Klimatångest

Ordet klimatångest intog Språkrådets nyordslista år 2007 och användes i början sparsamt, men fick större spridning i samband med FN:s klimatkonferens år 2015 och fick då en plats i Svenska Akademins Ordlista.

Många människor lider av klimatångest och enligt studier kan det handla om en sorg över att se vår planet brytas ned, men det kan även handla om en ångest över att beslutsfattare och politiker inte gör tillräckligt för att förhindra detta. Men i svåra situationer kan man även finna drivkraft att agera, även om olika personer väljer att agera på olika sätt. 

Några vanliga uttryck för klimatångest kan vara skam över att man inte gör tillräckligt för miljön, ilska eller sorg över hur naturen mår eller en rädsla inför framtiden. Ibland kan dessa uttryck uppträda samtidigt. Hur vi reagerar styr vårt beteende. En norsk studie visar att ilska är den främsta bakomliggande orsaken till att folk deltar i en klimatprotest. Om vi i stället känner skam eller nedstämdhet är vi mest benägna att förändra vårt beteende. Om vi är rädda och oroliga inför framtiden så engagerar vi oss gärna politiskt för att kunna påverka klimatdebatten på olika sätt. 

Gittan Frejhagen är 40-talist och har grundat klimatgruppen Gretas Gamlingar, vilket hon själv förklarar är till följd av skuldkänslor. Hon förklarar: 

”Det var ju vår generation som bidrog till att utsläppen ökade radikalt under 1950-talet trots att det redan då fanns varningar om klimatförändringar.” 

För en person som redan upplever psykisk ohälsa kan klimatångesten bli extra svår att hantera. Enligt klimatpsykologen Kata Nylén är det då viktigt att tänka på att äta och sova ordentligt, göra saker som man får energi av samt att agera för klimatet tillsammans med andra. Det är även viktigt att våga prata om sina rädslor och tankar. Många är rädda för att förstöra stämningen genom att ta upp detta, men när det kommer till exempelvis klimatångest behöver vi varandras stöd. Med stöd av varandra kan vi skapa en vi-känsla och uppleva trygghet och hopp om att kunna åstadkomma förändring när vi ser behov av det. 

Källor:

Anger is most powerful emotion for spurring climate action

Klimatpsykologens bästa tips för att hantera klimatångest

Landets äldre sörjer klimatet