Som vi tog upp i detta inlägg så har det sedan den 1 juli 2022 varit lagkrav på en fast omsorgskontakt för personer som är beviljade insatser från hemtjänsten. Eller åtminstone så länge det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

Lagkravet tillkom som ett sätt att säkerställa att den enskildes olika behov tillgodosågs och på så vis öka både kvaliteten hos hemtjänsten men också tryggheten hos den som nyttjar hemtjänst. Återkommande personal som man skapar en relation med ger en ökad känsla av stöd. 

Många kommuner arbetar sedan tidigare med en kontaktperson inom hemtjänsten. Nu har detta arbetssätt reglerats till att omfatta en fast omsorgskontakt. From den 1 juli 2023 ska den fasta omsorgskontakten även ha titeln undersköterska. 

Inom den privata sektorn har det första steget i lagkravet inte varit svårt att implementera då många privata aktörer arbetat på detta sätt länge. Inom den privata vårdsektorn har hela 92 procent av vårdtagarna en fast omsorgskontakt. 

Steg två inom lagkravet ser dock ut att bli mer problematiskt. Nämligen kravet att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Anna Bergendal som är näringspolitisk expert, äldrefrågor, hos Vårdföretagarna, menar att det blir problematisk att knyta ett yrke till en sådan titel.   

”Det kan innebära svårigheter att organisera arbetet på bästa sätt, personlig lämplighet är viktigare i det här sammanhanget”, säger Bergendal. ”Det finns även verksamheter som har matchat äldre med anställda som kan deras modersmål – vilket nu försvåras. Det råder även brist på undersköterskor i landet.”

Hos kommunerna har man ett liknande synsätt på kravet om yrkestiteln undersköterska. Av 171 tillfrågade kommuner svarar var tredje att de tror att det kommer att bli svårt att leva upp till det nya kravet inom hemtjänsten. Göteborg är en av kommunerna som säger att de behöver mer tid. Monika Bondeson som är chef för hemtjänsten i Göteborgs stad säger nämligen att undersköterskor är svåra att rekrytera. 

Den 1 juli 2023 blir undersköterska även en skyddad yrkestitel vilket innebär att det kommer att behövas ett bevis från socialstyrelsen. För tillsvidareanställda undersköterskor så innebär dock detta inte något problem då dessa kommer att arbeta på som vanligt. Tillfälligt anställda, personer som jobbar extra samt arbetssökande behöver däremot ansöka om bevis från socialstyrelsen. Enligt Monika Bondeson kommer denna process vara onödigt tidskrävande. 

Vi på Riksföreningen Äldres Hälsa välkomnar fast omsorgskontakt inom hemtjänsten med öppna armar. Det tillgodoser behoven av kontinuitet, trygghet, delaktighet, individanpassad omsorg samt god samordning. Vi ser även positivt på förslaget kring kompetenskravet, att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska. Dels för att säkerställa kvaliteten hos vården men också då det kommer att höja statusen hos själva yrket.

Ett kompetenskrav som detta gör undersköterskor mer eftersökta på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan komma att höja lönerna på sikt. Något som skulle bidra till att fler personer väljer att stanna kvar på sitt jobb. Då processen att nyrekrytera undersköterskor är tidskrävande så önskar vi att redan anställd personal, utan titeln undersköterska, kan genomgå det så kallade kompetenslyftet inom äldreomsorgen. En statlig satsning där man som anställd inom äldreomsorgen kan vidareutbilda sig till undersköterska. Detta skulle innebära att man både säkerställer kompetenskravet och kvaliteten hos vården men också kan behålla samma personal som den äldre redan känner och har kontakt med. 

 

Källor:

Lagrådsremiss Socialdepartementet

Kunskapsguide om fast omsorgskontakt

Vägledning om fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Fast omsorgskontakt knyts till yrkestiteln undersköterska

Svårt för kommunerna att klara nytt hemtjänstkrav

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel

Kompetenslyft äldreomsorgen