Jakten på lyckan

Minns ni Christina Stielli, kvinnan som älskar att fira jul på egen hand, som vi skrev om i detta inlägg? Hon har skrivit en bok om en metod, som hon hävdar kan förändra livet på 90 dagar.

Metoden går ut på att varje dag, under 7 minuter reflektera över dagen och därtill skriva ned det man kommer fram till. Man ska ta upp frågor såsom vad du har gjort och hur du har mått. Vad har känts bra under dagen och vad kan du förbättra? Hur har du hjälpt någon annan? Hur har detta fått dig att känna? Vad är du tacksam över?

Boken lyfter fram att det är genom att skriva ned saker och framförallt positiva saker som vi får flest lyckofördelar. Att skriva ned det som är positivt hjälper oss att förtydliga samt att komma ihåg att vara positiva. Det blir då mer konkret och på riktigt.

En studie kring hur man uppnår lycka gjord på 300 personer visade att störst glädje uppnås när man skriver ned det man är tacksam över kombinerat med att vara generös. Att vara generös främjar nämligen utsöndrandet av dopamin. 

Generositet kan syfta på att vara generös med sin tid, generös med sina känslor, generös med sitt tålamod, att ge av sig själv, att hjälpa någon annan osv inte bara att vara generös med pengar eller materia.

Deltagarna i studien märkte framförallt fyra stora hälsofördelar, efter att under 90 dagar skrivit ned det de varit tacksamma för, kombinerat med att vara generösa; 

  • De blev  mer positiva. Fokuserar vi på det positiva får vi en mer optimistisk inställning till livet. Får vi dessutom ned våra tankar i skrift så blir det mer konkret och verklighetsförankrat. 
  • Att skriva ned det vi är tacksamma över gav en bättre självbild.
  • De sov bättre. Genom att fokusera på det som hade varit bra under dagen, istället för att bekymra sig över det som gått mindre bra, blir pulsen lägre, vilket i sin tur gynnar en bättre sömn.
  • De blev gladare. Genom att fokusera på det som är positivt ledde till att de drog till sig ytterligare roliga händelser. 

Vi människor är ofta kritiskt lagda. Vilket innebär att våra hjärnor naturligt dras till att tänka på negativa saker. Det är därför vi enligt boken behöver hjälpa våra hjärnor att även fokusera på det positiva.

Men är det verkligen så enkelt? Kan inte jakten på att ständigt vara lycklig och positiv istället skapa en ångest? I var och varannan självhjälpsbok läser vi ju samma sak. Fokus på det positiva och mer positivitet kommer. Tänk dig själv lycklig osv. Borde inte fler människor vara lyckliga då om det vore så lätt? 

Forskning visar att jakten på att vara lycklig fångar oss i en psykologisk fälla där vi låter oss styras av en felaktig föreställning om lycka. Lycka handlar inte enbart om att må bra. Lyckan är därtill ofta flyktig och svår att fånga. 

Metoden ACT (Acceptance and Commitment Therapy) en empiriskt belagd terapiriktning, har ett okonventionellt synsätt på lycka och meningen med livet. ACT bygger, istället för att fokusera på att uppnå lycka, på tekniker som kan användas för att komma bort från kamp, undvikande och bristande närvaro i nuet. Denna metod tar upp något som kallas psykologisk flexibilitet. 

Våra hjärnor tenderar inte enbart att lättare fokusera på det som är negativt. Vi tenderar även att fokusera på överlevnad. De första människornas främsta fokus var just överlevnad vilket skulle visa sig fungera ypperligt bra. Desto bättre våra förfäder var på att förutse fara, desto längre levde man. För varje generation blev den mänskliga hjärnan bättre på att förutse och undvika faror och så är det än idag. Den mänskliga hjärnan är ständigt på sin vakt och bedömer allt vi stöter på. På ett sätt kan detta ses som ett negativt tänkande, men är det verkligen dåligt? Gör det oss olyckliga eller gör det att vi faktiskt överlever? Ja och nej, en ständig känsla av att vara på sin vakt kan lätt generera oro för sådant som faktiskt aldrig inträffar. 

