Grön rehab

Grön rehabilitering vänder sig till människor som upplever depression, ångest och eller psykisk ohälsa till följd av exempelvis stress, utmattning eller missbruk. Rehabiliteringsmetoden använder inslag av natur och trädgård för att främja hälsan och välbefinnandet.

Forskning visar att rehabilitering i trädgård med tillgång till natur kan förkorta rehabiliteringstiden markant. Ett flertal studier visar att naturupplevelser, vistelse i natur och trädgård reducerar stress, ökar välbefinnandet samt främjar kognitiva förmågor. Inom grön rehabilitering arbetar man ofta multiprofessionellt där arbetsterapeuter och psykoterapeuter arbetar tillsammans med trädgårdsmästare och biologer.

Två pionjärer inom metoden är Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård samt den numera nedlagda terapiträdgården i Alnarp vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, grundad av Patrik Grahn som vi skriver om i detta inlägg. Kring bägge trädgårdarna har det sedan lång tid tillbaka bedrivits studier och forskning som visar på tydliga förbättringar hos patienterna.

Alnarps Terapiträdgård började att ta emot terapideltagare 2002. Idén till trädgårdens design gick ut på att kombinera naturens läkande inverkan på mental trötthet och stress med horticultural therapy, som kombinerar användningen av naturområden med arbetsterapi. Norra delen av trädgården utformades med naturområden som lundar och ängar vilka anses vara stressreducerande.  Den södra delen av trädgården utformandes för att vara lämplig för hälsofrämjande aktiviteter som fysioterapi och arbetsterapi.

Gröna Rehab i Göteborgs botaniska trädgård startades 2006 och har sedan dess hjälpt människor med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. Verksamheten går ut på att kombinera natur och trädgård med bildarbete, gruppsamtal, kroppskännedom och skapande i naturmaterial. 

Föreningen Glöden

Vi har träffat arbetsterapeuten Anette Öhrn som arbetar med den Gröna rehab-modellen. Hon har genom Solna Stad tillsammans med Föreningen Glöden startat upp en terapiträdgård vars syfte är att rikta sig till personer som upplever psykisk ohälsa, beroendesjukdomar och samsjuklighet.

Anette tar emot oss en solig vårdag, visar runt oss i trädgården och berättar att deras grundidé är  medlemsstyre som bygger på gemenskap. Det sociala arbetskooperativet är en blandad grupp människor med olika bakgrund i olika åldrar och har även volontärer, exempelvis pensionärer som behöver ett sammanhang. För många är det ett första steg till sysselsättning som bryter social isolering.

Vi fortsätter att promenera runt i trädgården som känns som en liten grön oas insprängd mitt emellan en bensinmack och studentbostäder. Anette berättar att en trädgårdsmästare har hjälpt dem att bygga upp trädgården och att kooperativet sedan har lärt sig att sköta om den. Hon fortsätter:

 Tanken är att bygga upp en trädgård som står på tre ben. Dels själva trädgårdsarbetet där vi rensar ogräs och odlar grönsaker som vi sedan lagar till i köket. Vidare har vi delen aktivitet och lek som främjar gemenskap, en kille har skapat ett schackbord av grenar och betong och vi ska även ha en boulebana. Det tredje benet handlar om att bara få vara utan prestationskrav. En barfotagång kommer att finnas där man kan testa att gå barfota på olika material och på så vis grunda kroppen. Eller så kan man slå sig ned i stillhet och bara titta på hästarna i den intilliggande hästgården.

Genomgående idéer hos kooperativet är skapande och återbruk. Föreningen driver en secondhandbutik där de även säljer hantverk med återbrukstänk. Sommartid har de ett café där man kan njuta av det som kooperativet har bakat och under våren en Vårsalong. Anette berättar att de bjöd in kungafamiljen till årets Vårsalong, dessvärre kunde de inte medverka men de skickade ett fint tackkort.

Anette fortsätter berätta om de hälsoeffekter hon ser hos brukarna när de vistas i trädgården. Forskning har länge visat att naturen är verksam för att dämpa ångest och stress men här blir det ytterligare en hälsofrämjande effekt då kooperativet även kopplar in det sociala i form av gemenskap. 

– Vi arbetar tillsammans. När det är trädgårdsdag är vi utomhus från klockan tio på morgonen till klockan tre på eftermiddagen. Efter den senaste trädgårdsdagen berättade en av deltagarna, som tidigare haft sömnproblem, hur gott han hade sovit hela natten. Man blir lugn och lever i nuet av att vistas i trädgården. 

Anette fortsätter berätta om hur tydligt hon ser att stress och ångest försvinner hos deltagarna när de arbetar i trädgården. En av deltagarna som är i full färd med plantering i en pallkrage berättar om hur mycket gladare hon blivit och hur bra hon mår genom att bara få vara med naturen genom säsongerna. Anette tillägger:

– Det finns en förtröstan i naturen och det återkommande i att höra fåglarna börja sjunga igen om våren, att se träden knoppa och grödor gro. Även om man har det jobbigt i sitt liv, här finns något som är som vanligt. Något som får mjuklanda i hjärnan.