Sedan några år tillbaka driver Helsingborgshem sällskapsboendet SällBo, ett projekt där unga vuxna delar boende med grannar som är 70 år eller äldre. Tanken bakom boendeprojektet är att möjliggöra bättre integration, inkludering och socialt umgänge vilket kan förebygga socialt utanförskap, ensamhet och isolering.

Boendeformen är helt unik och möjliggör möten mellan människor från helt olika generationer och kulturer. Människor som med stor sannolikhet aldrig skulle umgåtts annars. En sak har de dock gemensamt; behovet av att känna tillhörighet, gemenskap och att inkluderas.

Bakgrund

Projektet tog sin form efter flyktingkrisen 2015-2016 då Helsingborg hade tagit emot flertalet ensamkommande ungdomar. För att göra plats för de ensamkommande ungdomarna så byggdes ett HVB-hem. Under samma veva var staden även i behov av ett nytt serviceboende för folk över 70 år. 

Man tittade närmare på de två grupperna och en idé började gro när man insåg att båda grupperna hade samma behov av ökad trygghet, gemenskap och social inkludering. Varför inte sammanföra grupperna i ett och samma boende? Idén växte vidare och sällskapsboendet tillika integrationsprojektet SällBo var fött. Efter en rad workshops beslutade man sig även för att inkludera svenskfödda ungdomar i boendeformen. De svenskfödda ungdomarna var i samma ålder som de ensamkommande ungdomarna men hade samma kultur som de äldre och kunde därför verka som viktiga brobyggare mellan de två grupperna. 

De boende flyttar in

I december 2019 kunde de första boende flytta in. De boende bestod av 60 procent äldre, 20 procent ensamkommande ungdomar från andra delar av världen och 20 procent ungdomar med bakgrund i Sverige. 

Alla i boendet har en egen lägenhet men tanken går ut på att man socialiserar med sina grannar i husets speciellt utformade sällskapsytor. Det finns exempelvis yogarum, restaurangkök och fussballbord. För att lyckas finansiera allt så fick de vara kreativa. Man har exempelvis reparerat det man kan reparera och köpt begagnade möbler till de gemensamma utrymmena. 

”Hade vi byggt ett nytt boende av den här typen så hade det blivit för höga hyror. I det här fallet kunde vi renovera och köpa begagnade möbler och hålla nere kostnaderna. På så vis fick vi till ett bra pris som gör att alla har råd att bo där.” förklarar Lars Hansson (C), dåvarande styrelseordförande i Helsingborgshem.

Ett framgångsrikt projekt

Hittills är projektet en framgångssaga. De äldre har exempelvis hjälpt ungdomarna att ta körkort och ungdomarna hjälper de äldre med att flytta saker eller att gå och handla. 

Många av ungdomarna var i behov av vuxna i sitt liv som varken var myndighetspersoner eller personal. Samtidigt så var många av de äldre i behov av fler sociala kontakter i vardagen utanför deras egen generation berättar Dragana Curovic, projektledare för SällBo på Helsingborgshem.

De som bor på SällBo har kommit varandra nära och har blivit som en liten familj. När några av ungdomarna som bor på sällskapsboendet tog studenten för ett par år sedan så hade de inga som välkomnade dem på skolgården, men däremot när de kom hem till SällBo så överraskade deras grannar dem med en studentfest.

Riksföreningen Äldres Hälsa hoppas att Sällbo som projektidé kan inspirera fler kommuner och verksamheter att tänka ”utanför boxen” och över generationsgränserna då detta blir en ”win-win” för alla inblandade.

Källor:

Sveriges kommuner och regioner

Sällskapsboendet SällBo blir permanent

Helsingsborgshem

I dagsläget är 17 procent av Sveriges befolkning äldre än 65 år, år 2030 beräknas andelen öka till 25 procent. Antalet personer över 80 år beräknas också att öka. På ytterligare ett par decenniers sikt beräknas andelen äldre bli ännu större. En åldrande befolkning ställer krav på en utbyggnad av äldreomsorgen, men detta får inte ske på bekostnad av de äldres livskvalitet.