Ytterligare en avgörande faktor för de första människornas överlevnad var grupptillhörighet. Om någon stöttes ut från sin grupp dröjde det inte länge förrän vargarna hittade hen. Hur gör då hjärnan för att undvika att bli utstött från gruppen? Jo vi jämför oss med de andra. Passar jag in? Är jag bra nog? Hjälper jag till ordentligt? Är jag tillräckligt duktig? Vi har nog alla någon gång i livet fastnat i tankar som dessa. 

Stenåldersmänniskans strategi för överlevnad blev således att starkast vinner. Det är därför inte särskilt förvånande att våra hjärnor än i dag ständigt söker efter mer och bättre. Evolutionen har alltså programmerat våra hjärnor till att jämföra oss med andra, kritisera oss själva, fokusera på det vi saknar och att ständigt oroa oss. Med facit i hand är det inte så konstigt att det är svårt att bli lycklig.

Lyckokänslor är oftast flyktiga. I alla fall om man klassificerar lycka som glädje, njutning eller tillfredställelse. En ständig strävan för att hålla kvar lyckan är lätt att misslyckas med och kan ofta skapa känslan av att det är något fel på en. Definierar vi däremot lycka som att leva ett meningsfullt liv är känslan inte lika flyktig. När vi gör sånt som verkligen betyder något för oss, när vi agerar efter det som vi själva anser vara klokt och riktigt, då upplever vi ofta en stark känsla av livskraft. Detta är ingen flyktig känsla utan detta är en känsla av att vi verkligen lever livet på rätt sätt. 

Ett sådant liv, det som känns rätt, bjuder på alla sorters känslor. Inklusive känslor som ilska, sorg och rädsla. Och det är okej. Det är så livet är. Försöker vi enbart fokusera på det som är positivt så är vi dömda att misslyckas på förhand. Låt istället alla känslor få komma och gå. Ha en psykologisk flexibilitet. Låt de negativa tankarna få komma men låt dem inte ta över. De är bara tankar. 

Låt oss nu kombinera dessa två teorier. Försök att fundera över din dag under sju minuter och skriv ned det du har kommit fram till. Vad har du gjort idag? Hur har det fått dig att känna? Ganska så snabbt ser vi att de flesta känslor kommer till oss varje dag. Samt att negativa känslor ibland kan leda oss till ett positivt agerande. Vi kanske blir upprörda över något vi läser som i sin tur får oss att engagera oss i ett syfte där vi kan skapa skillnad.

Ställ dig frågan vad du har gjort under dagen som fått dig att känna dig nöjd med dig själv? Många gånger behöver det inte vara så stort utan något litet såsom en hushållssyssla. Vad har du gjort under dagen som har fått dig att agera efter det som känns klokt och rätt?

Hur har du betett dig mot andra människor? Hur har det fått dig att känna? Vad vill du göra annorlunda imorgon? Hur har du hanterat negativa känslor som kommit upp? Har du upplevt många negativa känslor så försök att inte värdera den negativa känslan som bra eller dålig. De är bara känslor om än obehagliga. Låter man sina känslor bero istället för att aktivt trycka undan dem försvinner de oftast efter ett tag. 

 

Källor:

Stielli Christina och Olsson Sara, Dagbok för vardagslycka90 dagar som kan förändra livet, Mondial, 2022

Russ Harris, LyckofällanSkapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang, Natur & Kultur, 2012

 

Riksföreningen Äldres Hälsa
Cookie Policy

Information om cookies

Riksföreningen Äldres Hälsas webbplats använder cookies (kakor). Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla som besöker en webbplats med cookies få tillgång till information om att webbplatsen innehåller cookies, samt ändamålet/användningen av dessa.

Du som användare ska också ha möjlighet att samtycka om att kakor lagras på datorn, vilket kan ske genom inställningar i den webbläsare du använder.

Vad är cookies?

