Som vi tidigare har tagit upp påverkar vår maghälsa vårt immunförsvar, något som många säkert redan har hört tidigare. Vad som kanske inte är lika känt är magens koppling till hjärnan, vilket innebär att en krånglande mage inte bara kan ge magbesvär utan även leda till psykisk ohälsa i form av exempelvis depression.

Den nära kopplingen mellan magen och hjärnan

Tarmsystemet har ett eget nervsystem som kallas det enteriska nervsystemet. Detta nervsystem innehåller 100 miljoner nervceller som kan fungera helt fristående från det centrala nervsystemet. Det enteriska nervsystemet består av tusentals nervknutar i magtarmkanalen, bukspottkörteln, gallblåsan och gallgångarna. Det påverkar magsäckens rörelser, blodcirkulationen till tarmslemhinnan och påverkar också utsöndringen av magsafter och frisättningen av ”må bra- hormonet” serotonin. Det enteriska nervsystemet skickar även information till det centrala nervsystemet, via vagusnerven, om hur mag- tarmkanalen mår. Det kan handla om smärta och obehag men också information om näringsstatus.

”Den andra hjärnan”

En anledning till att tarmen kallas för ”den andra hjärnan” är att alla de hormonella signalsubstanser som har identifierats i hjärnan även finns i tarmarna. Ett exempel är att 95 procent av kroppens serotonin bildas här! Tarmarnas bakterier påverkar produktionen av dessa signalsubstanser som till stor del påverkar hur vi mår mentalt.

I en studie fick en grupp möss tillskott av Lactobacillus rhamnosus. Efter en månad med tillskott gjorde man ett antal olika tester för att titta på stresskänsligheten och mental hälsa. Man fann då att mössen som fått Lactobacillus rhamnosus var lugnare och mindre stresskänsliga. Men vad berodde då detta på? Jo, man kunde se att mängden receptorer för den lugnande signalsubstansen GABA (gamma-aminosmörsyra) hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen vilket bidrog till deras ökade lugn. Intag av bakterien hade alltså påverkat vad som hände uppe i hjärnan på ett mycket påtagligt sätt. Man kunde se hur signalerna från tarmen gick till hjärnan via den stora vagusnerven. GABA är en av de viktigaste och lugnande signalsubstanserna i nervsystemet, och störningar i GABA-systemet kan kopplas till depression och oro samt olika tarmsjukdomar.

Inflammation – en faktor vid psykiska sjukdomar

Inflammation utgör en del i många olika sjukdomar, som exempelvis hjärt- kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Forskning visar nu att inflammation även är en faktor vid psykiska sjukdomar som exempelvis depression, då inflammationen påverkar blod/hjärnbarriären på samma sätt som tarmslemhinnan. Istället för att utgöra ett skydd mot skadliga ämnen försvagas blod/hjärnbarriären av inflammationen och släpper igenom mikroorganismer som påverkar hjärnan. Inflammation kan även skapa kemisk obalans i hjärnan, vilket påverkar tillväxten av nya hjärnceller och hjärnans plasticitet.

Psykoneuroimmunologi

Detta är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om sambanden mellan kroppens immunförsvar och psykiska reaktionsmönster av typen glädje, livslust, sorg och depression.

Det är sedan tidigare känt att stress kan försvaga kroppens immunförsvar. På samma sätt kan positiva psykiska upplevelser, som exempelvis glädje, stärka kroppens immunförsvar och förebygga eller lindra sjukdomar som exempelvis angina pectoris (hjärtsmärtor), gastrit (katarr i magsäcken), artrit (ledinflammation), influensa och astma.

Sambanden mellan psykiska tillstånd och cancer är ännu oklart, forskning förekommer och det finns forskningsresultat som tyder på att förhållningssätt som präglas av hjälplöshet, passivitet och förträngning av känsloreaktioner vid konflikter kan öka risken för insjuknande i cancer. Vi inväntar dock mer forskning kring detta.

Psykoneuroimmunologin studerar även hur reaktioner i immunsystemet, till exempel febertillstånd vid infektioner, inverkar på nervsystemet och det psykiska tillståndet i form av trötthet och ökat sömnbehov. En teori är att de substanser som produceras av vita blodkroppar i samband med infektioner inverkar direkt på nerverna i hypotalamus.