Som vi tagit upp tidigare så mår vi människor bra av att vistas nära natur, i parker och i trädgården. Det finns planer på att bygga ut flertalet äldreboenden, vilket i sin tur är bra, men man bör beakta på vilket sätt man bygger så att de boende fortfarande har en attraktiv boendemiljö och tillgång till naturnära utevistelse. Det finns flera exempel på när detta tyvärr inte beaktas och ett exempel är Enskededalen, ett område i södra Stockholm, där en utbyggnad av ett äldreboende planeras på bekostnad av att man river en stor del av en uppskattad park.

Utevistelsens betydelse för vår hälsa 

I en rapport från Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) tydliggörs utevistelsens betydelse för vår hälsa. I rapporten framgår tydligt att äldre och personer med funktionsnedsättning är mer beroende än andra av att det finns områden för rekreation och återhämtning nära boendet. Forskning visar att möjlighet till vistelse i grönområden ökar människors förmåga till återhämtning från stress vilket leder till en förbättrad hälsa hos de boende.

En amerikansk undersökning som gjordes på ett boende för personer med demenssjukdom visade att de boende påverkades positivt efter utevistelse i park eller trädgårdsmiljö. Själva tillgången till en park och trädgård nära boendemiljön uppmuntrade även personal och familj att oftare gå ut med de boende.

Ny forskning visar dock att för så många som en tredjedel av alla äldre på Sveriges äldreboenden finns knappt någon möjlighet att komma ut regelbundet. Det finns riktlinjer för hur ofta barn ska vara ute varje dag samt rekommendationer om att interner i fängelse ska ha rätt till utevistelse. Men för personer boende på äldreområden finns inga sådana rättigheter. Det här tycker vi så klart är skrämmande och anser att hänsyn till de äldres livskvalitet bör implementeras omgående.

Generellt är äldre personer även mer känsliga för värme på grund av en försämrad temperaturreglering och minskat vätskeintag till följd av en nedsatt förmåga att känna törst. Vid värmeböljor är tillgången till träd och parkområden av yttersta vikt då grönområden sänker temperaturen. En studie från SMHI visar att dubbla antalet trädkronor kan sänka temperaturen upptill åtta grader. En studie från Göteborg visar att temperaturen i en park var sex grader lägre än vid en hårdgjord yta och att temperatursänkningen spreds ungefär en kilometer. Thomas Elmqvist som är professor i systemekologi vid Stockholms Universitet menar att anlagda grönytor är det mest effektiva sättet att lindra värmeböljor, och dessutom mycket billigare än att installera luftkonditionering.

En anlagd trädgård eller park vid ett äldreboende stimulerar de äldres rehabilitering, främjar deras hälsa och bidrar till en höjd livskvalitet – detta borde därför vara en självklarhet att alltid sträva efter.

Källor:

Sveriges åldrande befolkning

Stockholm växer

Utemiljöns betydelse i vården

Äldre tillåts inte komma ut i vårsolen

Träd och grönytor minskar risken för värmeöar i städer

Grön rehabilitering vänder sig till människor som upplever depression, ångest och eller psykisk ohälsa till följd av exempelvis stress, utmattning eller missbruk. Rehabiliteringsmetoden använder inslag av natur och trädgård för att främja hälsan och välbefinnandet.

Forskning visar att rehabilitering i trädgård med tillgång till natur kan förkorta rehabiliteringstiden markant. Ett flertal studier visar att naturupplevelser, vistelse i natur och trädgård reducerar stress, ökar välbefinnandet samt främjar kognitiva förmågor. Inom grön rehabilitering arbetar man ofta multiprofessionellt där arbetsterapeuter och psykoterapeuter arbetar tillsammans med trädgårdsmästare och biologer.

Två pionjärer inom metoden är Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård samt den numera nedlagda terapiträdgården i Alnarp vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, grundad av Patrik Grahn som vi skriver om i detta inlägg. Kring bägge trädgårdarna har det sedan lång tid tillbaka bedrivits studier och forskning som visar på tydliga förbättringar hos patienterna.

Alnarps Terapiträdgård började att ta emot terapideltagare 2002. Idén till trädgårdens design gick ut på att kombinera naturens läkande inverkan på mental trötthet och stress med horticultural therapy, som kombinerar användningen av naturområden med arbetsterapi. Norra delen av trädgården utformades med naturområden som lundar och ängar vilka anses vara stressreducerande.  Den södra delen av trädgården utformandes för att vara lämplig för hälsofrämjande aktiviteter som fysioterapi och arbetsterapi.

Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård startades 2006 och har sedan dess hjälpt människor med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. Verksamheten går ut på att kombinera natur och trädgård med bildarbete, gruppsamtal, kroppskännedom och skapande i naturmaterial. 

Föreningen Glöden

Vi har träffat arbetsterapeuten Anette Öhrn som arbetar med den Gröna rehab-modellen. Hon har genom Solna Stad tillsammans med Föreningen Glöden startat upp en terapiträdgård vars syfte är att rikta sig till personer som upplever psykisk ohälsa, beroendesjukdomar och samsjuklighet.

Anette tar emot oss en solig vårdag, visar runt oss i trädgården och berättar att deras grundidé är  medlemsstyre som bygger på gemenskap. Det sociala arbetskooperativet är en blandad grupp människor med olika bakgrund i olika åldrar och har även volontärer, exempelvis pensionärer som behöver ett sammanhang. För många är det ett första steg till sysselsättning som bryter social isolering.

Vi fortsätter att promenera runt i trädgården som känns som en liten grön oas insprängd mitt emellan en bensinmack och studentbostäder. Anette berättar att en trädgårdsmästare har hjälpt dem att bygga upp trädgården och att kooperativet sedan har lärt sig att sköta om den. Hon fortsätter:

 Tanken är att bygga upp en trädgård som står på tre ben. Dels själva trädgårdsarbetet där vi rensar ogräs och odlar grönsaker som vi sedan lagar till i köket. Vidare har vi delen aktivitet och lek som främjar gemenskap, en kille har skapat ett schackbord av grenar och betong och vi ska även ha en boulebana. Det tredje benet handlar om att bara få vara utan prestationskrav. En barfotagång kommer att finnas där man kan testa att gå barfota på olika material och på så vis grunda kroppen. Eller så kan man slå sig ned i stillhet och bara titta på hästarna i den intilliggande hästgården.

Genomgående idéer hos kooperativet är skapande och återbruk. Föreningen driver en secondhandbutik där de även säljer hantverk med återbrukstänk. Sommartid har de ett café där man kan njuta av det som kooperativet har bakat och under våren en Vårsalong. Anette berättar att de bjöd in kungafamiljen till årets Vårsalong, dessvärre kunde de inte medverka men de skickade ett fint tackkort.

Anette fortsätter berätta om de hälsoeffekter hon ser hos brukarna när de vistas i trädgården. Forskning har länge visat att naturen är verksam för att dämpa ångest och stress men här blir det ytterligare en hälsofrämjande effekt då kooperativet även kopplar in det sociala i form av gemenskap. 

– Vi arbetar tillsammans. När det är trädgårdsdag är vi utomhus från klockan tio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Efter den senaste trädgårdsdagen berättade en av deltagarna, som tidigare haft sömnproblem, hur gott han hade sovit hela natten. Man blir lugn och lever i nuet av att vistas i trädgården. 

Anette fortsätter berätta om hur tydligt hon ser att stress och ångest försvinner hos deltagarna när de arbetar i trädgården. En av deltagarna som är i full färd med plantering i en pallkrage berättar om hur mycket gladare hon blivit och hur bra hon mår genom att bara få vara med naturen genom säsongerna. Anette tillägger:

– Det finns en förtröstan i naturen och det återkommande i att höra fåglarna börja sjunga igen om våren, att se träden knoppa och grödor gro. Även om man har det jobbigt i sitt liv, här finns något som är som vanligt. Något som får mjuklanda i hjärnan.

 

Att vi mår bra av att spendera tid i trädgården, odla och sköta om våra växter är inga nyheter, i alla fall inte för oss som redan är trädgårds-frälsta. Men numera finns dessutom forskning som stödjer detta.

Ett forskningsprojekt vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har kommit fram till att det är kombinationen av fysisk, psykisk och social stimulans som gör att trädgårdsarbete bidrar med så många hälsoeffekter. 

1. Du får fysisk träning. Arbete i trädgården innebär ofta en fysisk ansträngning som gör oss riktigt svettiga.

2. Du släpper stress. Forskning visar att 30 minuters vistelse i trädgården ger lugn och ro. Att känna doften av växter och blommor får lätt tankarna att skingras.
3. Du stärker din mentala hälsa. Studier visar att koncentrationsförmågan ökar när vi spenderar tid i trädgården. Jord innehåller även ofta mycobacterium vaccae, en bakterie som vid studier på djur verkar ångestdämpande. 
4. Du får bättre immunförsvar. Mycobacterium vaccae sägs dessutom ha positiva effekter på immunförsvaret.
5. Du minskar risken för hjärt–kärlsjukdomar. Kombinationen av fysisk träning och att släppa stress har en stärkande effekt på hjärtat.
6. Du får nyttigare mat. Forskning visar att den besprutning som används vid storskalig odling ofta ger näringsfattiga jordar och med det näringsfattiga grönsaker. Grönsakerna du odlar hemma skulle därmed vara mer näringsrika än de du köper.

PACS: Postakut covidsyndrom

En person som såg sambandet mellan trädgårdens läkande kraft och hälsan är Mattias Grusell, läkare och trädgårdsmästare. På Ingarö utanför Stockholm startade han projektet Läkande trädgård hösten 2020 i samarbete med Boo vårdcentral och Tyresö husläkarmottagning med syfte att förbättra hälsan hos personer med PACS, postakut covidsyndrom. Idén till trädgården kommer från Hippokrates (460-377 fKr) som av många kallas för den moderna läkekonstens fader. Hippokrates menade att naturen har en avgörande betydelse för hälsan och när Hippokrates anlade sitt sjukhus på ön Kos så gjorde han det i en glänta i skogen. Hundratals växter planterades in och en vacker och välgörande trädgård skapades.

I trädgården på Ingarö tar Mattias emot patienter som är långtidssjuka efter covid. De erbjuds varmt te med örter från trädgården och får komma till ro. Mattias såg tidigt att patienter med post-covid syndrom sällan erbjuds den vård de behöver. Patienterna togs sällan på allvar och blev ofta förringade, så därför kändes det viktigt att istället lyssna på patienterna. Mattias menar att på grund av de stora variationerna i besvär som patienter med post-covid syndrom besväras av så behövs ofta ett multidisciplinärt team vid utredningen av patienten. Någonting som kännetecknar de flesta post-covid patienter är dock att kroppen är utsatt för enorm stress och då behövs något som aktiverar kroppens lugn och ro- system. Det är där trädgården kommer in i bilden menar Mattias och fortsätter; ”Trädgården hjälper oss att komma ned i varv. Naturen är en fantastiskt läkande plats.”  

 

Källor:

Hitta hälsan i din odling

Mattias Grusell tv4 Nyhetsmorgon

Läkande trädgård

Med tiden påverkas både vad vi minns men också hjärnans förmåga att lagra nya minnen, men vad som styr vår minnesförmåga är en komplex historia och inom hjärnforskningen finns många teorier kring detta. Hur kommer det sig att vi minns en del saker tydligt och annat inte alls?

Det finns ett flertal faktorer som påverkar vår förmåga att minnas och det finns även sätt för oss att träna upp vårt minne. Men innan vi går in på detta, några ord om hur hjärnan fungerar.

Hippocampus och amygdala i samarbete

Hippocampus är hjärnans minnescentrum som koordinerar både minnesprocessen när vi ska erinra oss något men också inlärningsprocessen. Hippocampus är en del av det limbiska systemet och samarbetar med amygdala, hjärnans känslocentrum. När vi tar emot ett sinnesintryck bearbetas detta först i amygdalan och lagras därefter som ett minne i hippocampus.

Studier vid Neurovetenskapliga institutionen på Karolinska Institutet har kommit fram till att det är främst nya minnen som lagras i hippocampus. Efter en tid glöms händelsen bort eller så lagras den i hjärnbarken. Men vad är det som styr att vi lagrar vissa händelser medan annat glöms bort?

