Framtidens seniorer
För några år sedan genomfördes en konferens på temat Hur vill morgondagens seniorer bo? Vid sidan av konferensen startades forskningsprojektet DIABAHS (Dialog bygg hållbart för seniorer) som undersöker hur hållbara bostäder för seniorer kan skapas i dialog med lokalsamhället.
Projektet är tänkt att bidra med matnyttig information för både arkitekter och stadsplanerare och trots att projektet har några år på nacken är det man kommit fram till fortfarande lika relevant.
Vad vet vi om morgondagens seniorer?
Ingen kan förutspå framtiden men en sak vet vi och det är att framtidens seniorer förväntas leva på ett helt annat sätt än dagens, vilket dels beror på ökad livslängd men även på grund av förändrade behov och krav för att kunna leva ett gott liv.
Lisbeth Lindahl som är forskare vid Göteborgs Region och en av deltagarna i projektet menar att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och beakta hur seniorer vill ha det om 50 år. För att illustrera vad som kan hända under 50 år och få perspektiv så blickade hon tillbaka 50 år till Karl Gustavsgatan i Göteborg där hon växte upp. Den värld som Lisbeth Lindahl växte upp i skiljer sig avsevärt från den tid som vi lever i nu. Hon förklarar att livsstilen och standarden var helt annorlunda. Majoriteten av gårdagens seniorer bodde hemma, och om de behövde hjälp så fanns det så kallade hemsamariter. Medellivslängden var även ungefär 10 år lägre.
Med ett sådant perspektiv är det lättare att försöka föreställa sig hur annorlunda vardagen och livsstilen kommer att vara för framtidens seniorer. Att planera inför framtiden handlar i korta drag om att hantera förändringar snarare än att försöka förutspå framtiden. Byggnaderna ska hålla menar Thomas Fürth, forskningsledare hos omvärldsanalysföretaget Kairos future och tillägger att det även är viktigt att fundera över vilka trender som råder i omvärlden, som i sin tur kommer att påverka framtiden. Det är även viktigt att inte definiera seniorer som en homogen grupp då det enda de har gemensamt är att de är över 65 år.
Thomas tillägger att vi även har blivit mer kräsna och ställer högre krav. Våra grundläggande behov är tillfredsställda och det vi söker nu är något helt annat. Kairos future har frågat folk födda på 1940- och 50-talet om hur de vill bo när de blir äldre och önskemålen varierar.
De flesta nämner att de vill ha ett boende som anpassas kontinuerligt just efter deras behov. Mer än hälften önskar bo kvar hemma så länge som möjligt och ungefär en tredjedel av de tillfrågade nämner att de vill bo på ett äldreboende där de har möjlighet att umgås med andra, har engagerad personal, god mat, aktiviteter och möjlighet till naturnära vistelse.
Ett boende där man kan få vara i fred i en lugn och vacker miljö som ligger i anslutning till naturen och där lyhörd personal finns är något som nästan alla tar upp. Att behålla kontrollen över sig själv och inte bli ett ”kolli” är också något som många nämner. Att få den vård och omsorg man behöver samtidigt som man behåller sin värdighet är också något som tas upp av flera.
Äldre har samtidigt många olika, komplexa och varierande behov. Många sjukdomar ökar även med stigande ålder och kroniska sjukdomar är vanligt förekommande hos såväl äldre personer med hemtjänstinsatser som äldre personer i särskilt boende. Samtidigt är det många idag som är över 80 år och som klarar sig bra själva.
Forskningsprojektet DIABAHS genomförde även en enkätundersökning som visade att morgondagens äldre värdesätter trygghet samt att kunna klara sig själv så länge som möjligt. Ett förslag om ett så kallat mellanboende som boendeform dök upp bland enkätsvaren. Ett mellanboende är kopplat till individens enskilda behov och till skillnad från ett särskilt boende ska det inte vara krav på personal dygnet runt.
Vi är alla olika och har olika krav på boenden. Det är stor skillnad mellan så kallade ”yngre äldre” och ”äldre äldre”. Det är även svårt att förutspå hur världen kommer att se ut om 50 år, men några centrala behov kommer förmodligen aldrig att förändras – så som behovet av gemenskap och identitet samt vikten av självständighet.
Källor:
