Det är dags att klimatanpassa Sverige

Skadorna efter stormen Hans, som drog in över landet för ett par veckor sedan, är fortfarande långt ifrån att bli återställda och Sveriges kommuner står nu handfallna och chockade inför de höga reperationskostnader som Hans lämnade efter sig.

På flera ställen i Sverige regnade det så kraftigt att vägar ödelades och det gick inte ens att ta sig fram. Utanför Hudiksvall spårade ett SJ-tåg ur, efter att regnet fått banvallen att rasa. Områdets terräng karaktäriseras av sluttande mark, som på grund av regnet, inte längre kunde bära banvallen.

Enligt en rapport från Skogsstyrelsen har skyfall som skadar infrastrukturen blivit allt vanligare till följd av klimatförändringarna. Även kalhyggesbruket anses förvärra skador på vägar och järnväg. Kalhyggen gör nämligen att marken absorberar mindre mängd regnvatten. Lutar dessutom marken eller innehåller mycket sand så är risken för ras ännu större.

Skogsstyrelsen tar även upp, att i de områden där man applicerat ett förebyggande tänk vid vägbyggen, så har man inte haft lika stora skador från skyfall. Dessvärre har många valt kortsiktiga billiga lösningar när man bygger vägar och det är helt fel väg att gå. Det kostar mer att reparera skador än vad det kostar att bygga en hållbar infrastruktur.

Det är av yttersta vikt att klimatanpassa vårt samhälle efter det extremväder som vi ser redan idag. Vi behöver även tänka till kring hur vi bygger våra städer för framtiden. Klimatriskbedömning bör tillämpas när man planerar både infrastruktur men också hela samhällen.  

Ett exempel är översvämningar. Enligt Per Becker, professor i risk och hållbarhet vid Lunds Universitet, så finns det två anledningar till att översvämningar i Sverige blivit allt vanligare. Dels pga de ökade regnmängder som klimatförändringarna fört med sig, men också pga förtätningen av städerna. Tidigare har städer haft fler grönytor där vatten kan samlas och/eller avdunsta från. Det blir nu avgörande att anpassa samhällena efter vår nya verklighet. Skyfallen kommer bara att bli vanligare och kraftigare i framtiden menar Becker.

Även avloppssystemen och reningsverken är eftersatta och anpassade efter den regnmängd vi upplevde förr. De klarar inte av de stora mängder vatten som skyfallen bär med sig, vilket kan leda till att reningsverken tvingas släppa förbi avloppsvatten orenat, så att avloppsvatten blandas med vårt dricksvatten. 

Naturgeografen Anders Brandt anser att bristande kunskap ligger bakom en stor del av skadorna som skyfall orsakar. Det är därför viktigt att stadsplanerarna uppdaterar sin kunskap i geografi. EU har ålagt sina medlemsländer att kartlägga riskområden, för att på så vis kunna planera åtgärder och minimera risken för översvämningar. Problemet är bara att kommunerna inte alltid har kunskap nog för att kunna tolka dem.

Brandt fortsätter, det är även viktigt att tänka till kring parker, grönområden samt våtområden. Den här typen av områden minimerar risken för översvämningar markant. Områden som dessa bidrar även till social samvaro, pollinering och rekreation. 

Även värmeböljor blir vanligare med klimatförändringarna och samhällen bör anpassas även efter dessa. Just äldre människor är en särskilt utsatt grupp för hetta. På Göteborgs Universitet pågår just nu ett forskningsprojekt som syftar till att kartlägga hur stadsplanering bör anpassa sig efter ett varmare klimat. Med projektet så vill man undersöka hur äldre människor idag påverkas av värme och värmeböljor. Man vill även kommunicera hur välplanerade stadsmiljöer kan motverka hälsorisker och öka välbefinnandet.

I Socialstyrelsens klimat- och sårbarhetsanalys finns ett särskilt kapitel kring hur klimatförändringar påverkar äldre samt hur samhället bör anpassas efter denna grupp. Rapporten inleds med att förklara varför klimatförändringarna uppkommit. Dessa är orsakade direkt av människans utsläpp av växthusgaser och sättet vi brukat naturen. För att inte spä på den redan förhöjda temperaturen krävs en drastisk minskning av utsläppen och därtill en ”extremt kraftfull global politik”.

Äldre personer är den grupp som är mest sårbar för extrema klimatrelaterade händelser såsom skyfall, värmeböljor, stormar och köldknäppar. Då vi har en växande åldrande befolkning så kommer det att bli allt fler som är extra sårbara för ett mer extremt klimat.

Vårt samhälle behöver anpassas efter det förändrade klimatet. Det första som bör göras är att ställa om till förnybar energi och fasa ut fossila bränslen. Vidare behöver skogen brukas hållbart och våtmarkerna återställas. Infrastruktur och samhällen bör rustas för att klara kraftig nederbörd. Vårt samhälle är idag anpassat efter dåtidens kallare och stabilare klimat. Vi behöver rusta våra städer för värmeböljor genom att undvika förtätning och istället satsa på parker och vattendrag. Inomhusmiljöer behöver luftkonditionering och detta blir särskilt viktigt inom äldreomsorgen.

Vi anser att klimatfrågan bör betraktas som en kris som rör oss alla, oavsett partitillhörighet. Klimatet och en dräglig framtid som vi kan leva i utan extrema klimathändelser såsom frekventa bränder och översvämningar, rör oss alla oavsett hur man väljer att identifiera sig politiskt. Nu är det därför dags att betrakta klimatförändringarna som den kris den är och aktivt göra något åt detta. 

 

Källor:

Ökad risk för ras och översvämningar i framtiden

Skyfallen är en tickande svensk klimatbomb

Okunskap får städer att svämma över

Enorma skador på privata vägar efter ovädret Hans

Göteborgs Universitet forskning värmestress

Socialstyrelsen Klimat- och sårbarhets analys PDF