Hur inflammation i kroppen påverkar hjärnan

Som vi har förklarat ovan så finns det alltså en nära koppling mellan hjärnan och immunförsvaret. Detta ämne är något som vetenskapsjournalisten och författaren Maria Borelius berör i sin bok ”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil”. Hon undersöker bland annat hur inflammation i kroppen påverkar hjärnan och dess signalsubstanser i form av dopamin, serotonin och noradrenalin samt hur detta påverkar vår psykiska hälsa.

Maria Borelius skriver om forskaren Lena Brundin vid Lunds universitet som har sett hur depressiva människors vilja att begå självmord var direkt kopplad till graden av inflammatoriska markörer i blodet. Vidare kunde hon se hur graden av våld i självmordet kunde korreleras till graden av inflammation. Även forskare från universitet i Cambridge menar att det finns en koppling mellan inflammation och depressiva symtom. Professor Ed Bullmore, chef för psykiatriska fakulteten, menar att folk som får vaccinationer och inflammatoriska mediciner oftare blir deprimerade. De har börjat betrakta depression som en fysisk sjukdom som skulle kunna behandlas med antiinflammatoriska medel.

Vidare redogör Maria Borelius i sin bok att 30 procent av de som lider av inflammatoriska sjukdomar, som reumatism, också upplever sig vara deprimerade. Även schizofreni och bipolär sjukdom har visat sig ha ett samband med inflammation. Maria Borelius hänvisar till forskning gjord av psykoneuroimmunologen Sophie Erhardt vid Karolinska sjukhuset. Men exakt hur hänger detta ihop? Det visar sig att cytociner (som är en grupp proteiner och peptider, vars funktion är att bära kemiska signaler), som bildas vid inflammation, påverkar vår mentala hälsa då cytocinerna drar ner dopaminet, serotoninet och noradrenalinet vilket ger oss en sjukdomskänsla. Detta gör att vi blir låga, trötta och inåtvända/drar oss undan. När så inflammationen minskar kan signalsubstanserna återigen flöda fritt. Balanserade dopaminnivåer ger mer energi och självförtroende. Balanserade serotoninnivåer ger ökat lugn och mindre ångest. Balanserade nivåer av noradrenalin ger ökad vakenhet.

En god tarmflora innebär god mental hälsa

Tarmens bakterier har alltså kontakt både med mag-tarmkanalens egna nervsystem och med hjärnan. Skadliga bakterier, virus och svamp från en tarmflora i obalans kan därmed störa balansen i hjärnan, och leda till sämre minne och till och med depression. Goda tarmbakterier, däremot, gynnar minnet och den psykiska hälsan.

Vad ska man då äta? Jo, man kan exempelvis ta tillskott av mjölksyrabakterier som stärker immunförsvaret och ökar skyddet mot infektioner, motverkar förstoppning och diarré, och förbättrar nedbrytningen och näringsupptaget. De godartade bakterierna finns också i mjölksyrad mat som surkål, kimchi (koreansk surkål) och yoghurt. Mjölksyrebakterier minskar passagen av bakterier genom tarmslemhinnan, ökar den antiinflammatoriska aktiviteten och produktionen av korta fettsyror som är näring för tarmslemhinnan.

En viktig och nyupptäckt pusselbit

Som vi har redogjort för ovan har medvetenheten om kostens betydelse för vår hälsa ökat, inte bara för vår fysiska hälsa utan även vår psykiska hälsa (då vår fysiska och psykiska hälsa hänger ihop). Det intressanta här är även hur kunskapen om kopplingen mellan inflammation i kroppen och vår mentala och psykiska hälsa/ohälsa hänger ihop, något som inte varit lika känt. Då kosten till stor del påverkar graden av inflammation i kroppen kan vi alltså, i alla fall till viss eller stor del, påverka vår mentala hälsa genom att välja bra kost. Vi rekommenderar dock att man, vid sjukdomar och vid tvekan inför vaccinationer, rådfrågar sin husläkare då läkemedel och vaccinationer kan vara nödvändiga och livsviktiga.

Det som kan vara värt att tänka på vid behov av mediciner är att det då är minst lika viktigt att man äter ordentligt och bra för att magen ska kunna ta hand om alla ämnen och undvika att dessa riskerar att belasta kroppen på ett skadligt sätt. Det kanske rent av är dags att inventera sitt skafferi och uppgradera till hälsosammare produkter och livsmedel!

Källor:

www.holistic.se

www.kurera.se

www.psykologiguiden.se

www.wikipedia.org

”Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil” av Maria Borelius, 2018