt i en organisation går ut på att främja de faktorer där medlemmarna känner samhörighet, förtroende, samt att allas medverkan är av betydelse. Det är även viktigt att medlemmarna känner sig trygga genom att skapa förståelse för organisationen samt att de har möjlighet att använda sig av sina tidigare erfarenheter samt möjlighet att vidareutveckla sin kunskap.

Ett salutogent arbetssätt inom vård och omsorg fungerar på ett liknande sätt. Ett exempel tas upp i en studie i vårdvetenskap gjord av Högskolan i Borås där sjuksköterskor blir medvetna om hur cancerpatienter skattar sin KASAM. Studien visade att de patienter som upplevde en stark känsla av sammanhang, KASAM, upplevde sig mer resistenta mot sjukdom. Genom att be patienter skatta sin KASAM fick sjuksköterskorna en större bild om patientens mående vilket var viktigt för att ge en mer individanpassad omvårdnad. Exempelvis kan patientens KASAM höjas på olika vis såsom att förstärka situationer i patientens liv som skapar en känsla av meningsfullhet. Ett annat exempel var existentiella samtal där sjuksköterskan kunde avlasta patientens rädslor och farhågor. Begriplighet om sjukdomen kan vara ett sätt för patienten att hantera situationen och i bästa fall se mening i livet trots sjukdomen. 

Det finns verksamheter inom vård och omsorg som arbetar utifrån ett salutogent arbetssätt. Ett exempel på en sådan verksamhet är Tre Stiftelser i Göteborg som bedriver äldreomsorg i form av tre vård- och omsorgsboenden. Riksföreningen Äldres Hälsas generalsekreterare Christina Allaskog besökte tidigare under hösten just Tre Stiftelser. Denna verksamhet har ett salutogent tänk i sitt sätt att bedriva omsorg som går ut på att se det friska i individen och därefter förstärka de faktorer som håller människan frisk. På sin hemsida beskriver Tre Stiftelser sin verksamhet på följande vis:

”För dig som inte vill sluta upptäcka, för dig som vill vistas i vackra miljöer. För dig som vill att varje måltid ska vara en njutning och för dig som vill möta vänner för livet.”

Hos Tre Stiftelser får alla hyresgäster avgöra själva hur deras dagar ska se ut samt bestämma själva vad man mår bäst av. När man som hyresgäst flyttar in hos Tre Stiftelser får man berätta sin livshistoria så att man kan behålla sina vanor och njutningar även i sitt nya boende.

Tre Stiftelser vill att alla som bor hos dem ska känna meningsfullhet och har ett antal fokusområden såsom Måltid, Kultur och Miljö. Exempelvis så är deras restaurang öppen för allmänheten där man kan äta näringsriktiga måltider tillagade med säsongsanpassade, närodlade och ekologiska ingredienser. Boendena har även gym med personliga tränare, solanläggningar samt möjlighet att delta i olika studiecirklar. 

Tre Stiftelser vill med detta tillgodose behovet av ett socialt sammanhang för hyresgästerna samt att främja möjligheten till ett aktivt och självständigt liv hela livet. 

Riksföreningen Äldres Hälsa ser positivt på verksamheter som arbetar utifrån ett salutogent arbetssätt, såsom exempelvis Tre Stiftelser, och välkomnar fler liknande initiativ.

Källor:

Salutogenes

Tre Stiftelser

Känsla av sammanhang

Högskolan i Borås, KASAM

Riksföreningen Äldres Hälsa har utbildat nya informatörer under hösten 2023!

Riksföreningen Äldres Hälsa har varje år sedan 2019 utbildat nya informatörer, med undantag för pandemiåret 2020. Nyligen hölls den fjärde utbildningsomgången.

Föreningens fjärde informatörsutbildning genomfördes under helgen den 14-15 oktober på Freys Hotel i Stockholm. Samtidigt passade vi även på att hålla en nätverksträff för både nya och befintliga informatörer. Det blev som alltid en mycket trevlig och givande helg med intressanta tankar och diskussioner.

Riksföreningen Äldres Hälsa erbjuder kontinuerligt utbildningstillfällen för dig som vill bli informatör hos oss. Nästa utbildning planeras att ske digitalt, vi återkommer inom kort med mer information om detta så håll utkik på vår hemsida eller sociala media om du är intresserad.

INFORMATÖRERNA – FÖRENINGENS ANSIKTE UTÅT

Riksföreningen Äldres Hälsas informatörer är föreningens ansikte utåt och representerar föreningen på sin ort eller i sin region. Rollen går ut på att agera intressepolitiskt såsom att dela ut föreningens trycksaker och/eller  att delta i olika möten och sammanhang som representant för föreningen.

Ett stort tack till föreningens alla informatörer – nya som befintliga sedan tidigare!