Cookies är små textfiler bestående av bokstäver och siffror. Dessa skickas från vår hemsida eller våra partners servrar och sparas på din enhet enligt nedan. Vi använder oss av olika cookies:

  • Sessionscookies är en tillfällig cookie som upphör när du stänger din webbläsare eller app.
  • Varaktiga cookies är cookies som ligger kvar på din dator tills du tar bort dom eller de går ut.
  • Förstapartscookies är cookies satta av webbplatsen du besöker.
  • Tredjepartscookies är cookies satta av en tredjepartssida.

Varför använder vi cookies?

  • För webbanalys. Till exempel för att få information om hur besökare interagerar med webbplatsen.
  • Med hjälp av cookies kan vi anpassa annonsering efter ditt beteende & på så vis visa relevanta produkter/tjänster till rätt person.
  • För att förbättra din upplevelse. Exempelvis för att skapa personliga erbjudanden, komma ihåg vad som finns i din kundvagn och göra det möjligt för olika tjänster och funktioner att fungera som dom ska.

De cookies vi använder förbättrar de tjänster/produkter vi erbjuder dig. Några av våra tjänster behöver faktiskt cookies för att fungera som dom ska, medans andra helt enkelt finns för att göra våra tjänster mer lätthanterliga eller smidiga för dig eller ditt företag.

Nödvändiga cookies är helt nödvändiga för att kunna erbjuda våra grundläggande funktioner & tjänster, t.ex. inloggningar, ihågkommande av kundvagn eller tex kundportal. Våra tjänster skulle inte fungera utan dessa cookies.

Analyscookies tillhandahåller övergripande analytisk information avseende din användning av våra tjänster.

Funktionscookies möjliggör för att spara inställningar såsom språk/webbläsarinställningar eller om vi ska förifylla dina uppgifter i tex formulär/kassa eller ej.. Utan dessa cookies skulle vi inte kunna skräddarsy våra tjänster enligt dina önskemål. Dessa cookies är nödvändiga, eftersom det är grundläggande för våra tjänster att din upplevelse med oss ska vara så bra & smidig som möjligt.

Säkerhetscookies gör våra tjänster och din data trygg och säker, eftersom de hjälper oss att upptäcka bedrägerier/hackningsförsök och skyddar din data på rätt sätt. Eftersom detta är en otroligt viktig del av våra tjänster, är dessa cookies helt klart nödvändiga.

Tredjepartscookies

Riksföreningen Äldres Hälsa arbetar med flera aktörer som sätter sina tredjepart cookies på vår webbplats. Information som samlas in via dessa cookies kan delas med Riksföreningen Äldres Hälsa men också användas i andra syften.

Detta ansvaras & kontrolleras av respektive leverantör som levererar dessa.

Google analytics/search console/Tag-manager.

Riksföreningen Äldres Hälsa använder detta verktyg för spårning & analys av våra besökare. Google står för  att användare förblir anonyma och att ingen identifierbar information skickas eller delas.

Hotjar

Hotjar analyserar hur användarna navigerar över sidorna på siten med muspekaren. Inspelning av besökarens muspekare sker i syfte att analysera hur besökarna interagerar med webbsidan. Användarnas data anonymiseras och det finns ingen unik identifierare av besökare.

Facebook

Riksföreningen Äldres Hälsa tillåter cookies från Facebook som tredje part,. När personer som är inloggade på Facebook besöker en webbplats som använder Facebooks annonseringslösningar skickar webbläsaren viss information till Facebook, till exempel webbadressen till webbplatsen. Syftet med att använda denna är att förbättra den riktade marknadsföringen på Facebook genom en kartläggning av besökarens interaktion med vår hemsida.

Hur tackar jag nej till cookies?

Om du inte accepterar cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefiler inte laddas ner i din dator. Då stängs alla cookies av. Tillfälliga cookies är dock nödvändiga för att kunna navigera på vår hemsida, hemsidan kommer inte fungera om inte tillfälliga cookies accepteras.

Om du inte vill att data ska kunna samlas in om dig enligt ovan kan du blockera cookies från tredjepartcookies i din webbläsare.