Enligt Lars Olsson, forskare på Karolinska Institutet, spelar den känslomässiga faktorn in om händelsen kommer att lagras eller inte. Har vi blivit väldigt rädda, glada eller arga så kodas minnet djupare in i hjärnbarken via fler synapskopplingar. Varje gång vi tänker på en händelse så lagras det in ännu djupare och blir lättare och lättare att plocka fram på nytt.

Våra minnen är föränderliga

Förmågan till inlagring varierar genom livet. Tidigt i livet klarar inte hjärnbarken av att göra sitt jobb ordentligt då hjärnan innehåller enormt många synapser som successivt sållas bort. På grund av detta så minns vi exempelvis inte mycket från våra första år. Hippocampus är heller inte helt färdigutvecklad innan tre års ålder. 

Senare i livet påverkas vår minnesförmåga av att både arbetsminnet och det episodiska minnet försvagas. Vi får svårare att lägga till nya händelser till vårt minne, men även svårare att komma åt redan inlagrad information, framförallt det nyligen inlagrade. Generellt minns vi åren mellan 20 och 30 bäst.

Vår hjärna lagrar även olika typer av information beroende på vår ålder. När vi åldras så har vi lättare att minnas andra saker än när vi var yngre på grund av att hjärnan förändras. Äldre människor är ofta bättre på att komma ihåg fakta medan yngre människor kommer ihåg fler detaljer i samband med specifika händelser. Detta beror på att det semantiska minnet som är kopplat till allmänkunskap förbättras med åren medan det episodiska minnet försvagas.

Hippocampus påverkas av stress och depression 

Vid Alzheimers sjukdom försvagas hippocampus. Sjukdomen startar i hippocampus och sprids sedan till resten av hjärnan. Men hippocampus försvagas inte enbart hos personer med Alzheimers sjukdom utan påverkas även negativt av stress och depression. Går det långa perioder utan att tankarna får löpa fritt blir hjärnan tröttare och fungerar sämre. En överbelastad hjärna kan utlösa symptom som stress, ångest och minnesproblem. Vid långvarig överbelastning kan hippocampus till och med krympa. 

Träna upp minnet 

Som vi skrivit om tidigare så påverkas hjärnan positivt av fysisk träning. Enligt ett flertal studier så kan fysisk träning få hippocampus att växa upp till två procent, vilket påverkar vår minnesförmåga positivt. Men det finns fler sätt att träna upp minnet; exempelvis genom associationer. 

När vi lagrar ny kunskap i långtidsminnet sker det till stor del genom associationer. Dofter har exempelvis förmågan att locka fram gamla minnen, berättar Jonas Olofsson som är professor i psykologi. Ny forskning visar en stark länk mellan doftsinnet och hippocampus. Resultaten visar att hippocampus påverkas i takt med lukthjärnan i större utsträckning än andra sinnesområden. 

Vi kan även stärka vårt minne genom musik. Det finns inget direkt musikcentrum i hjärnan, både höger och vänster hjärnhalva engageras när vi lyssnar på musik. Musiklyssning påverkar hjärnan positivt på ett flertal sätt. Nervkopplingarna mellan hjärnans olika delar stimuleras och stärks. Signalsubstanser som dopamin och serotonin i hjärnan ökar och hormoner som oxytocin och testosteron frigörs. 

Studier visar att musik förflyttar oss till våra känslors centrum och vi kan återuppleva både glädje och sorg genom musik. Ett minne är lättare att komma ihåg när det är förknippat med en känsla. Idag används musikterapi inom demensvården i syfte att stimulera minnet. Hörseln är nämligen ett av de mest komplexa sinnena som kommunicerar med många områden i hjärnan. Musik har förmågan att locka fram minnen av händelser som inträffade när vi lyssnade på låten och låter oss återuppleva de känslor som finns förknippade med dessa. Genom musikterapi kan man hjälpa demenspatienter att komma ihåg viktiga stunder. Man använder vanligtvis musik från en tid när patienten var ung, den musik som hen lyssnade på och njöt av. Patienter som är i ett sent skede av sjukdomen har ofta hörselbanorna bevarade så även om de inte kan dela med sig av sin upplevelse så kan de ofta ändå njuta av musiken.

 

Källor:

Demenscentrum

Musik väcker gamla minnen

Doftsinnet kopplas till minnesprocesser i hjärnan

Om hippocampus

Karolinska Institutet