Det känslostyrda doftsinnet

Vi kommer nu att påbörja en serie inlägg här i bloggen där vi tar upp våra olika sinnen. Först ut är doftsinnet.

Doftsinnet är starkt sammankopplat med smaksinnet. Utan doftsinnet så skulle vi enbart känna grundsmakerna sött, salt, surt, beskt eller umami. Vi skulle inte känna maträttens nyanser. Vad den smakar, hur den smakar, vilka kryddor. 

Doftsinnet är ett egendomligt sinne jämfört med exempelvis synen eller hörseln då de flesta människor har svårt att beskriva och identifiera dofter i ord. Man associerar snarare med en händelse, en person eller en specifik sak. 

Maria Larsson forskar om självbiografiska doftminnen, dvs minnen som väcks av dofter. Hon säger att doftminnen kan ta oss hela vägen tillbaka till barndomen. Försökspersoner i en studie fick lukta på olika dofter och därefter berätta om sina associationer. Barndomsminnen kom upp till en mycket högre grad  än vid syn- och hörselintryck. Det är som om första gången vi präntar in en doft så sitter den. Doftintryck går nämligen in via det limbiska systemet i kroppen. Detta kallas också för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet.

Lukt/doftsinnet har även en stark koppling till nervsjukdomar. Ett försämrat doftsinne är ett första tecken på problem i nervsystemet och Parkinsons sjukdom. Det finns även forskning som menar att ett försämrat luktsinne kan ha en koppling till demens. En forskare vid Umeå universitet följde 501 personer i åldrarna 65-90 år, inom ramen för den sk Betulastudien. Vid första undersökningstillfället uppvisade ingen av deltagarna några tecken på demens, när de ombads lukta på olika kryddor, blommor och frukter. Fem år senare genomfördes dofttestet igen. Samtidigt genomfördes tester kring kognitiv förmåga såsom minne och orienteringsförmåga. Samma deltagare som hade visat ett sämre luktsinne vid det första dofttestet uppvisade nu sämre resultat på de kognitiva testerna. 

Denna forskning innebär att på sikt skulle tester av luktsinnet i kombination med traditionell demensutredning kunna förbättra demensdiagnostiken. Det skulle exempelvis kunna innebära att symptomlindrande medicin kan sättas in i ett mycket tidigare skede.

När vi blir äldre så försämras vårt luktsinne naturligt, så oroa dig inte för att det är begynnande demens ifall du har fått ett sämre luktsinne.

Ett försämrat doftsinne kan leda till förlorad aptit då det inte är lika roligt att äta mat, när man inte längre känner ett helt smakspektra av måltiden. Vi vänjer oss också vid dofter, något som kallas att vi habituerar. Vi undrar därför om det går att öva upp sitt doftsinne?

De flesta människor kan förbättra ett nedsatt luktsinne genom att träna att lukta på olika dofter. Detta kallas för luktträning. Börja med att välja ut några dofter som du tycker om. De ska ha en tydlig men inte för stark doft, doften ska heller inte försvinna för fort. Produkterna ska inte innehålla alkohol. Dvs inga parfymer. Exempel på produkter är:

  • Sylt, kaffe, vitlök, honung, lime
  • Tandkräm, tvål, såpa
  • Kanel, oregano, basilika, kardemumma

Du ska nu lukta på dina dofter två gånger om dagen. En gång på morgonen och en gång på kvällen. Lukta på varje doft i 10-20 sekunder. Koncentrera dig på doften och försök minnas hur den ska dofta. Dra inte in alltför mycket luft. Försök även att föreställa dig dofterna med dina tankar. 

Luktträning får bättre effekt om man byter ut dofterna en gång i veckan så att man tränar på nya dofter. Man kan sedan återanvända tidigare dofter vid ett senare tillfälle. Det är bra om man skriver ner upplevelserna av dofterna i en anteckningsbok, då kan man lätt följa hur ens upplevelse av dofterna utvecklar sig. Exempelvis så kan man värdera dofterna i en skala från 0-5 där 0 är mycket svag och 5 är mycket stark doft. Ha tålamod, det tar tid att förbättra sitt luktsinne. Man får oftast räkna med att det kan ta ungefär två månader av luktträning innan man märker att luktsinnet har blivit bättre. 

Ett annat sätt man kan använda dofter är genom aromaterapi. Dofter kan som sagt framkalla minnen och är nära förknippat med våra känslor. Inom aromaterapin anser man att eteriska växtoljor kan användas för att påverka både kropp och själ. För att pigga upp, balansera, lugna och revitalisera. Doftoljor har använts i läkande syfte så långt tillbaka i tiden såsom 3500 år före Kristus. 

Aromaterapi kan praktiseras på olika sätt. Ett enkelt sätt är genom att bada eller duscha med en doftolja. Även massage med en doftolja är ett härligt sätt att tillgodose sig doften. Det finns även ett flertal aromalampor på marknaden där man kan sprida doften till ett helt rum. Så vilka dofter ska man välja?

  • Lavendel, lindblomma och geranium  lugnar och balanserar sinnet
  • Bergamott är uppiggande för sinnet
  • Grapeolja är uppiggande och motverkar även stress
  • Rosmarin höjer humöret, dämpar oro och ökar energinivåerna

Tänk på att en ren eterisk olja inte ska användas direkt på huden. Blanda istället ut den med en bärande olja, eller i en duschkräm.

Källor:

Doftsinnet kör sitt eget race

Luktsinnet kan avslöja begynnande demens

Träna ditt luktsinne

Aromaterapi