Försoningens hälsofördelar
Alla kan nog känna igen sig i att någon gång blivit sårade. Det kan handla om saker som skett för länge sedan såsom under uppväxten eller något som skett alldeles nyss. Att förlåta kan vara svårt många gånger särskilt eftersom man ofta vill hålla fast vid känslan av att man blivit felaktigt behandlad.
Förlåtelse och försoning handlar inte om att erkänna att den andra har gjort rätt och ett rättfärdigande av en felaktig behandling. Försoning handlar mer om att sätta saker i perspektiv och att istället betrakta händelsen utifrån ett helhetsperspektiv.
Enligt en doktorsavhandling av Lena Karin Gustafsson vid Mälardalens högskola om försoning så har man kommit fram till att försoning har två innebörder: en yttre och en inre.
Den yttre aspekten av försoning innebär en övergång från en upplevelse av olika delar till en upplevelse av helheten, medan den inre aspekten innebär en läkandeprocess där vi kopplar samman dåtid med nutid för att gå vidare in i framtiden. Försonas vi så slutar lidandet. Med detta sagt behöver inte försoning betyda samma sak som acceptans. Exempelvis så tar vissa relationer slut av en anledning. Vi behöver inte gå tillbaka till destruktiva förhållanden eller händelser. Detta handlar mer om att försonas med själva upplevelsen. Erkänna den för att därefter kunna släppa den. Många gånger kan detta kännas motsägelsefullt. Förlåtelse och försoning kan ju nästan kännas som att man tillåter att oförrätten var okej.
Är det svårt att förlåta någon eller något så kan man försöka fokusera på de hälsofördelar som förlåtelse och försoning ger. Om du visar empati mot andra i konfliktfyllda situationer, så mår du nämligen bättre rent fysiskt. Det menar Oskar Palmenfeldt som är utbildningsansvarig på Medlingscentrum då vårt ”må bra”-hormon oxytocin frisätts när vi känner empati. Oxytocin frisätts främst vid beröring, men nya rön visar alltså att oxytocin även kan frisättas genom empatiska handlingar utan någon fysisk kontakt.
Paul J Zak har forskat på oxytocinets betydelse för moral och tillit. Vid konflikter så utsöndras stresshormonet kortisol som sedan kan dröja sig kvar i kroppen och göra oss retliga. Men vid medling så höjs istället oxytocin nivån i kroppen vilket gör oss lugna och harmoniska.
Psykologen Siri Helle, skriver om förlåtelse i boken Känslofällan, ta makten över dina känslor, tankar och ditt beteende. Hon menar att försoning handlar om att skapa ett nytt förhållningssätt till det smärtsamma som har hänt. Det är väldigt lätt annars att börja älta saker som man har varit med om. Vilket gör att vi istället stannar kvar i den smärtsamma upplevelsen. Detta kan vara särskilt vanligt i perioder då annat också påverkar ens psykiska mående. Man känner sig kanske extra sårbar och ledsen. Det är därför viktigt att vara medveten om hur man mår generellt och ställa sig lite utanför och betrakta situationen. Några frågor man kan ställa sig är. Hur reagerar jag här egentligen? Varför ältar jag detta? Kan jag se detta på ett annat sätt?
I boken Förlåtelse av Desmond och Mpho Tuto (2004) tar man upp tiden med Apartheid och den försoning som Sydafrika behövde. Bokens fokus är främst på offren och hur dessa behövde förlåta för att kunna bli fria från övergreppen och förövarna. I boken tar man även upp hur förlåtelse skördar lika stora hälsoeffekter som att sluta röka. Men hur kan man förlåta något så hemskt som apartheid kanske man undrar? Återigen, det handlar inte om att förlåta själva oförrätten, händelsen, det som förövaren gjort mot en. Det boken menar är att vägen till att försonas går genom berättelsen. Att sätta ord på det som har hänt. Det handlar om att lyfta fram det onda i ljuset, inte glömma det, för att därefter kunna släppa taget om det.
Källor:
